{"id":13827,"date":"2025-04-02T11:40:19","date_gmt":"2025-04-02T09:40:19","guid":{"rendered":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/?p=13827"},"modified":"2025-04-16T15:54:36","modified_gmt":"2025-04-16T13:54:36","slug":"boleslaw-i-chrobry-1000-ar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2025\/04\/02\/boleslaw-i-chrobry-1000-ar\/","title":{"rendered":"1000-\u00e5rsfirande av Polen som stat"},"content":{"rendered":"\n

Hertig Boleslav (967-1025) kr\u00f6ntes till kung under p\u00e5sken 1025, strax f\u00f6re sin d\u00f6d. Av efterv\u00e4rlden blev han senare kallad Wielki (den store) eller Chrobry (den tappre). Han blev den f\u00f6rste h\u00e4rskaren \u00f6ver Polen som var smord till kung. „Med stor sannolikhet kan man peka p\u00e5 18 april 1025 som datum f\u00f6r kr\u00f6ningen, d\u00e5 p\u00e5skdagen inf\u00f6ll detta \u00e5r, och p\u00e5 katedralen i Gniezno som plats, eftersom den hade koppling till kulten av sankt Wojciech,”, skriver Polska historiska museet.<\/p>\n\n\n\n

Historikerna understryker att Boleslav den tappres kr\u00f6ning var h\u00f6jdpunkten p\u00e5 hans trettio\u00e5riga regering, en viktig politisk handling och en demonstration av den framv\u00e4xande polska statens suver\u00e4nitet. I och med det b\u00f6rjade Polen kallas f\u00f6r kungarike, men h\u00e4rskarens kungliga v\u00e4rdighet blev inte slutgiltigt fastst\u00e4lld f\u00f6rr\u00e4n 1320, n\u00e4r W\u0142adys\u0142aw \u0141okietek (Den alnsl\u00e5nge eller Den kortv\u00e4xte) kr\u00f6ntes. I Polens statsvapen (en vit \u00f6rn mot r\u00f6d bakgrund) anspelar kronan p\u00e5 \u00f6rnens huvud just p\u00e5 den f\u00f6rsta kr\u00f6ningen p\u00e5 polsk jord f\u00f6r tusen \u00e5r sedan.<\/p>\n\n\n\n

Polens andre kr\u00f6nte h\u00e4rskare var Boleslav den tappres son Mieszko II Lambert, som levde 990-1034 och regerade under \u00e5ren 1025-1031. Mieszko utn\u00e4mndes till tronf\u00f6ljare av fadern. Den 25 december 1025, n\u00e5gra m\u00e5nader efter faderns d\u00f6d, kr\u00f6ntes han i Gnieznos katedral av \u00e4rkebiskop Hipolit till Polens kung.<\/p>\n\n\n\n

Den polska parlamentets underhus, sejmen, har beslutat att \u00e5r 2025 fira tusen\u00e5rsminnet av kr\u00f6ningen av Polens tv\u00e5 f\u00f6rsta kungar i staden Gniezno. I parlamentsbeslutet st\u00e5r bland annat att l\u00e4sa: „\u00c5r 2025 infaller det unika tusen\u00e5rsminnet av kr\u00f6ningen i \u00e4rkebiskopskyrkan i Gniezno av de tv\u00e5 f\u00f6rsta kungarna i v\u00e5rt lands historia: Boles\u0142aw Chrobry och Mieszko II Lambert.”<\/p>\n\n\n\n

„Boleslav den tappres kr\u00f6ning var en tydlig signal till samtiden att den unga polska staten var sj\u00e4lvst\u00e4ndig och oavh\u00e4ngig. Det var b\u00f6rjan p\u00e5 Polens allt viktigare position p\u00e5 det medeltida Europas karta, ett Polen som hade f\u00f6rvandlats fr\u00e5n hertigd\u00f6me till kungarike”, st\u00e5r det vidare att l\u00e4sa i beslutet.<\/p>\n\n\n\n

Republiken Polens parlament vill hylla de h\u00e4rskare, arvtagare till hertig Mieszko och hertiginnan Dobrawa, som f\u00f6r 1000 \u00e5r sedan str\u00e4vade efter att utveckla och kulturellt f\u00f6rst\u00e4rka den polska statsbildningen.<\/p>\n\n\n\n

Kr\u00f6ningarna \u00e5r 1025 skulle inte ha varit m\u00f6jliga om det inte varit f\u00f6r en f\u00f6ljd av tidigare historiska h\u00e4ndelser. Till att b\u00f6rja med grundandet av staden Gniezno, vilket s\u00e4gs vara den legendariske stamfadern Lechs verk, d\u00e4refter Polens antagande av kristendomen 966, Polens nationalhelgon sankt Wojciechs martyrd\u00f6d 997 och det f\u00f6rsta \u00e4rkebiskopsd\u00f6mets grundande, fram till kongressen i Gniezno \u00e5r 1000, n\u00e4r Boleslav den tappre m\u00f6tte den tysk-romerske kejsaren Otto III och v\u00e4nskapliga relationer etablerades mellan l\u00e4nderna.<\/p>\n\n\n\n

Enligt historikerna hade det avg\u00f6rande betydelse n\u00e4r Mieszko I av \u00e4tten Piast, hertig \u00f6ver polanernas stam, besl\u00f6t att l\u00e5ta d\u00f6pa sig. Det skedde troligen 14 april 966, enligt d\u00e5tidens sed p\u00e5 natten mellan p\u00e5skdagen och annandag p\u00e5sk, under v\u00e4ntan p\u00e5 Jesu \u00e5teruppst\u00e5ndelse. Arkeologiska fynd tyder p\u00e5 att det kan ha skett p\u00e5 \u00f6n Ostr\u00f3w Lednicki strax utanf\u00f6r Gniezno, som var \u00e4tten Piasts huvuds\u00e4te.<\/p>\n\n\n\n

Gall Anonim, en historisk kr\u00f6nik\u00f6r fr\u00e5n 1100-talet, skriver att den som \u00f6vertalade Mieszko att anta den v\u00e4steuropeiska kristendomen var hans hustru Dobrawa (eller D\u0105br\u00f3wka), dotter till hertigen av B\u00f6hmen. De f\u00f6rsta mission\u00e4rerna i polanernas land kom fr\u00e5n B\u00f6hmen. Efter h\u00e4rskaren mottog medlemmarna av furstehovet dopet, d\u00e4refter s\u00e5 sm\u00e5ningom hela folket, i en l\u00e5ngsam process som tog m\u00e5nga \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

„Att fira minnet av Boleslav den tappres och Mieszko II Lamberts trontilltr\u00e4de inneb\u00e4r att minnas alla dem som, samlade kring id\u00e9n om bildandet av en polsk stat, offrade tid, energi och ibland \u00e4ven sina liv, f\u00f6r att vi idag ska kunna vara del av en stolt krets av europeiska l\u00e4nder med en m\u00e5nghundra\u00e5rig tradition av statsbildning. Att v\u00e5rda minnet av den polska statens grundande \u00e4r v\u00e5r plikt och \u00e4ven ett vittnesb\u00f6rd om den roll som Polen har spelat i v\u00e4rlden under det g\u00e5ngna milleniet”, s\u00e4ger sejmen i sin motivering till tusen\u00e5rsfirandet.<\/p>\n\n\n\n

K\u00e4lla: naukawpolsce.pl<\/a><\/p>\n\n\n\n

\n
\"\"
Boles\u0142aw den tappres kr\u00f6ning – teckning av Ksawery Pillati<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
Mieszko II Lambert \u2013 teckning av Ksawery Pillati<\/figcaption><\/figure>\n<\/figure>\n\n\n\n
\n
\"\"
Boles\u0142aw I Chrobry (Boleslav I den tappre) – teckning av Jan Matejko<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
Mieszko II Lambert \u2013 teckning av Jan Matejko<\/figcaption><\/figure>\n<\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Hertig Boleslav (967-1025) kr\u00f6ntes till kung under p\u00e5sken 1025, strax f\u00f6re sin d\u00f6d. Av efterv\u00e4rlden blev han senare kallad Wielki (den store) eller Chrobry (den tappre). Han blev den f\u00f6rste h\u00e4rskaren \u00f6ver Polen som var smord till kung. „Med stor sannolikhet kan man peka p\u00e5 18 april 1025 som datum f\u00f6r kr\u00f6ningen, d\u00e5 p\u00e5skdagen inf\u00f6ll […]<\/p>\n","protected":false},"author":173,"featured_media":13825,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"inline_featured_image":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[222,318,12,111],"tags":[],"class_list":["post-13827","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-aktualnosc-se","category-artykuly-se","category-evenemang","category-historia-se"],"yoast_head":"\n1000-\u00e5rsfirande av Polen som stat - Instytut Polski w Sztokholmie<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2025\/04\/02\/boleslaw-i-chrobry-1000-ar\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"pl_PL\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"1000-\u00e5rsfirande av Polen som stat - Instytut Polski w Sztokholmie\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Hertig Boleslav (967-1025) kr\u00f6ntes till kung under p\u00e5sken 1025, strax f\u00f6re sin d\u00f6d. Av efterv\u00e4rlden blev han senare kallad Wielki (den store) eller Chrobry (den tappre). Han blev den f\u00f6rste h\u00e4rskaren \u00f6ver Polen som var smord till kung. „Med stor sannolikhet kan man peka p\u00e5 18 april 1025 som datum f\u00f6r kr\u00f6ningen, d\u00e5 p\u00e5skdagen inf\u00f6ll […]\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2025\/04\/02\/boleslaw-i-chrobry-1000-ar\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Instytut Polski w Sztokholmie\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2025-04-02T09:40:19+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2025-04-16T13:54:36+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2025\/04\/Chrobry-1000-hemsida.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1120\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"630\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"treichelp\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Napisane przez\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"treichelp\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Szacowany czas czytania\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"5 minut\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"event\",\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2025\/04\/02\/boleslaw-i-chrobry-1000-ar\/\",\"url\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2025\/04\/02\/boleslaw-i-chrobry-1000-ar\/\",\"name\":\"1000-\u00e5rsfirande av Polen som stat\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2025\/04\/02\/boleslaw-i-chrobry-1000-ar\/#primaryimage\"},\"image\":[\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2025\/04\/Chrobry-1000-hemsida.jpg\",\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2025\/04\/Chrobry-1000-hemsida-300x169.jpg\",\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2025\/04\/Chrobry-1000-hemsida-1024x576.jpg\",\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2025\/04\/Chrobry-1000-hemsida.jpg\"],\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2025\/04\/Chrobry-1000-hemsida.jpg\",\"datePublished\":\"2025-04-02T09:40:19+02:00\",\"dateModified\":\"2025-04-16T13:54:36+02:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#\/schema\/person\/866a2c0f4ccf0982a286809684f7bc1e\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2025\/04\/02\/boleslaw-i-chrobry-1000-ar\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"pl-PL\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2025\/04\/02\/boleslaw-i-chrobry-1000-ar\/\"]}],\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"startDate\":\"2025-04-18\",\"endDate\":\"2025-04-18\",\"eventStatus\":\"EventScheduled\",\"eventAttendanceMode\":\"OfflineEventAttendanceMode\",\"location\":{\"@type\":\"place\",\"name\":\"Stockholm\",\"address\":\"Stockholm\",\"geo\":{\"@type\":\"GeoCoordinates\",\"latitude\":\"59.21582698405027\",\"longitude\":\"18.078992608446733\"}},\"description\":\"Hertig Boleslav (967-1025) kr\u00f6ntes till kung under p\u00e5sken 1025, strax f\u00f6re sin d\u00f6d. Av efterv\u00e4rlden blev han senare kallad Wielki (den store) eller Chrobry (den tappre). Han blev den f\u00f6rste h\u00e4rskaren \u00f6ver Polen som var smord till kung. \\\"Med stor sannolikhet kan man peka p\u00e5 18 april 1025 som datum f\u00f6r kr\u00f6ningen, d\u00e5 p\u00e5skdagen inf\u00f6ll detta \u00e5r, och p\u00e5 katedralen i Gniezno som plats, eftersom den hade koppling till kulten av sankt Wojciech,\\\", skriver Polska historiska museet.\\nHistorikerna understryker att Boleslav den tappres kr\u00f6ning var h\u00f6jdpunkten p\u00e5 hans trettio\u00e5riga regering, en viktig politisk handling och en demonstration av den framv\u00e4xande polska statens suver\u00e4nitet. I och med det b\u00f6rjade Polen kallas f\u00f6r kungarike, men h\u00e4rskarens kungliga v\u00e4rdighet blev inte slutgiltigt fastst\u00e4lld f\u00f6rr\u00e4n 1320, n\u00e4r W\u0142adys\u0142aw \u0141okietek (Den alnsl\u00e5nge eller Den kortv\u00e4xte) kr\u00f6ntes. I Polens statsvapen (en vit \u00f6rn mot r\u00f6d bakgrund) anspelar kronan p\u00e5 \u00f6rnens huvud just p\u00e5 den f\u00f6rsta kr\u00f6ningen p\u00e5 polsk jord f\u00f6r tusen \u00e5r sedan.\\nPolens andre kr\u00f6nte h\u00e4rskare var Boleslav den tappres son Mieszko II Lambert, som levde 990-1034 och regerade under \u00e5ren 1025-1031. Mieszko utn\u00e4mndes till tronf\u00f6ljare av fadern. Den 25 december 1025, n\u00e5gra m\u00e5nader efter faderns d\u00f6d, kr\u00f6ntes han i Gnieznos katedral av \u00e4rkebiskop Hipolit till Polens kung.\\nDen polska parlamentets underhus, sejmen, har beslutat att \u00e5r 2025 fira tusen\u00e5rsminnet av kr\u00f6ningen av Polens tv\u00e5 f\u00f6rsta kungar i staden Gniezno. I parlamentsbeslutet st\u00e5r bland annat att l\u00e4sa: \\\"\u00c5r 2025 infaller det unika tusen\u00e5rsminnet av kr\u00f6ningen i \u00e4rkebiskopskyrkan i Gniezno av de tv\u00e5 f\u00f6rsta kungarna i v\u00e5rt lands historia: Boles\u0142aw Chrobry och Mieszko II Lambert.\\\"\\n\\\"Boleslav den tappres kr\u00f6ning var en tydlig signal till samtiden att den unga polska staten var sj\u00e4lvst\u00e4ndig och oavh\u00e4ngig. Det var b\u00f6rjan p\u00e5 Polens allt viktigare position p\u00e5 det medeltida Europas karta, ett Polen som hade f\u00f6rvandlats fr\u00e5n hertigd\u00f6me till kungarike\\\", st\u00e5r det vidare att l\u00e4sa i beslutet.\\nRepubliken Polens parlament vill hylla de h\u00e4rskare, arvtagare till hertig Mieszko och hertiginnan Dobrawa, som f\u00f6r 1000 \u00e5r sedan str\u00e4vade efter att utveckla och kulturellt f\u00f6rst\u00e4rka den polska statsbildningen.\\nKr\u00f6ningarna \u00e5r 1025 skulle inte ha varit m\u00f6jliga om det inte varit f\u00f6r en f\u00f6ljd av tidigare historiska h\u00e4ndelser. Till att b\u00f6rja med grundandet av staden Gniezno, vilket s\u00e4gs vara den legendariske stamfadern Lechs verk, d\u00e4refter Polens antagande av kristendomen 966, Polens nationalhelgon sankt Wojciechs martyrd\u00f6d 997 och det f\u00f6rsta \u00e4rkebiskopsd\u00f6mets grundande, fram till kongressen i Gniezno \u00e5r 1000, n\u00e4r Boleslav den tappre m\u00f6tte den tysk-romerske kejsaren Otto III och v\u00e4nskapliga relationer etablerades mellan l\u00e4nderna.\\nEnligt historikerna hade det avg\u00f6rande betydelse n\u00e4r Mieszko I av \u00e4tten Piast, hertig \u00f6ver polanernas stam, besl\u00f6t att l\u00e5ta d\u00f6pa sig. Det skedde troligen 14 april 966, enligt d\u00e5tidens sed p\u00e5 natten mellan p\u00e5skdagen och annandag p\u00e5sk, under v\u00e4ntan p\u00e5 Jesu \u00e5teruppst\u00e5ndelse. Arkeologiska fynd tyder p\u00e5 att det kan ha skett p\u00e5 \u00f6n Ostr\u00f3w Lednicki strax utanf\u00f6r Gniezno, som var \u00e4tten Piasts huvuds\u00e4te.\\nGall Anonim, en historisk kr\u00f6nik\u00f6r fr\u00e5n 1100-talet, skriver att den som \u00f6vertalade Mieszko att anta den v\u00e4steuropeiska kristendomen var hans hustru Dobrawa (eller D\u0105br\u00f3wka), dotter till hertigen av B\u00f6hmen. De f\u00f6rsta mission\u00e4rerna i polanernas land kom fr\u00e5n B\u00f6hmen. Efter h\u00e4rskaren mottog medlemmarna av furstehovet dopet, d\u00e4refter s\u00e5 sm\u00e5ningom hela folket, i en l\u00e5ngsam process som tog m\u00e5nga \u00e5r.\\n\\\"Att fira minnet av Boleslav den tappres och Mieszko II Lamberts trontilltr\u00e4de inneb\u00e4r att minnas alla dem som, samlade kring id\u00e9n om bildandet av en polsk stat, offrade tid, energi och ibland \u00e4ven sina liv, f\u00f6r att vi idag ska kunna vara del av en stolt krets av europeiska l\u00e4nder med en m\u00e5nghundra\u00e5rig tradition av statsbildning. Att v\u00e5rda minnet av den polska statens grundande \u00e4r v\u00e5r plikt och \u00e4ven ett vittnesb\u00f6rd om den roll som Polen har spelat i v\u00e4rlden under det g\u00e5ngna milleniet\\\", s\u00e4ger sejmen i sin motivering till tusen\u00e5rsfirandet.\\nK\u00e4lla: naukawpolsce.pl\"},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"pl-PL\",\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2025\/04\/02\/boleslaw-i-chrobry-1000-ar\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2025\/04\/Chrobry-1000-hemsida.jpg\",\"contentUrl\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2025\/04\/Chrobry-1000-hemsida.jpg\",\"width\":1120,\"height\":630},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2025\/04\/02\/boleslaw-i-chrobry-1000-ar\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"1000-\u00e5rsfirande av Polen som stat\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#website\",\"url\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/\",\"name\":\"Instytut Polski w Sztokholmie\",\"description\":\"Instytuty Polskie\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"pl-PL\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#\/schema\/person\/866a2c0f4ccf0982a286809684f7bc1e\",\"name\":\"treichelp\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"pl-PL\",\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#\/schema\/person\/image\/\",\"url\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/fb2c1caae0df0854742a56fc463dd1fb?s=96&d=mm&r=g\",\"contentUrl\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/fb2c1caae0df0854742a56fc463dd1fb?s=96&d=mm&r=g\",\"caption\":\"treichelp\"},\"url\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/author\/treichelp\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"1000-\u00e5rsfirande av Polen som stat - Instytut Polski w Sztokholmie","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2025\/04\/02\/boleslaw-i-chrobry-1000-ar\/","og_locale":"pl_PL","og_type":"article","og_title":"1000-\u00e5rsfirande av Polen som stat - Instytut Polski w Sztokholmie","og_description":"Hertig Boleslav (967-1025) kr\u00f6ntes till kung under p\u00e5sken 1025, strax f\u00f6re sin d\u00f6d. Av efterv\u00e4rlden blev han senare kallad Wielki (den store) eller Chrobry (den tappre). Han blev den f\u00f6rste h\u00e4rskaren \u00f6ver Polen som var smord till kung. „Med stor sannolikhet kan man peka p\u00e5 18 april 1025 som datum f\u00f6r kr\u00f6ningen, d\u00e5 p\u00e5skdagen inf\u00f6ll […]","og_url":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2025\/04\/02\/boleslaw-i-chrobry-1000-ar\/","og_site_name":"Instytut Polski w Sztokholmie","article_published_time":"2025-04-02T09:40:19+00:00","article_modified_time":"2025-04-16T13:54:36+00:00","og_image":[{"width":1120,"height":630,"url":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2025\/04\/Chrobry-1000-hemsida.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"treichelp","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Napisane przez":"treichelp","Szacowany czas czytania":"5 minut"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"event","@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2025\/04\/02\/boleslaw-i-chrobry-1000-ar\/","url":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2025\/04\/02\/boleslaw-i-chrobry-1000-ar\/","name":"1000-\u00e5rsfirande av Polen som stat","isPartOf":{"@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2025\/04\/02\/boleslaw-i-chrobry-1000-ar\/#primaryimage"},"image":["https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2025\/04\/Chrobry-1000-hemsida.jpg","https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2025\/04\/Chrobry-1000-hemsida-300x169.jpg","https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2025\/04\/Chrobry-1000-hemsida-1024x576.jpg","https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2025\/04\/Chrobry-1000-hemsida.jpg"],"thumbnailUrl":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2025\/04\/Chrobry-1000-hemsida.jpg","datePublished":"2025-04-02T09:40:19+02:00","dateModified":"2025-04-16T13:54:36+02:00","author":{"@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#\/schema\/person\/866a2c0f4ccf0982a286809684f7bc1e"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2025\/04\/02\/boleslaw-i-chrobry-1000-ar\/#breadcrumb"},"inLanguage":"pl-PL","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2025\/04\/02\/boleslaw-i-chrobry-1000-ar\/"]}],"@context":"https:\/\/schema.org","startDate":"2025-04-18","endDate":"2025-04-18","eventStatus":"EventScheduled","eventAttendanceMode":"OfflineEventAttendanceMode","location":{"@type":"place","name":"Stockholm","address":"Stockholm","geo":{"@type":"GeoCoordinates","latitude":"59.21582698405027","longitude":"18.078992608446733"}},"description":"Hertig Boleslav (967-1025) kr\u00f6ntes till kung under p\u00e5sken 1025, strax f\u00f6re sin d\u00f6d. Av efterv\u00e4rlden blev han senare kallad Wielki (den store) eller Chrobry (den tappre). Han blev den f\u00f6rste h\u00e4rskaren \u00f6ver Polen som var smord till kung. \"Med stor sannolikhet kan man peka p\u00e5 18 april 1025 som datum f\u00f6r kr\u00f6ningen, d\u00e5 p\u00e5skdagen inf\u00f6ll detta \u00e5r, och p\u00e5 katedralen i Gniezno som plats, eftersom den hade koppling till kulten av sankt Wojciech,\", skriver Polska historiska museet.\nHistorikerna understryker att Boleslav den tappres kr\u00f6ning var h\u00f6jdpunkten p\u00e5 hans trettio\u00e5riga regering, en viktig politisk handling och en demonstration av den framv\u00e4xande polska statens suver\u00e4nitet. I och med det b\u00f6rjade Polen kallas f\u00f6r kungarike, men h\u00e4rskarens kungliga v\u00e4rdighet blev inte slutgiltigt fastst\u00e4lld f\u00f6rr\u00e4n 1320, n\u00e4r W\u0142adys\u0142aw \u0141okietek (Den alnsl\u00e5nge eller Den kortv\u00e4xte) kr\u00f6ntes. I Polens statsvapen (en vit \u00f6rn mot r\u00f6d bakgrund) anspelar kronan p\u00e5 \u00f6rnens huvud just p\u00e5 den f\u00f6rsta kr\u00f6ningen p\u00e5 polsk jord f\u00f6r tusen \u00e5r sedan.\nPolens andre kr\u00f6nte h\u00e4rskare var Boleslav den tappres son Mieszko II Lambert, som levde 990-1034 och regerade under \u00e5ren 1025-1031. Mieszko utn\u00e4mndes till tronf\u00f6ljare av fadern. Den 25 december 1025, n\u00e5gra m\u00e5nader efter faderns d\u00f6d, kr\u00f6ntes han i Gnieznos katedral av \u00e4rkebiskop Hipolit till Polens kung.\nDen polska parlamentets underhus, sejmen, har beslutat att \u00e5r 2025 fira tusen\u00e5rsminnet av kr\u00f6ningen av Polens tv\u00e5 f\u00f6rsta kungar i staden Gniezno. I parlamentsbeslutet st\u00e5r bland annat att l\u00e4sa: \"\u00c5r 2025 infaller det unika tusen\u00e5rsminnet av kr\u00f6ningen i \u00e4rkebiskopskyrkan i Gniezno av de tv\u00e5 f\u00f6rsta kungarna i v\u00e5rt lands historia: Boles\u0142aw Chrobry och Mieszko II Lambert.\"\n\"Boleslav den tappres kr\u00f6ning var en tydlig signal till samtiden att den unga polska staten var sj\u00e4lvst\u00e4ndig och oavh\u00e4ngig. Det var b\u00f6rjan p\u00e5 Polens allt viktigare position p\u00e5 det medeltida Europas karta, ett Polen som hade f\u00f6rvandlats fr\u00e5n hertigd\u00f6me till kungarike\", st\u00e5r det vidare att l\u00e4sa i beslutet.\nRepubliken Polens parlament vill hylla de h\u00e4rskare, arvtagare till hertig Mieszko och hertiginnan Dobrawa, som f\u00f6r 1000 \u00e5r sedan str\u00e4vade efter att utveckla och kulturellt f\u00f6rst\u00e4rka den polska statsbildningen.\nKr\u00f6ningarna \u00e5r 1025 skulle inte ha varit m\u00f6jliga om det inte varit f\u00f6r en f\u00f6ljd av tidigare historiska h\u00e4ndelser. Till att b\u00f6rja med grundandet av staden Gniezno, vilket s\u00e4gs vara den legendariske stamfadern Lechs verk, d\u00e4refter Polens antagande av kristendomen 966, Polens nationalhelgon sankt Wojciechs martyrd\u00f6d 997 och det f\u00f6rsta \u00e4rkebiskopsd\u00f6mets grundande, fram till kongressen i Gniezno \u00e5r 1000, n\u00e4r Boleslav den tappre m\u00f6tte den tysk-romerske kejsaren Otto III och v\u00e4nskapliga relationer etablerades mellan l\u00e4nderna.\nEnligt historikerna hade det avg\u00f6rande betydelse n\u00e4r Mieszko I av \u00e4tten Piast, hertig \u00f6ver polanernas stam, besl\u00f6t att l\u00e5ta d\u00f6pa sig. Det skedde troligen 14 april 966, enligt d\u00e5tidens sed p\u00e5 natten mellan p\u00e5skdagen och annandag p\u00e5sk, under v\u00e4ntan p\u00e5 Jesu \u00e5teruppst\u00e5ndelse. Arkeologiska fynd tyder p\u00e5 att det kan ha skett p\u00e5 \u00f6n Ostr\u00f3w Lednicki strax utanf\u00f6r Gniezno, som var \u00e4tten Piasts huvuds\u00e4te.\nGall Anonim, en historisk kr\u00f6nik\u00f6r fr\u00e5n 1100-talet, skriver att den som \u00f6vertalade Mieszko att anta den v\u00e4steuropeiska kristendomen var hans hustru Dobrawa (eller D\u0105br\u00f3wka), dotter till hertigen av B\u00f6hmen. De f\u00f6rsta mission\u00e4rerna i polanernas land kom fr\u00e5n B\u00f6hmen. Efter h\u00e4rskaren mottog medlemmarna av furstehovet dopet, d\u00e4refter s\u00e5 sm\u00e5ningom hela folket, i en l\u00e5ngsam process som tog m\u00e5nga \u00e5r.\n\"Att fira minnet av Boleslav den tappres och Mieszko II Lamberts trontilltr\u00e4de inneb\u00e4r att minnas alla dem som, samlade kring id\u00e9n om bildandet av en polsk stat, offrade tid, energi och ibland \u00e4ven sina liv, f\u00f6r att vi idag ska kunna vara del av en stolt krets av europeiska l\u00e4nder med en m\u00e5nghundra\u00e5rig tradition av statsbildning. Att v\u00e5rda minnet av den polska statens grundande \u00e4r v\u00e5r plikt och \u00e4ven ett vittnesb\u00f6rd om den roll som Polen har spelat i v\u00e4rlden under det g\u00e5ngna milleniet\", s\u00e4ger sejmen i sin motivering till tusen\u00e5rsfirandet.\nK\u00e4lla: naukawpolsce.pl"},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"pl-PL","@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2025\/04\/02\/boleslaw-i-chrobry-1000-ar\/#primaryimage","url":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2025\/04\/Chrobry-1000-hemsida.jpg","contentUrl":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2025\/04\/Chrobry-1000-hemsida.jpg","width":1120,"height":630},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2025\/04\/02\/boleslaw-i-chrobry-1000-ar\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"1000-\u00e5rsfirande av Polen som stat"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#website","url":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/","name":"Instytut Polski w Sztokholmie","description":"Instytuty Polskie","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"pl-PL"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#\/schema\/person\/866a2c0f4ccf0982a286809684f7bc1e","name":"treichelp","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"pl-PL","@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#\/schema\/person\/image\/","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/fb2c1caae0df0854742a56fc463dd1fb?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/fb2c1caae0df0854742a56fc463dd1fb?s=96&d=mm&r=g","caption":"treichelp"},"url":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/author\/treichelp\/"}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13827","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/users\/173"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=13827"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13827\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":13903,"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13827\/revisions\/13903"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/media\/13825"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=13827"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=13827"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=13827"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}