Stanis\u0142aw Moniuszko musikaliska produktion imponerar med sin m\u00e5ngsidighet, melodiska rikedom och djupa f\u00f6rankring i den nationella musiktraditionen. Den best\u00e5r av operor, s\u00e5nger, kantater, kyrkomusik, symfonier, kammarmusik och solostycken, och dessutom operetter, baletter och teatermusik. Hans operamusik och s\u00e5nger \u00e4r basen f\u00f6r den polska vokala repertoaren och befinner sig ofta i centrum av de fr\u00e4msta polska s\u00e5ngarnas intresse.
Han var komposit\u00f6ren till den popul\u00e4ra \u015apiewnik domowy (Hemmets s\u00e5ngbok) med mer \u00e4n 200 s\u00e5nger. Uttrycket \u201dhemmets\u201d hade en djupare mening, den visade p\u00e5 ett inlindat s\u00e4tt, f\u00f6r att undg\u00e5 den ryska ockupantens censur, p\u00e5 den nationella karakt\u00e4ren hos s\u00e5ngtexterna.
I sin musik anv\u00e4nde komposit\u00f6ren ofta element ur folkmusiken och folkkulturen. Att ge sina verk lokalf\u00e4rg genom att anknyta till folkmusik och folkliga traditioner var en viktig orsak till de \u201dnationella skolornas\u201d popularitet under 1800-talet, n\u00e4r komposit\u00f6rer i olika l\u00e4nder b\u00f6rjade skapa musik baserad p\u00e5 element ur den egna kulturen: traditionella melodier, rytmer fr\u00e5n landets folkdanser och texter p\u00e5 landets spr\u00e5k.
Stanis\u0142aw Moniuszko var en m\u00f6nstergill patriot och \u2013 som Zdzis\u0142aw Jachimecki, forskare i Moniuszkos musik, skrev 1921 \u2013 \u201dpolack av allt sitt blod och all sin kropp\u201d. Komposit\u00f6rens verk, hans stora operor som Halka och Den hems\u00f6kta herrg\u00e5rden, vidr\u00f6r k\u00e4rnan i polskhetens idiom, s\u00e5v\u00e4l textm\u00e4ssigt som musikaliskt, och utg\u00f6r \u00e4n idag inspiration f\u00f6r m\u00e5nga konstn\u00e4rer. I sin samtid skapade de den f\u00e4rgpalett med vilken polackerna kunde m\u00e5la sina patriotiska k\u00e4nslor och sin nationella identitet i vackrast m\u00f6jliga f\u00e4rger. Han var en av grundarna till Warszawkie Towarzystwo Muzyczne (Warszawas musikf\u00f6rening), en organisation som spelat en mycket viktig roll i den polska musikkulturen, och som idag b\u00e4r Moniuszkos namn.
I \u00f6vertygelse om komposit\u00f6rens s\u00e4rskilda betydelse och f\u00f6r att hylla denna framst\u00e5ende personlighet beslutar republiken Polens sejm att f\u00f6rklara 2019 som Stanis\u0142aw Moniuszkos \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n
Stanis\u0142aw Moniuszko (1819-1872) var en polsk komposit\u00f6r, en ledande f\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r den polska nationella operakonsten.
Han f\u00f6ddes 1819 i Ubiel, som idag tillh\u00f6r Vitryssland. Redan som barn fick han musikundervisning genom moderns f\u00f6rsorg. N\u00e4r familjen flyttade till Warszawa fortsatte han undervisningen med August Freyer som l\u00e4rare, och senare i Minsk hette l\u00e4raren Dominik Dziewanowski. Strax f\u00f6re novemberupproret mot den ryska ockupationsmakten 1831 \u00e5terv\u00e4nde familjen till Ubiel. 1836 reste Moniuszko till Berlin d\u00e4r han fortsatte utbilda sig vid Carl Rungenhagens Singakademie
N\u00e4r han var f\u00e4rdig med utbildningen 1840 \u00e5terv\u00e4nde Moniuszko till hemlandet. Han gifte sig med Aleksandra M\u00fcller, som han f\u00f6rlovat sig med n\u00e5gra \u00e5r tidigare, och bosatte sig med henne i Wilno (Vilnius), d\u00e4r han f\u00f6rs\u00f6rjde sig som pianol\u00e4rare och kyrkoorganist. Samtidigt b\u00f6rjade han med musikalisk verksamhet f\u00f6r att berika Wilnos musikliv, bl a genom att organisera framf\u00f6randen av sina operor och operetter i privata salonger. 1847 skrev han tv\u00e5aktsoperan Halka under inflytande av bekantskapen med W\u0142odzimierz Wolski, en representant f\u00f6r Warszawas litter\u00e4ra kretsar. Liksom hans tidigare operor framf\u00f6rdes Halka konsertant i Wilno och fick bara lokal uppm\u00e4rksamhet. Snart skulle dock hans liv och karri\u00e4r f\u00f6r\u00e4ndras kraftigt genom kontakter med borgerskapet och aristokratin i Warszawa, d\u00e4ribland med J\u00f3zef Sikorski, redakt\u00f6r f\u00f6r musiktidskriften Ruch Muzyczny, och med chefen f\u00f6r de statliga teatrarna general Ignacy Abramowicz.
Det stora genombrottet kom 1858 i och med premi\u00e4ren i Warszawa p\u00e5 den nya versionen av Halka med fyra akter. Efter den uts\u00e5gs han av chefen f\u00f6r de statliga teatrarna till f\u00f6rste dirigent f\u00f6r polska operor vid Warszawas operahus Teatr Wielki. D\u00e4refter hade han premi\u00e4r p\u00e5 flera operor: Flis (Flottaren) 1858, Hrabina (Grevinnan)1860 och Verbum nobile 1861. D\u00e4refter blev det uppeh\u00e5ll i premi\u00e4rerna p\u00e5 grund av den allt mer sp\u00e4nda situationen i Warszawa \u00e5ren f\u00f6re det nya antiryska upproret \u2013 januariupproret 1863. \u00c5r 1865 blev det dock premi\u00e4r p\u00e5 Straszny dw\u00f3r (Den hems\u00f6kta herrg\u00e5rden), som tillsammans med Halka allm\u00e4nt anses som Moniuszkos fr\u00e4msta verk. F\u00f6re sin d\u00f6d 1872 hann han ocks\u00e5 avsluta operorna Paria och Beata, medan n\u00e5gra andra operor f\u00f6rblev oavslutade.
F\u00f6rutom p\u00e5 Teatr Wielki arbetade han ocks\u00e5 i Warszawas nygrundade Instytut Muzyczny, d\u00e4r han f\u00f6rel\u00e4ste om harmonik och kontrapunkt. Han bodde med sin stora familj (tio barn) i n\u00e4rheten av Teatr Wielki. Den som bes\u00f6ker Warszawa kan se minnestavlor efter Moniuszko p\u00e5 Mazowieckagatan och i Gamla staden.
Stanis\u0142aw Moniuszko har g\u00e5tt till historien som \u201dden polska nationella operans fader\u201d, och som den fr\u00e4mste komposit\u00f6ren av vokalmusik i polsk musikhistoria. Hans \u015apiewnik domowy (Hemmets s\u00e5ngbok) i tolv band inneh\u00e5ller \u00f6ver 200 s\u00e5nger, varav m\u00e5nga \u00e4r tons\u00e4ttningar av framst\u00e5ende polska poeters dikter. Samlingen \u00e4r en v\u00e4rdefull kontrapunkt till romantiska s\u00e5nger av komposit\u00f6rer som Franz Schubert och Robert Schumann. Stanis\u0142aw Moniuszko dog i en hj\u00e4rtattack 4 juni 1872 i Warszawa och ligger begravd p\u00e5 Pow\u0105zkowskikyrkog\u00e5rden. P\u00e5 1980-talet inr\u00e4ttades ett Moniuszkomuseum i hans vitryska f\u00f6delseort Ubiel. Det mesta av hans kvarl\u00e5tenskap finns samlad i arkivet hos Warszawskie Towarzystwo Muzyczne (Warszawas musikf\u00f6rening), vars medgrundare han var.
Moniuszko skrev \u00e4ven kammarmusik, balettmusik och stycken f\u00f6r piano och orgel, men den delen av hans verk \u00e4r idag ganska ok\u00e4nd.<\/p>\n\n\n\n<\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Stanis\u0142aw Moniuszko musikaliska produktion imponerar med sin m\u00e5ngsidighet, melodiska rikedom och djupa f\u00f6rankring i den nationella musiktraditionen. Den best\u00e5r av operor, s\u00e5nger, kantater, kyrkomusik, symfonier, kammarmusik och solostycken, och dessutom operetter, baletter och teatermusik. Hans operamusik och s\u00e5nger \u00e4r basen f\u00f6r den polska vokala repertoaren och befinner sig ofta i centrum av de fr\u00e4msta polska […]<\/p>\n","protected":false},"author":9,"featured_media":162,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"inline_featured_image":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[222,188],"tags":[],"class_list":["post-160","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-aktualnosc-se","category-sztuka-polska-se"],"yoast_head":"\n
2019 \u2013 Stanis\u0142aw Moniuszkos \u00e5r - Instytut Polski w Sztokholmie<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2019\/01\/01\/2019-stanislaw-moniuszkos-ar\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"pl_PL\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"2019 \u2013 Stanis\u0142aw Moniuszkos \u00e5r - Instytut Polski w Sztokholmie\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Stanis\u0142aw Moniuszko musikaliska produktion imponerar med sin m\u00e5ngsidighet, melodiska rikedom och djupa f\u00f6rankring i den nationella musiktraditionen. Den best\u00e5r av operor, s\u00e5nger, kantater, kyrkomusik, symfonier, kammarmusik och solostycken, och dessutom operetter, baletter och teatermusik. Hans operamusik och s\u00e5nger \u00e4r basen f\u00f6r den polska vokala repertoaren och befinner sig ofta i centrum av de fr\u00e4msta polska […]\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2019\/01\/01\/2019-stanislaw-moniuszkos-ar\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Instytut Polski w Sztokholmie\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2019-01-01T13:05:00+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2020-10-01T12:55:41+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2019\/06\/rok-moniuszki_baner.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"597\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"307\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Napisane przez\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Szacowany czas czytania\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"5 minut\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"event\",\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2019\/01\/01\/2019-stanislaw-moniuszkos-ar\/\",\"url\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2019\/01\/01\/2019-stanislaw-moniuszkos-ar\/\",\"name\":\"2019 \u2013 Stanis\u0142aw Moniuszkos \u00e5r\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2019\/01\/01\/2019-stanislaw-moniuszkos-ar\/#primaryimage\"},\"image\":[\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2019\/06\/rok-moniuszki_baner.jpg\",\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2019\/06\/rok-moniuszki_baner-300x154.jpg\",\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2019\/06\/rok-moniuszki_baner.jpg\",\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2019\/06\/rok-moniuszki_baner.jpg\"],\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2019\/06\/rok-moniuszki_baner.jpg\",\"datePublished\":\"2019-01-01T13:05:00+02:00\",\"dateModified\":\"2020-10-01T12:55:41+02:00\",\"author\":{\"@id\":\"\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2019\/01\/01\/2019-stanislaw-moniuszkos-ar\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"pl-PL\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2019\/01\/01\/2019-stanislaw-moniuszkos-ar\/\"]}],\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"startDate\":\"2019-01-01\",\"endDate\":\"2019-12-31\",\"eventStatus\":\"EventScheduled\",\"eventAttendanceMode\":\"OfflineEventAttendanceMode\",\"location\":{\"@type\":\"place\",\"name\":\"\",\"address\":\"\",\"geo\":{\"@type\":\"GeoCoordinates\",\"latitude\":\"\",\"longitude\":\"\"}},\"description\":\"Stanis\u0142aw Moniuszko musikaliska produktion imponerar med sin m\u00e5ngsidighet, melodiska rikedom och djupa f\u00f6rankring i den nationella musiktraditionen. Den best\u00e5r av operor, s\u00e5nger, kantater, kyrkomusik, symfonier, kammarmusik och solostycken, och dessutom operetter, baletter och teatermusik. Hans operamusik och s\u00e5nger \u00e4r basen f\u00f6r den polska vokala repertoaren och befinner sig ofta i centrum av de fr\u00e4msta polska s\u00e5ngarnas intresse.Han var komposit\u00f6ren till den popul\u00e4ra \u015apiewnik domowy (Hemmets s\u00e5ngbok) med mer \u00e4n 200 s\u00e5nger. Uttrycket \u201dhemmets\u201d hade en djupare mening, den visade p\u00e5 ett inlindat s\u00e4tt, f\u00f6r att undg\u00e5 den ryska ockupantens censur, p\u00e5 den nationella karakt\u00e4ren hos s\u00e5ngtexterna.I sin musik anv\u00e4nde komposit\u00f6ren ofta element ur folkmusiken och folkkulturen. Att ge sina verk lokalf\u00e4rg genom att anknyta till folkmusik och folkliga traditioner var en viktig orsak till de \u201dnationella skolornas\u201d popularitet under 1800-talet, n\u00e4r komposit\u00f6rer i olika l\u00e4nder b\u00f6rjade skapa musik baserad p\u00e5 element ur den egna kulturen: traditionella melodier, rytmer fr\u00e5n landets folkdanser och texter p\u00e5 landets spr\u00e5k.Stanis\u0142aw Moniuszko var en m\u00f6nstergill patriot och \u2013 som Zdzis\u0142aw Jachimecki, forskare i Moniuszkos musik, skrev 1921 \u2013 \u201dpolack av allt sitt blod och all sin kropp\u201d. Komposit\u00f6rens verk, hans stora operor som Halka och Den hems\u00f6kta herrg\u00e5rden, vidr\u00f6r k\u00e4rnan i polskhetens idiom, s\u00e5v\u00e4l textm\u00e4ssigt som musikaliskt, och utg\u00f6r \u00e4n idag inspiration f\u00f6r m\u00e5nga konstn\u00e4rer. I sin samtid skapade de den f\u00e4rgpalett med vilken polackerna kunde m\u00e5la sina patriotiska k\u00e4nslor och sin nationella identitet i vackrast m\u00f6jliga f\u00e4rger. Han var en av grundarna till Warszawkie Towarzystwo Muzyczne (Warszawas musikf\u00f6rening), en organisation som spelat en mycket viktig roll i den polska musikkulturen, och som idag b\u00e4r Moniuszkos namn.I \u00f6vertygelse om komposit\u00f6rens s\u00e4rskilda betydelse och f\u00f6r att hylla denna framst\u00e5ende personlighet beslutar republiken Polens sejm att f\u00f6rklara 2019 som Stanis\u0142aw Moniuszkos \u00e5r.\\nStanis\u0142aw Moniuszko - Biografi\\nStanis\u0142aw Moniuszko (1819-1872) var en polsk komposit\u00f6r, en ledande f\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r den polska nationella operakonsten.Han f\u00f6ddes 1819 i Ubiel, som idag tillh\u00f6r Vitryssland. Redan som barn fick han musikundervisning genom moderns f\u00f6rsorg. N\u00e4r familjen flyttade till Warszawa fortsatte han undervisningen med August Freyer som l\u00e4rare, och senare i Minsk hette l\u00e4raren Dominik Dziewanowski. Strax f\u00f6re novemberupproret mot den ryska ockupationsmakten 1831 \u00e5terv\u00e4nde familjen till Ubiel. 1836 reste Moniuszko till Berlin d\u00e4r han fortsatte utbilda sig vid Carl Rungenhagens SingakademieN\u00e4r han var f\u00e4rdig med utbildningen 1840 \u00e5terv\u00e4nde Moniuszko till hemlandet. Han gifte sig med Aleksandra M\u00fcller, som han f\u00f6rlovat sig med n\u00e5gra \u00e5r tidigare, och bosatte sig med henne i Wilno (Vilnius), d\u00e4r han f\u00f6rs\u00f6rjde sig som pianol\u00e4rare och kyrkoorganist. Samtidigt b\u00f6rjade han med musikalisk verksamhet f\u00f6r att berika Wilnos musikliv, bl a genom att organisera framf\u00f6randen av sina operor och operetter i privata salonger. 1847 skrev han tv\u00e5aktsoperan Halka under inflytande av bekantskapen med W\u0142odzimierz Wolski, en representant f\u00f6r Warszawas litter\u00e4ra kretsar. Liksom hans tidigare operor framf\u00f6rdes Halka konsertant i Wilno och fick bara lokal uppm\u00e4rksamhet. Snart skulle dock hans liv och karri\u00e4r f\u00f6r\u00e4ndras kraftigt genom kontakter med borgerskapet och aristokratin i Warszawa, d\u00e4ribland med J\u00f3zef Sikorski, redakt\u00f6r f\u00f6r musiktidskriften Ruch Muzyczny, och med chefen f\u00f6r de statliga teatrarna general Ignacy Abramowicz.Det stora genombrottet kom 1858 i och med premi\u00e4ren i Warszawa p\u00e5 den nya versionen av Halka med fyra akter. Efter den uts\u00e5gs han av chefen f\u00f6r de statliga teatrarna till f\u00f6rste dirigent f\u00f6r polska operor vid Warszawas operahus Teatr Wielki. D\u00e4refter hade han premi\u00e4r p\u00e5 flera operor: Flis (Flottaren) 1858, Hrabina (Grevinnan)1860 och Verbum nobile 1861. D\u00e4refter blev det uppeh\u00e5ll i premi\u00e4rerna p\u00e5 grund av den allt mer sp\u00e4nda situationen i Warszawa \u00e5ren f\u00f6re det nya antiryska upproret \u2013 januariupproret 1863. \u00c5r 1865 blev det dock premi\u00e4r p\u00e5 Straszny dw\u00f3r (Den hems\u00f6kta herrg\u00e5rden), som tillsammans med Halka allm\u00e4nt anses som Moniuszkos fr\u00e4msta verk. F\u00f6re sin d\u00f6d 1872 hann han ocks\u00e5 avsluta operorna Paria och Beata, medan n\u00e5gra andra operor f\u00f6rblev oavslutade.F\u00f6rutom p\u00e5 Teatr Wielki arbetade han ocks\u00e5 i Warszawas nygrundade Instytut Muzyczny, d\u00e4r han f\u00f6rel\u00e4ste om harmonik och kontrapunkt. Han bodde med sin stora familj (tio barn) i n\u00e4rheten av Teatr Wielki. Den som bes\u00f6ker Warszawa kan se minnestavlor efter Moniuszko p\u00e5 Mazowieckagatan och i Gamla staden.Stanis\u0142aw Moniuszko har g\u00e5tt till historien som \u201dden polska nationella operans fader\u201d, och som den fr\u00e4mste komposit\u00f6ren av vokalmusik i polsk musikhistoria. Hans \u015apiewnik domowy (Hemmets s\u00e5ngbok) i tolv band inneh\u00e5ller \u00f6ver 200 s\u00e5nger, varav m\u00e5nga \u00e4r tons\u00e4ttningar av framst\u00e5ende polska poeters dikter. Samlingen \u00e4r en v\u00e4rdefull kontrapunkt till romantiska s\u00e5nger av komposit\u00f6rer som Franz Schubert och Robert Schumann. Stanis\u0142aw Moniuszko dog i en hj\u00e4rtattack 4 juni 1872 i Warszawa och ligger begravd p\u00e5 Pow\u0105zkowskikyrkog\u00e5rden. P\u00e5 1980-talet inr\u00e4ttades ett Moniuszkomuseum i hans vitryska f\u00f6delseort Ubiel. Det mesta av hans kvarl\u00e5tenskap finns samlad i arkivet hos Warszawskie Towarzystwo Muzyczne (Warszawas musikf\u00f6rening), vars medgrundare han var.Moniuszko skrev \u00e4ven kammarmusik, balettmusik och stycken f\u00f6r piano och orgel, men den delen av hans verk \u00e4r idag ganska ok\u00e4nd.\"},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"pl-PL\",\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2019\/01\/01\/2019-stanislaw-moniuszkos-ar\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2019\/06\/rok-moniuszki_baner.jpg\",\"contentUrl\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2019\/06\/rok-moniuszki_baner.jpg\",\"width\":597,\"height\":307},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2019\/01\/01\/2019-stanislaw-moniuszkos-ar\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"2019 \u2013 Stanis\u0142aw Moniuszkos \u00e5r\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#website\",\"url\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/\",\"name\":\"Instytut Polski w Sztokholmie\",\"description\":\"Instytuty Polskie\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"pl-PL\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"\",\"url\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/author\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"2019 \u2013 Stanis\u0142aw Moniuszkos \u00e5r - Instytut Polski w Sztokholmie","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2019\/01\/01\/2019-stanislaw-moniuszkos-ar\/","og_locale":"pl_PL","og_type":"article","og_title":"2019 \u2013 Stanis\u0142aw Moniuszkos \u00e5r - Instytut Polski w Sztokholmie","og_description":"Stanis\u0142aw Moniuszko musikaliska produktion imponerar med sin m\u00e5ngsidighet, melodiska rikedom och djupa f\u00f6rankring i den nationella musiktraditionen. Den best\u00e5r av operor, s\u00e5nger, kantater, kyrkomusik, symfonier, kammarmusik och solostycken, och dessutom operetter, baletter och teatermusik. Hans operamusik och s\u00e5nger \u00e4r basen f\u00f6r den polska vokala repertoaren och befinner sig ofta i centrum av de fr\u00e4msta polska […]","og_url":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2019\/01\/01\/2019-stanislaw-moniuszkos-ar\/","og_site_name":"Instytut Polski w Sztokholmie","article_published_time":"2019-01-01T13:05:00+00:00","article_modified_time":"2020-10-01T12:55:41+00:00","og_image":[{"width":597,"height":307,"url":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2019\/06\/rok-moniuszki_baner.jpg","type":"image\/jpeg"}],"twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Napisane przez":"","Szacowany czas czytania":"5 minut"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"event","@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2019\/01\/01\/2019-stanislaw-moniuszkos-ar\/","url":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2019\/01\/01\/2019-stanislaw-moniuszkos-ar\/","name":"2019 \u2013 Stanis\u0142aw Moniuszkos \u00e5r","isPartOf":{"@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2019\/01\/01\/2019-stanislaw-moniuszkos-ar\/#primaryimage"},"image":["https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2019\/06\/rok-moniuszki_baner.jpg","https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2019\/06\/rok-moniuszki_baner-300x154.jpg","https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2019\/06\/rok-moniuszki_baner.jpg","https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2019\/06\/rok-moniuszki_baner.jpg"],"thumbnailUrl":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2019\/06\/rok-moniuszki_baner.jpg","datePublished":"2019-01-01T13:05:00+02:00","dateModified":"2020-10-01T12:55:41+02:00","author":{"@id":""},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2019\/01\/01\/2019-stanislaw-moniuszkos-ar\/#breadcrumb"},"inLanguage":"pl-PL","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2019\/01\/01\/2019-stanislaw-moniuszkos-ar\/"]}],"@context":"https:\/\/schema.org","startDate":"2019-01-01","endDate":"2019-12-31","eventStatus":"EventScheduled","eventAttendanceMode":"OfflineEventAttendanceMode","location":{"@type":"place","name":"","address":"","geo":{"@type":"GeoCoordinates","latitude":"","longitude":""}},"description":"Stanis\u0142aw Moniuszko musikaliska produktion imponerar med sin m\u00e5ngsidighet, melodiska rikedom och djupa f\u00f6rankring i den nationella musiktraditionen. Den best\u00e5r av operor, s\u00e5nger, kantater, kyrkomusik, symfonier, kammarmusik och solostycken, och dessutom operetter, baletter och teatermusik. Hans operamusik och s\u00e5nger \u00e4r basen f\u00f6r den polska vokala repertoaren och befinner sig ofta i centrum av de fr\u00e4msta polska s\u00e5ngarnas intresse.Han var komposit\u00f6ren till den popul\u00e4ra \u015apiewnik domowy (Hemmets s\u00e5ngbok) med mer \u00e4n 200 s\u00e5nger. Uttrycket \u201dhemmets\u201d hade en djupare mening, den visade p\u00e5 ett inlindat s\u00e4tt, f\u00f6r att undg\u00e5 den ryska ockupantens censur, p\u00e5 den nationella karakt\u00e4ren hos s\u00e5ngtexterna.I sin musik anv\u00e4nde komposit\u00f6ren ofta element ur folkmusiken och folkkulturen. Att ge sina verk lokalf\u00e4rg genom att anknyta till folkmusik och folkliga traditioner var en viktig orsak till de \u201dnationella skolornas\u201d popularitet under 1800-talet, n\u00e4r komposit\u00f6rer i olika l\u00e4nder b\u00f6rjade skapa musik baserad p\u00e5 element ur den egna kulturen: traditionella melodier, rytmer fr\u00e5n landets folkdanser och texter p\u00e5 landets spr\u00e5k.Stanis\u0142aw Moniuszko var en m\u00f6nstergill patriot och \u2013 som Zdzis\u0142aw Jachimecki, forskare i Moniuszkos musik, skrev 1921 \u2013 \u201dpolack av allt sitt blod och all sin kropp\u201d. Komposit\u00f6rens verk, hans stora operor som Halka och Den hems\u00f6kta herrg\u00e5rden, vidr\u00f6r k\u00e4rnan i polskhetens idiom, s\u00e5v\u00e4l textm\u00e4ssigt som musikaliskt, och utg\u00f6r \u00e4n idag inspiration f\u00f6r m\u00e5nga konstn\u00e4rer. I sin samtid skapade de den f\u00e4rgpalett med vilken polackerna kunde m\u00e5la sina patriotiska k\u00e4nslor och sin nationella identitet i vackrast m\u00f6jliga f\u00e4rger. Han var en av grundarna till Warszawkie Towarzystwo Muzyczne (Warszawas musikf\u00f6rening), en organisation som spelat en mycket viktig roll i den polska musikkulturen, och som idag b\u00e4r Moniuszkos namn.I \u00f6vertygelse om komposit\u00f6rens s\u00e4rskilda betydelse och f\u00f6r att hylla denna framst\u00e5ende personlighet beslutar republiken Polens sejm att f\u00f6rklara 2019 som Stanis\u0142aw Moniuszkos \u00e5r.\nStanis\u0142aw Moniuszko - Biografi\nStanis\u0142aw Moniuszko (1819-1872) var en polsk komposit\u00f6r, en ledande f\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r den polska nationella operakonsten.Han f\u00f6ddes 1819 i Ubiel, som idag tillh\u00f6r Vitryssland. Redan som barn fick han musikundervisning genom moderns f\u00f6rsorg. N\u00e4r familjen flyttade till Warszawa fortsatte han undervisningen med August Freyer som l\u00e4rare, och senare i Minsk hette l\u00e4raren Dominik Dziewanowski. Strax f\u00f6re novemberupproret mot den ryska ockupationsmakten 1831 \u00e5terv\u00e4nde familjen till Ubiel. 1836 reste Moniuszko till Berlin d\u00e4r han fortsatte utbilda sig vid Carl Rungenhagens SingakademieN\u00e4r han var f\u00e4rdig med utbildningen 1840 \u00e5terv\u00e4nde Moniuszko till hemlandet. Han gifte sig med Aleksandra M\u00fcller, som han f\u00f6rlovat sig med n\u00e5gra \u00e5r tidigare, och bosatte sig med henne i Wilno (Vilnius), d\u00e4r han f\u00f6rs\u00f6rjde sig som pianol\u00e4rare och kyrkoorganist. Samtidigt b\u00f6rjade han med musikalisk verksamhet f\u00f6r att berika Wilnos musikliv, bl a genom att organisera framf\u00f6randen av sina operor och operetter i privata salonger. 1847 skrev han tv\u00e5aktsoperan Halka under inflytande av bekantskapen med W\u0142odzimierz Wolski, en representant f\u00f6r Warszawas litter\u00e4ra kretsar. Liksom hans tidigare operor framf\u00f6rdes Halka konsertant i Wilno och fick bara lokal uppm\u00e4rksamhet. Snart skulle dock hans liv och karri\u00e4r f\u00f6r\u00e4ndras kraftigt genom kontakter med borgerskapet och aristokratin i Warszawa, d\u00e4ribland med J\u00f3zef Sikorski, redakt\u00f6r f\u00f6r musiktidskriften Ruch Muzyczny, och med chefen f\u00f6r de statliga teatrarna general Ignacy Abramowicz.Det stora genombrottet kom 1858 i och med premi\u00e4ren i Warszawa p\u00e5 den nya versionen av Halka med fyra akter. Efter den uts\u00e5gs han av chefen f\u00f6r de statliga teatrarna till f\u00f6rste dirigent f\u00f6r polska operor vid Warszawas operahus Teatr Wielki. D\u00e4refter hade han premi\u00e4r p\u00e5 flera operor: Flis (Flottaren) 1858, Hrabina (Grevinnan)1860 och Verbum nobile 1861. D\u00e4refter blev det uppeh\u00e5ll i premi\u00e4rerna p\u00e5 grund av den allt mer sp\u00e4nda situationen i Warszawa \u00e5ren f\u00f6re det nya antiryska upproret \u2013 januariupproret 1863. \u00c5r 1865 blev det dock premi\u00e4r p\u00e5 Straszny dw\u00f3r (Den hems\u00f6kta herrg\u00e5rden), som tillsammans med Halka allm\u00e4nt anses som Moniuszkos fr\u00e4msta verk. F\u00f6re sin d\u00f6d 1872 hann han ocks\u00e5 avsluta operorna Paria och Beata, medan n\u00e5gra andra operor f\u00f6rblev oavslutade.F\u00f6rutom p\u00e5 Teatr Wielki arbetade han ocks\u00e5 i Warszawas nygrundade Instytut Muzyczny, d\u00e4r han f\u00f6rel\u00e4ste om harmonik och kontrapunkt. Han bodde med sin stora familj (tio barn) i n\u00e4rheten av Teatr Wielki. Den som bes\u00f6ker Warszawa kan se minnestavlor efter Moniuszko p\u00e5 Mazowieckagatan och i Gamla staden.Stanis\u0142aw Moniuszko har g\u00e5tt till historien som \u201dden polska nationella operans fader\u201d, och som den fr\u00e4mste komposit\u00f6ren av vokalmusik i polsk musikhistoria. Hans \u015apiewnik domowy (Hemmets s\u00e5ngbok) i tolv band inneh\u00e5ller \u00f6ver 200 s\u00e5nger, varav m\u00e5nga \u00e4r tons\u00e4ttningar av framst\u00e5ende polska poeters dikter. Samlingen \u00e4r en v\u00e4rdefull kontrapunkt till romantiska s\u00e5nger av komposit\u00f6rer som Franz Schubert och Robert Schumann. Stanis\u0142aw Moniuszko dog i en hj\u00e4rtattack 4 juni 1872 i Warszawa och ligger begravd p\u00e5 Pow\u0105zkowskikyrkog\u00e5rden. P\u00e5 1980-talet inr\u00e4ttades ett Moniuszkomuseum i hans vitryska f\u00f6delseort Ubiel. Det mesta av hans kvarl\u00e5tenskap finns samlad i arkivet hos Warszawskie Towarzystwo Muzyczne (Warszawas musikf\u00f6rening), vars medgrundare han var.Moniuszko skrev \u00e4ven kammarmusik, balettmusik och stycken f\u00f6r piano och orgel, men den delen av hans verk \u00e4r idag ganska ok\u00e4nd."},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"pl-PL","@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2019\/01\/01\/2019-stanislaw-moniuszkos-ar\/#primaryimage","url":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2019\/06\/rok-moniuszki_baner.jpg","contentUrl":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2019\/06\/rok-moniuszki_baner.jpg","width":597,"height":307},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2019\/01\/01\/2019-stanislaw-moniuszkos-ar\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"2019 \u2013 Stanis\u0142aw Moniuszkos \u00e5r"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#website","url":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/","name":"Instytut Polski w Sztokholmie","description":"Instytuty Polskie","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"pl-PL"},{"@type":"Person","@id":"","url":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/author\/"}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/160","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/users\/9"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=160"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/160\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":823,"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/160\/revisions\/823"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/media\/162"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=160"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=160"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=160"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
![\"\"](\"https:\/\/www.polskainstitutet.se\/repository\/Stanis%C5%82aw%20Moniuszko,%20ok.%201872%20r.%20Fot.%20PAPReprodukcja.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/www.polskainstitutet.se\/repository\/rok_moniuszki_logotypy_PL.jpg\")
<\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"