{"id":498,"date":"2019-06-25T12:45:02","date_gmt":"2019-06-25T10:45:02","guid":{"rendered":"https:\/\/instytutpolski.pl\/sztokholm\/?page_id=498"},"modified":"2020-06-09T14:45:46","modified_gmt":"2020-06-09T12:45:46","slug":"om-polen","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/lar-kanna-polen\/om-polen\/","title":{"rendered":"UNESCO v\u00e4rldsarv i Polen"},"content":{"rendered":"\n<p>Allt fler polska st\u00e4der ansluter sig till UNESCOs N\u00e4tverk f\u00f6r kreativa st\u00e4der. Litteraturstaden Krak\u00f3w \u00e4r ordf\u00f6rande i styrkommitt\u00e9n f\u00f6r UNESCOs kreativa st\u00e4der och \u00e4r litteraturst\u00e4dernas representant i kommitt\u00e9n. Musikstaden Katowice \u00e4r den f\u00f6rsta Musikstaden i \u00d6st- och centraleuropa. Filmstaden \u0141\u00f3d\u017a med sin v\u00e4rldber\u00f6mda filmh\u00f6gskola blev 2017 den tredje polska medlemmen i N\u00e4tverket f\u00f6r kreativa st\u00e4der.<\/p>\n\n\n\n<p>Polen kan ocks\u00e5 skryta med 16 platser p\u00e5 UNESCOs lista \u00f6ver V\u00e4rldsminnen. Alla dessa dokument och samlingar \u00e4r ett eget kapitel i Polens historia.<\/p>\n\n\n\n<p>Ett minne fr\u00e5n polackernas kamp mot kommunismen \u00e4r plywoodskivan med De 21 postulaten fr\u00e5n strejkerna i Gda\u0144sk 1980, som l\u00e5g bakom bildandet av fackf\u00f6reningsr\u00f6relsen Solidaritet. Det \u00e4r det symboliskt viktigaste dokumentet fr\u00e5n h\u00e4ndelserna i augusti 1980 som spelade stor roll inte bara f\u00f6r att Polen \u00e5terfick sin frihet, utan \u00e4ven f\u00f6r kommunismens fall i hela Central- och \u00f6steuropa.<\/p>\n\n\n\n<p>P\u00e5 V\u00e4rldsminneslistan finns ocks\u00e5 t ex: en handskrift av Nikolaus Kopernikus mest k\u00e4nda verk De revolutionibus som f\u00f6rvaras p\u00e5 Jagiellonska biblioteket i Krak\u00f3w, unika samlingar av Fryderyk Chopins handskrifter i polska Nationalbiblioteket och hos Nationella Fryderyk Chopininstitutet, och Warszawagettots hemliga arkiv (Ringelblumarkivet) som f\u00f6rvaras av Judiska historiska institutet.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"632\" height=\"368\" src=\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/05\/Mapka.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-2253\" srcset=\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/05\/Mapka.png 632w, https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/05\/Mapka-300x175.png 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 632px) 100vw, 632px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>P\u00e5 UNESCOs v\u00e4rldsarvslista finns sexton unika platser i Polen som absolut \u00e4r v\u00e4rda ett bes\u00f6k. De f\u00f6rsta platserna, Krak\u00f3w och Wieliczka, kom med p\u00e5 listan 1978. Nyast p\u00e5 listan \u00e4r den f\u00f6rhistoriska flintgruvan i Krzemionki, som skrevs in 2019.<\/p>\n\n\n\n<ul>\n<li><strong>Gamla staden i Krak\u00f3w<\/strong><\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p>Gamla staden i Krak\u00f3w var den f\u00f6rsta plats i Polen som kom med p\u00e5 UNESCOs v\u00e4rldsarvslista. K\u00f6pmansstaden fr\u00e5n 1200-talet har Europas st\u00f6rsta kvadratiska torg, historiskt v\u00e4rdefulla bostadshus, palats och kyrkor.<\/p>\n\n\n\n<p>Vittnesb\u00f6rd om Krak\u00f3ws forna storhet \u00e4r Jagiellonska universitetet, Wawelkullen med det kungliga slottet i ren\u00e4ssansstil och den gotiska katedralen d\u00e4r Polens kungar ligger begravda. Dessutom den judiska stadsdelen Kazimierz som fr\u00e5n medeltiden till 1800-talet var en sj\u00e4lvst\u00e4ndig stad. I stadslandskapet kring det stora torget Rynek G\u0142\u00f3wny ing\u00e5r medeltids- och ren\u00e4ssansbyggnader som\u00a0 tyghallen Sukiennice med sina salust\u00e5nd, Mariakyrkan med Wit Stwosz altare, d\u00e4r en trumpetsignal spelas varje timme fr\u00e5n ett av kyrktornen, r\u00e5dhustornet och den lilla Sankt Wojciechkyrkan. 2013 valdes Rynek G\u0142\u00f3wny av guideboksf\u00f6rlaget Lonely Planet till v\u00e4rldens vackraste torg.<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"http:\/\/www.krakow.travel\/en\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">http:\/\/www.krakow.travel\/en<\/a><\/p>\n\n\n\n<ul>\n<li><strong>Kungliga saltgruvorna i Wieliczka och Bochnia<\/strong><\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p>Gruvan i Wieliczka \u00e4r v\u00e4rldens \u00e4ldsta fortfarande \u00f6ppna saltgruva. D\u00e4r kan man studera alla etapper i gruvbrytningens utveckling under olika historiska epoker. Gruvan omfattar 9 olika niv\u00e5er och en hemlighetsfull labyrint av 2040 gruvrum och 360 km g\u00e5ngar. Att bes\u00f6ka gruvan kan k\u00e4nnas som att komma in i en m\u00e4rklig sagov\u00e4rld med v\u00e4rldsunika sj\u00f6ar, altare skulpterade i salt, skulpturer och hela underjordiska kapell med reliefer och kristallkronor. I gruvan finns ett underjordiskt postkontor, restaurang, biograf, tennisplaner och till och med ett sanatorium d\u00e4r man behandlar allergi och astma. I gruvan ordnas konserter, teaterf\u00f6rest\u00e4llningar och baler. P\u00e5 125 meters djup&nbsp; finns h\u00e4r ocks\u00e5 v\u00e4rldens djupast bel\u00e4gna lekplats och hotell.<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/www.wieliczka-saltmine.com\/\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">https:\/\/www.wieliczka-saltmine.com\/<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Saltgruvan i Bochnia \u00f6ppnades p\u00e5 1200-talet, 40 \u00e5r tidigare \u00e4n i Wieliczka. I Bochniagruvans finns unika gruvrum med karakt\u00e4ristisk form och geologiska lager, som t ex Wa\u017cynrummet \u2013 Europas st\u00f6rsta m\u00e4nniskoskapade underjordiska rum, d\u00e4r det r\u00e5der ett h\u00e4lsosamt mikroklimat. Bes\u00f6karna kan beundra kapell uthuggna i berget. Andra attraktioner \u00e4r underjordiska f\u00e4rder med b\u00e5t och t\u00e5g och v\u00e4rldens l\u00e4ngsta rutschkana (140 m), som binder samman tv\u00e5 niv\u00e5er i gruvan.<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/bochnia-mine.eu\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">https:\/\/bochnia-mine.eu<\/a><\/p>\n\n\n\n<ul>\n<li><strong>Korsriddarborgen i Malbork<\/strong><\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p>Korsriddarborgen i Malbork byggdes i b\u00f6rjan av 1300-talet och \u00e4r Europas st\u00f6rsta gotiska f\u00e4stning. Den best\u00e5r av tre slottsbyggnader och tar upp en yta p\u00e5 20 hektar. Fr\u00e5n 1309 var det s\u00e4te f\u00f6r storm\u00e4staren i Tyska orden (\u00e4ven kallad korsriddarorden).<\/p>\n\n\n\n<p>Det \u00e4r ett v\u00e4rldsunikt arkitektoniskt verk med f\u00f6r sin tid nyskapande tekniska l\u00f6sningar, s\u00e4rskilt metoderna f\u00f6r att bygga valv, gavlar och portaler, och \u00e4ven i anv\u00e4ndningen av skulpturer och ornament. Senare anv\u00e4ndes l\u00f6sningarna fr\u00e5n Malbork i m\u00e5nga slott byggda av Tyska orden och i andra gotiska byggnader i nord\u00f6stra Europa.<\/p>\n\n\n\n<p>I slottet ordnas d\u00e5 och d\u00e5 torneringar och rekonstruktioner av f\u00e4ltslag, s\u00e4rskilt intressant \u00e4r den imponerande \u201dbel\u00e4gringen av Malbork\u201d.<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"http:\/\/www.zamek.malbork.pl\/en\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">www.zamek.malbork.pl\/en<\/a><\/p>\n\n\n\n<ul>\n<li><strong>Tr\u00e4kyrkorna i s\u00f6dra Ma\u0142opolska \u2013 Binarowa, Blizne, D\u0119bno, Hacz\u00f3w, Lipnica Murowana, S\u0119kowa<\/strong><\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p>Tr\u00e4kyrkorna i s\u00f6dra Ma\u0142opolska \u00e4r exempel p\u00e5 medeltida katolsk byggnadstradition. V\u00e4ggarna \u00e4r byggda av horisontella timmerstockar. Denna teknik var under medeltiden vanlig i norra och \u00f6stra Europa. Kyrkorna i Ma\u0142opolska \u00e4r, f\u00f6rutom de norska stavkyrkorna, den \u00e4ldsta samlingen tr\u00e4kyrkor i Europa. Dessa unika kyrkor med gamla v\u00e4ggm\u00e5lningar och skulpturer uppstod tack vare finansiering fr\u00e5n adelsfamiljer.<\/p>\n\n\n\n<p>I Ma\u0142opolska finns en uppm\u00e4rkt Tr\u00e4arkitekturv\u00e4g som \u00e4r sammanlagt 1500 km l\u00e5ng.<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"http:\/\/www.drewniana.malopolska.pl\/\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">http:\/\/www.drewniana.malopolska.pl\/<\/a><\/p>\n\n\n\n<ul>\n<li><strong>Mu\u017cakowskiparken<\/strong><\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p>Mu\u017cakowskiparken (eller p\u00e5 tyska Muskauparken) \u00e4r en av de till ytan st\u00f6rsta parkanl\u00e4ggningarna i Europa. Parken, som \u00e4r anlagd i engelsk stil, tillh\u00f6r den europeiska tr\u00e4dg\u00e5rdskonstens m\u00e4rkligaste skapelser och har haft inflytande p\u00e5 landskapsarkitkturen i b\u00e5de Europa och Amerika. Den planerades som \u201den tavla m\u00e5lad med v\u00e4xter\u201d, tar vara p\u00e5 sk\u00f6nheten hos den lokala v\u00e4xtligheten och uppmuntrar till vackra promenader. Den ligger p\u00e5 b\u00e5de sidor om den polsk-tyska gr\u00e4nsfloden Nysa \u0141u\u017cycka\/Lausitzer Neisse. Parken anlades 1815-1845 av den preussiske fursten Hermann von P\u00fcckler-Muskau och har en yta p\u00e5 1000 hektar, varav 800 hektar ligger i Polen.<\/p>\n\n\n\n<p>Det \u00e4r fritt intr\u00e4de till b\u00e5de den polska och tyska delen av parken. Den \u00e4r \u00f6ppen hela dygnet och g\u00e5r \u00e4ven att bes\u00f6ka p\u00e5 cykel.<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"http:\/\/www.park-muzakowski.pl\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">http:\/\/www.park-muzakowski.pl<\/a><\/p>\n\n\n\n<ul>\n<li><strong>Gamla staden i Warszawa<\/strong><\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p>Gamla staden i Warszawa b\u00f6rjade byggas p\u00e5 1200-talet och \u00e4r idag ett v\u00e4rldsunikt exempel p\u00e5 planerad och fullst\u00e4ndig \u00e5teruppbyggnad av ett byggnadsminne. Enligt moderna \u00e5sikter om antikvariskt arbete inneb\u00e4r rekonstruktion och \u00e5teruppbyggnad en historief\u00f6rfalskning. Det undantag som jordes f\u00f6r Warszawas gamla stad kom av moraliska \u00f6verv\u00e4ganden och det polska folkets \u00f6nskan om att den f\u00f6rst\u00f6rda staden skulle resas ur ruinerna. Under Warszawaupproret 1944 raserades \u00f6ver 85 % av Gamla staden av de nazityska ockupanternas bomber och artilleri. Allt f\u00f6rst\u00f6rdes \u2013 de f\u00e4rgglada bostadskvarteren innanf\u00f6r ringmuren, kyrkorna, palatsen, torget, kungliga slottet. Beslutet att \u00e5teruppbygga Warszawa som landets huvudstad fattades redan i januari 1945. Hela Gamla staden \u00e5teruppbyggdes p\u00e5 fem \u00e5r, troget och med utnyttjande av bevarade originaldelar. \u00c5teruppbyggnaden genomf\u00f6rdes med hj\u00e4lp av historisk dokumentation, bl a den italienske 1700-talskonstn\u00e4ren Canalettos teckningar och m\u00e5lningar.<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"http:\/\/www.warsawtour.pl\/\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">www.warsawtour.pl<\/a>\u00a0<\/p>\n\n\n\n<ul>\n<li><strong>Gamla staden i Zamo\u015b\u0107<\/strong><\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p>Staden grundades p\u00e5 1500-talet av kanslern Jan Zamoyski p\u00e5 en handelsv\u00e4g som f\u00f6rband v\u00e4stra och norra Europa med Svarta havet. Den byggdes p\u00e5 jungfrulig mark enligt italienska ideal om den perfekta staden, enligt en plan utarbetad av Bernardo Morando fr\u00e5n Padua. Jan Zamoyski best\u00e4llde planen av arkitekten 1580. Zamo\u015b\u0107 brukar kallas f\u00f6r en \u201dren\u00e4ssansp\u00e4rla\u201d, och detta av flera anledningar : staden omges av ren\u00e4ssansens typiska bef\u00e4stningar med bastioner, st\u00f6rre delen av byggnaderna \u00e4r bostadshus i ren\u00e4ssansstil, och katedralen h\u00f6r till senren\u00e4ssansens m\u00e4rkligaste arkitektoniska skapelser. Symbol f\u00f6r Zamo\u015b\u0107 \u00e4r det attikakr\u00f6nta r\u00e5dhuset med trappor i solfj\u00e4dersform och det h\u00f6ga tornet med tornur, d\u00e4r en h\u00f6gtidlig trumpetsignal spelas varje dag klockan 12.<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/www.poland.travel\/en\/discover\/unesco-sites\/old-city-of-zamosc\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">https:\/\/www.poland.travel\/en\/discover\/unesco-sites\/old-city-of-zamosc<\/a><\/p>\n\n\n\n<ul>\n<li><strong>Auschwitz-Birkenau. Det nazityska koncentrations- och f\u00f6rintelsel\u00e4gret i det ockuperade Polen 1940-45<\/strong><\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p>Auschwitz-Birkenau var det st\u00f6rsta f\u00f6rintelsel\u00e4ger som Tyskland byggde under andra v\u00e4rldskriget. Det \u00e4r ett vittnesb\u00f6rd om nazistregimens folkmord. N\u00e4r man ser staketen, taggtr\u00e5den, vakttornen, barackerna, galgarna, gaskamrarna och krematorierna \u00e4r det sv\u00e5rt att tro att \u201dm\u00e4nniskor beredde detta \u00f6de f\u00f6r andra m\u00e4nniskor\u201d som den polska f\u00f6rfattaren Zofia Na\u0142kowska skrev. L\u00e4gret byggdes i det tyskockuperade Polen, f\u00f6rst som koncentrationsl\u00e4ger f\u00f6r polacker, senare \u00e4ven f\u00f6r sovjetiska krigsf\u00e5ngar, d\u00e4refter f\u00f6r f\u00e5ngar fr\u00e5n m\u00e5nga andra l\u00e4nder. Under 1942-44 blev l\u00e4gret centrum f\u00f6r F\u00f6rintelsen av judarna. Enligt historisk forskning dog omkring 1,5 miljoner m\u00e4nniskor i Auschwitz-Birkenau.<\/p>\n\n\n\n<p>Museet Auschwitz-Birkenau uppstod 1947. Det \u00e4r symbol f\u00f6r m\u00e4nniskors skr\u00e4mmande grymhet mot andra m\u00e4nniskor, ett memento f\u00f6r en fortfarande f\u00f6rdomsfylld v\u00e4rld.<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"http:\/\/www.auschwitz.org.pl\/\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">www.auschwitz.org.pl\u00a0<\/a><\/p>\n\n\n\n<ul>\n<li><strong>Tr\u00e4kyrkorna i polska och ukrainska Karpaterna<\/strong><\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p>De ortodoxa kyrkorna fr\u00e5n decennierna kring \u00e5r 1500 \u00e4r de \u00e4ldsta byggnader av denna typ som finns bevarade i polska och ukrainska Karpaterna och \u00e4r fantastiska exempel p\u00e5 de etniska grupperna lemkernas och bojkernas kultur. P\u00e5 UNESCOs lista finns 16 kyrkor, varav 8 p\u00e5 polskt territorium. Kyrkorna \u00e4r de fr\u00e4msta representanterna f\u00f6r sin tids ortodoxa tr\u00e4arkitektur. De imponerar med sin variation av former och typer, de hantverksm\u00e4ssigt skickliga tr\u00e4konstruktionerna och sin s\u00e4rpr\u00e4glade stil, som skiljer sig fr\u00e5n \u00f6vriga Europas sakrala tr\u00e4arkitekturen.<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/www.poland.travel\/en\/discover\/unesco-sites\/wooden-tserkvas-of-the-carpathian-region-in-poland-and-ukraine\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">https:\/\/www.poland.travel\/en\/discover\/unesco-sites\/wooden-tserkvas-of-the-carpathian-region-in-poland-and-ukraine<\/a><\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/whc.unesco.org\/en\/list\/1424\/\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">https:\/\/whc.unesco.org\/en\/list\/1424\/<\/a><\/p>\n\n\n\n<ul>\n<li><strong>Bia\u0142owie\u017caskogen<\/strong><\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p>Detta \u00e4r \u00e5terstoden av den urskog som en g\u00e5ng t\u00e4ckte hela Europa. Bia\u0142owie\u017caskogen (Bia\u0142owie\u017cas nationalpark) f\u00f6rdes in p\u00e5 v\u00e4rldsarvslistan 1979. 1992 ut\u00f6kades det skyddade omr\u00e5det till den del som ligger p\u00e5 den vitryska sidan. D\u00e5 bildades det gr\u00e4ns\u00f6verskridande v\u00e4rldsarvet Belovezjskaja Pusjtja\/Bia\u0142owie\u017caskogen. Enligt beslut av V\u00e4rldsarvskommitt\u00e9n 2014 utvidgades det skyddade omr\u00e5det till 141 000 hektar p\u00e5 b\u00e5da sidor om gr\u00e4nsen. Hela den yta som ing\u00e5r i v\u00e4rldsarvet uppg\u00e5r nu till \u00f6ver 308 000 hektar inklusive buffertzoner. I Bia\u0142owie\u017ca finns v\u00e4rldens st\u00f6rsta best\u00e5nd av visenter, den europeiska bisonoxen.<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/www.poland.travel\/en\/discover\/unesco-sites\/bialowieza-forest-the-national-park\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">https:\/\/www.poland.travel\/en\/discover\/unesco-sites\/bialowieza-forest-the-national-park<\/a><\/p>\n\n\n\n<ul>\n<li><strong>Kalwaria Zebrzydowska \u2013 manieristisk arkitektur- och landskapspark och pilgrimspark.<\/strong><\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p>Kalvarievandringen i Kalwaria Zebrzydowska skapades i b\u00f6rjan av 1600-talet enligt m\u00f6nster av Kristi lidandes v\u00e4g i Jerusalem. Initiativtagare var landsh\u00f6vdingen i Krak\u00f3w Miko\u0142aj Zebrzydowski. H\u00e4r finns en barockbasilika med en m\u00e5lning av Jungfru Maria av Kalwaria, ett kloster, en samling kyrkor och kapell i barock- och manieristisk stil. Alla byggnader och symboliska platser fr\u00e5n Kristi lidande och jungfru Marias liv \u00e4r harmoniskt komponerade i bergslandskapet. Tiotusentals pilgrimer kommer till Kalwaria Zebrzydowska \u00e5ret runt, med extra stora skaror i p\u00e5skveckan och i augusti vid tiden f\u00f6r Jungfru Marie himmelsf\u00e4rd.<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"http:\/\/www.kalwaria.eu\/\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">http:\/\/www.kalwaria.eu\/<\/a><\/p>\n\n\n\n<ul>\n<li><strong>Toru\u0144s medeltidsstad<\/strong><\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p>Toru\u0144 grundades av Tyska orden p\u00e5 1200-talet. Snart fick staden som medlem av Hansan en viktig position som handelsstad. De imponerande 1300- och 1400-talsbyggnaderna, d\u00e4ribland Kopernikus hus, vittnar om stadens medeltida rikedom. Det centrala torget med omgivande byggnader har inte f\u00f6r\u00e4ndrats mycket p\u00e5 700 \u00e5r. En stor attraktion \u00e4r det 15 meter h\u00f6ga lutande tornet fr\u00e5n b\u00f6rjan av 1300-talet, som liknar sin ber\u00f6mda motsvarighet i Pisa.<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"http:\/\/www.it.torun.pl\/\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">www.it.torun.pl<\/a>\u00a0<\/p>\n\n\n\n<ul>\n<li><strong>Fredskyrkorna i Jawor och \u015awidnica<\/strong><\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p>Dessa schlesiska kyrkor fr\u00e5n 1600-talet \u00e4r Europas st\u00f6rsta sakrala tr\u00e4byggnader med korsvirkeskonstruktion.<\/p>\n\n\n\n<p>Fredskyrkorna i Jawor och \u015awidnica \u00e4r de enda bevarade av de protestantiska kyrkor som fick byggas i Schlesien enligt best\u00e4mmelserna i Westfaliska freden 1648. Protestanterna i Schlesien f\u00f6rlorade n\u00e4mligen alla sina kyrkor efter Trettio\u00e5riga kriget. De \u00e4r byggda av tr\u00e4 och lera, utan torn, men \u00e4r mycket rikt dekorerade p\u00e5 insidan. S\u00e4rskilt imponerande \u00e4r de rikt dekorerade emporerna, loger avsedda f\u00f6r den protestantiska adeln. Kyrkan i \u015awidnica rymmer 7500 bes\u00f6kare, den i Jawor rymmer 6000.<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/whc.unesco.org\/en\/list\/1054\/\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">https:\/\/whc.unesco.org\/en\/list\/1054\/<\/a><\/p>\n\n\n\n<ul>\n<li><strong>Hundra\u00e5rshallen i Wroc\u0142aw<\/strong><\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p>Hundra\u00e5rshallen \u00e4r ett av Wroc\u0142aws viktigaste byggnadsminnen och har av amerikanska Gettystiftelsen utsedd till ett av 1900-talets tio viktigaste modernistiska arkitektoniska verk. Den byggdes 1911-1913 av arkitekten Max Berg till Hundra\u00e5rsutst\u00e4llningen i Wroc\u0142aw (d\u00e5varande Breslau) som en multifunktionell byggnad f\u00f6r n\u00f6jen och evenemang. Det \u00e4r en historiskt nyskapande byggnad av armerad betong, i cirkelform med fyra absider och en cylindrisk h\u00f6rsal med plats f\u00f6r 6000 personer i publiken. Kupolen \u00e4r 23 meter h\u00f6g och kr\u00f6ns av en lanternin av st\u00e5l och glas.<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/www.poland.travel\/en\/discover\/unesco-sites\/centennial-hall-in-wroclaw\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">https:\/\/www.poland.travel\/en\/discover\/unesco-sites\/centennial-hall-in-wroclaw<\/a><\/p>\n\n\n\n<ul>\n<li><strong>Bly- silver- och zinkgruvorna och vatten\u00e5tervinningsystemet i Tarnowskie G\u00f3ry<\/strong><\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p>Detta \u00e4r ett m\u00e4rkligt exempel p\u00e5 ett storskaligt gruvsystem best\u00e5ende av 50 km dr\u00e4neringstunnlar, \u00f6ver 100 km tillg\u00e4ngliga tunnlar och m\u00e5nga gruvrum och schakt, p\u00e5 en yta av totalt 38 km2. Det \u00e4r en av v\u00e4rldens st\u00f6rsta och mest v\u00e4lbevarade metallgruvor. Gruvorna ligger p\u00e5 den schlesiska h\u00f6gsl\u00e4tten i s\u00f6dra Polen i ett gruvdistrikt med mycket gamla traditioner.<\/p>\n\n\n\n<p><a rel=\"noreferrer noopener\" href=\"https:\/\/www.poland.travel\/en\/heritage\/unesco-sites\/tarnowskie-gory-silver-mine\" target=\"_blank\">https:\/\/www.poland.travel\/en\/heritage\/unesco-sites\/tarnowskie-gory-silver-mine<\/a><\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/kopalniasrebra.pl\/en\/homepage\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">https:\/\/kopalniasrebra.pl\/en\/homepage<\/a><\/p>\n\n\n\n<ul>\n<li><strong>Krzemionki \u2013 f\u00f6rhistorisk flintgruveregion<\/strong><\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p>Den f\u00f6rhistoriska gruvregionen i Krzemionki Opatowskie ligger i nord\u00f6stra delen av \u015awi\u0119tokrzyskabergen Polen. De gamla flintgruvorna var i funktion ungef\u00e4r 3900-1600 f Kr, fr\u00e5n neolitisk tid till tidig brons\u00e5lder. Krzemionkiomr\u00e5det \u00e4r en av de st\u00f6rsta arkeologiska l\u00e4mningarna av f\u00f6rhistorisk industriell verksamhet.. Det unika ligger i de tydligt bevarade resterna av m\u00e4nsklig f\u00f6rhistorisk verksamhet d\u00e4r man br\u00f6t och bearbetade flinta p\u00e5 ett mycket stort omr\u00e5de.<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/whc.unesco.org\/en\/list\/1599\/\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">https:\/\/whc.unesco.org\/en\/list\/1599\/<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Allt fler polska st\u00e4der ansluter sig till UNESCOs N\u00e4tverk f\u00f6r kreativa st\u00e4der. Litteraturstaden Krak\u00f3w \u00e4r ordf\u00f6rande i styrkommitt\u00e9n f\u00f6r UNESCOs kreativa st\u00e4der och \u00e4r litteraturst\u00e4dernas representant i kommitt\u00e9n. Musikstaden Katowice \u00e4r den f\u00f6rsta Musikstaden i \u00d6st- och centraleuropa. Filmstaden \u0141\u00f3d\u017a med sin v\u00e4rldber\u00f6mda filmh\u00f6gskola blev 2017 den tredje polska medlemmen i N\u00e4tverket f\u00f6r kreativa st\u00e4der. [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":500,"parent":493,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"inline_featured_image":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"class_list":["post-498","page","type-page","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO plugin v24.6 - https:\/\/yoast.com\/wordpress\/plugins\/seo\/ -->\n<title>UNESCO v\u00e4rldsarv i Polen - Instytut Polski w Sztokholmie<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/lar-kanna-polen\/om-polen\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"pl_PL\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"UNESCO v\u00e4rldsarv i Polen - Instytut Polski w Sztokholmie\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Allt fler polska st\u00e4der ansluter sig till UNESCOs N\u00e4tverk f\u00f6r kreativa st\u00e4der. Litteraturstaden Krak\u00f3w \u00e4r ordf\u00f6rande i styrkommitt\u00e9n f\u00f6r UNESCOs kreativa st\u00e4der och \u00e4r litteraturst\u00e4dernas representant i kommitt\u00e9n. Musikstaden Katowice \u00e4r den f\u00f6rsta Musikstaden i \u00d6st- och centraleuropa. Filmstaden \u0141\u00f3d\u017a med sin v\u00e4rldber\u00f6mda filmh\u00f6gskola blev 2017 den tredje polska medlemmen i N\u00e4tverket f\u00f6r kreativa st\u00e4der. [&hellip;]\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/lar-kanna-polen\/om-polen\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Instytut Polski w Sztokholmie\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2020-06-09T12:45:46+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2019\/06\/o-polsce.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1920\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"700\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Szacowany czas czytania\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"11 minut\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/lar-kanna-polen\/om-polen\/\",\"url\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/lar-kanna-polen\/om-polen\/\",\"name\":\"UNESCO v\u00e4rldsarv i Polen - Instytut Polski w Sztokholmie\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/lar-kanna-polen\/om-polen\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/lar-kanna-polen\/om-polen\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2019\/06\/o-polsce.jpg\",\"datePublished\":\"2019-06-25T10:45:02+00:00\",\"dateModified\":\"2020-06-09T12:45:46+00:00\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/lar-kanna-polen\/om-polen\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"pl-PL\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/lar-kanna-polen\/om-polen\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"pl-PL\",\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/lar-kanna-polen\/om-polen\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2019\/06\/o-polsce.jpg\",\"contentUrl\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2019\/06\/o-polsce.jpg\",\"width\":1920,\"height\":700},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/lar-kanna-polen\/om-polen\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"L\u00e4r k\u00e4nna Polen\",\"item\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/lar-kanna-polen\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":3,\"name\":\"UNESCO v\u00e4rldsarv i Polen\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#website\",\"url\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/\",\"name\":\"Instytut Polski w Sztokholmie\",\"description\":\"Instytuty Polskie\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"pl-PL\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"UNESCO v\u00e4rldsarv i Polen - Instytut Polski w Sztokholmie","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/lar-kanna-polen\/om-polen\/","og_locale":"pl_PL","og_type":"article","og_title":"UNESCO v\u00e4rldsarv i Polen - Instytut Polski w Sztokholmie","og_description":"Allt fler polska st\u00e4der ansluter sig till UNESCOs N\u00e4tverk f\u00f6r kreativa st\u00e4der. Litteraturstaden Krak\u00f3w \u00e4r ordf\u00f6rande i styrkommitt\u00e9n f\u00f6r UNESCOs kreativa st\u00e4der och \u00e4r litteraturst\u00e4dernas representant i kommitt\u00e9n. Musikstaden Katowice \u00e4r den f\u00f6rsta Musikstaden i \u00d6st- och centraleuropa. Filmstaden \u0141\u00f3d\u017a med sin v\u00e4rldber\u00f6mda filmh\u00f6gskola blev 2017 den tredje polska medlemmen i N\u00e4tverket f\u00f6r kreativa st\u00e4der. [&hellip;]","og_url":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/lar-kanna-polen\/om-polen\/","og_site_name":"Instytut Polski w Sztokholmie","article_modified_time":"2020-06-09T12:45:46+00:00","og_image":[{"width":1920,"height":700,"url":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2019\/06\/o-polsce.jpg","type":"image\/jpeg"}],"twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Szacowany czas czytania":"11 minut"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/lar-kanna-polen\/om-polen\/","url":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/lar-kanna-polen\/om-polen\/","name":"UNESCO v\u00e4rldsarv i Polen - Instytut Polski w Sztokholmie","isPartOf":{"@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/lar-kanna-polen\/om-polen\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/lar-kanna-polen\/om-polen\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2019\/06\/o-polsce.jpg","datePublished":"2019-06-25T10:45:02+00:00","dateModified":"2020-06-09T12:45:46+00:00","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/lar-kanna-polen\/om-polen\/#breadcrumb"},"inLanguage":"pl-PL","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/lar-kanna-polen\/om-polen\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"pl-PL","@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/lar-kanna-polen\/om-polen\/#primaryimage","url":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2019\/06\/o-polsce.jpg","contentUrl":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2019\/06\/o-polsce.jpg","width":1920,"height":700},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/lar-kanna-polen\/om-polen\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"L\u00e4r k\u00e4nna Polen","item":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/lar-kanna-polen\/"},{"@type":"ListItem","position":3,"name":"UNESCO v\u00e4rldsarv i Polen"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#website","url":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/","name":"Instytut Polski w Sztokholmie","description":"Instytuty Polskie","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"pl-PL"}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/498","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=498"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/498\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2782,"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/498\/revisions\/2782"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/493"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/media\/500"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=498"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}