Bo\u017cena Janina Zdunek, f. Musiewicz (1918.06.29* \u2013 2015.06.02)<\/strong><\/p>\n\n\n\nDotter till Antoni och J\u00f3zefa, f\u00f6ddes i den lilla byn Siwki i Volynien, i d\u00e5varande Polen. <\/p>\n\n\n\n
Vid krigsutbrottet den 1 september 1939 tj\u00e4nstgjorde hon i Warszawa som volont\u00e4r i R\u00f6da Korset. Under de hemska bombardemangen f\u00f6ddes hennes aktiva motst\u00e5nd mot den nazityska aggressionen mot civilbefolkningen. B.Z. blev arresterad av Gestapo f\u00f6r sin partisanverksamhet n\u00e4r hon arbetande p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gstelegrafen i staden Kielce. Hon var d\u00e5 aktiv inom den med v\u00e4st allierade grenen av motst\u00e5ndsr\u00f6relsen, AK. Hon blev torterad och f\u00f6rh\u00f6rd av Gestapo i Radom. Efter ett antal m\u00e5nader skickades hon till det kombinerade tyska koncentrations- och f\u00f6rintelsel\u00e4gret Auschwitz-Birkenau. B.Z. var s k \u201cpolitisk f\u00e5nge\u201d nummer 46 454 i KL Auschwitz-Birkenau fr\u00e5n juni 1943 till och med augusti 1944 d\u00e5 hon transfererades till KL Ravensbr\u00fcck n\u00e4ra Berlin. F\u00f6rflyttningen och ett prygelstraff var enligt uppgift p\u00e5f\u00f6ljder f\u00f6r att hon hj\u00e4lpt barn som kom till Auschwitz fr\u00e5n Warszawaupproret. Genom Svenska R\u00f6da Korsets aktion k\u00e4nd som \u201dDe vita bussarna\u201d under ledning av greve Folke Bernadotte blev hon befriad i slutet av april 1945 och kom till Malm\u00f6 den 1 maj 1945. Efter en kortare tid kom B.Z. till Sv\u00e4ngsta i Blekinge d\u00e4r hon tr\u00e4ffade och gifte sig med Jerzy Januariusz Zdunek, \u00e4ven han r\u00e4ddad av Svenska R\u00f6da Korset efter f\u00e5ngenskap i det tyska koncentrationsl\u00e4gret Stutthof n\u00e4ra Gda\u0144sk.<\/p>\n\n\n\n
B.Z. var och f\u00f6rblev en dokumenterad fosterlandsv\u00e4n. Hon var verksam i bl a Polska Hj\u00e4lpkommitt\u00e9n och Polska kombattanternas f\u00f6rening i Sverige (SPK) som bl a st\u00f6ttade avsl\u00f6jandet av massmorden i Katy\u0144 och gav st\u00f6d till Katy\u0144monumentet som nu ligger vid St Johannes kyrka i Stockholm. Hon visade stor generositet gentemot humanit\u00e4ra organisationer och var medlem i Svenska R\u00f6da Korset. B.Z. anlitades upp i h\u00f6g \u00e5lder av skolorna i Blekinge f\u00f6r att informera om nazisternas f\u00f6rbrytelser under andra v\u00e4rldskriget. Hon har blivit uppm\u00e4rksammad i svensk press fr\u00e5n det att hon f\u00e4ster ett \u201cf\u00f6rtj\u00e4nsttecken\u201d p\u00e5 kronprins Gustav Adolfs rockslag vid \u201cKungabes\u00f6ket i Ysane\u201d 1945 till sena uppm\u00e4rksammanden i samband med hennes bem\u00e4rkelsedagar. Hon hade f\u00f6rtroendeuppdrag f\u00f6r Karlshamnspolisen och var anlitad av Karlshamns Kommun vid arrangerandet av den s k \u00d6stersj\u00f6festivalen.<\/p>\n\n\n\n
P\u00e5 senare tid sa B.Z. ofta \u201dom jag slutar att tala, s\u00e5 kommer stenarna att b\u00f6rja tala\u201d. Hennes liv summeras h\u00e4r med m\u00e5nga ord om trauma och sv\u00e5ra tider. Det var tack vare stark tro, andlig styrka, h\u00e5rt arbete inte minst och r\u00e5dighet som hon sammantaget fick ett fullst\u00e4ndigt liv i Sverige. Hon slutade aldrig att l\u00e4ngta till sitt Polen som hon mindes det fr\u00e5n ungdomen.<\/p>\n\n\n\n
P\u00e5 Asarums kyrkog\u00e5rd i Blekinge begravde hon sin son Boles\u0142aw, tvillingbor till undertecknad, och sin make. Hennes anstr\u00e4ngningar gav undertecknad m\u00f6jlighet att ta civilingenj\u00f6rsexamen vid Lunds Tekniska H\u00f6gskola, senare doktorera och bli docent vid Kungliga Tekniska H\u00f6gskolan (KTH) i Stockholm och ha tj\u00e4nst vid Totalf\u00f6rsvarets Forskningsinstitut FOI. B.Z. var stolt \u00f6ver sina tv\u00e5 barnbarn, Sofia och Ania. Sofia \u00e4r civilingenj\u00f6r i bioteknik vid KTH och disputerade i medicin vid Karolinska Institutet (KI). Ania \u00e4r arkitekt med deltidstj\u00e4nst p\u00e5 KTH.<\/p>\n\n\n\n
Sp\u00e5nga i februari 2020<\/p>\n\n\n\n
Adam B. Zdunek<\/p>\n\n\n\n
* Enligt svensk folkbokf\u00f6ring \u00e4r f\u00f6delse\u00e5ret 1922 <\/em><\/p>\n\n\n\n<\/p>\n\n\n\nBogus\u0142aw Adam Zdunek<\/strong><\/p>\n\n\n\nNathalie Alexandra Czarnecki <\/p>\n\n\n\nEwa Teodorowicz-Hellman<\/strong>Utst\u00e4llningen anordnades med medverkan av Svenska R\u00f6da Korset och det polska Auschwitzmuseet och har m\u00f6jliggjorts genom samarbete med Adam Zdunek och Joanna Ziembi\u0144ska-Kurek.<\/em><\/p>\n\n\n\n<\/p>\n\n\n\n<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
H\u00e4ftet skapades av B.J. Zdunek och andra kvinnliga f\u00e5ngar som kom till Sverige efter koncentrationsl\u00e4grens befrielse, tack vare Vita bussarna som Svenska R\u00f6da Korset organiserade v\u00e5ren 1945. P\u00e5 utst\u00e4llningen visades h\u00e4ftet och andra f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen offentligt. P\u00e5 grund av det \u00f6kande antalet fall av coronavirus i Sverige blev utst\u00e4llningen tillf\u00e4lligt st\u00e4ngd men eftersom […]<\/p>\n","protected":false},"author":29,"featured_media":2133,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"inline_featured_image":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[12,111],"tags":[],"class_list":["post-2089","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-evenemang","category-historia-se"],"yoast_head":"\n
Onlineutst\u00e4llning: H\u00e4ftet med dikter fr\u00e5n Auschwitz. Historien om B.J. Zdunek (f. Musiewicz) - Instytut Polski w Sztokholmie<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2020\/05\/27\/onlineutstallning-haftet-med-dikter-fran-auschwitz-historien-om-b-j-zdunek-f-musiewicz\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"pl_PL\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Onlineutst\u00e4llning: H\u00e4ftet med dikter fr\u00e5n Auschwitz. Historien om B.J. Zdunek (f. Musiewicz) - Instytut Polski w Sztokholmie\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"H\u00e4ftet skapades av B.J. Zdunek och andra kvinnliga f\u00e5ngar som kom till Sverige efter koncentrationsl\u00e4grens befrielse, tack vare Vita bussarna som Svenska R\u00f6da Korset organiserade v\u00e5ren 1945. P\u00e5 utst\u00e4llningen visades h\u00e4ftet och andra f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen offentligt. P\u00e5 grund av det \u00f6kande antalet fall av coronavirus i Sverige blev utst\u00e4llningen tillf\u00e4lligt st\u00e4ngd men eftersom […]\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2020\/05\/27\/onlineutstallning-haftet-med-dikter-fran-auschwitz-historien-om-b-j-zdunek-f-musiewicz\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Instytut Polski w Sztokholmie\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2020-05-27T14:09:28+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2021-07-21T13:26:27+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/05\/zeszyt-z-auschwitz-baner-digital.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1083\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"609\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"strozniake\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Napisane przez\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"strozniake\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Szacowany czas czytania\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"15 minut\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"event\",\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2020\/05\/27\/onlineutstallning-haftet-med-dikter-fran-auschwitz-historien-om-b-j-zdunek-f-musiewicz\/\",\"url\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2020\/05\/27\/onlineutstallning-haftet-med-dikter-fran-auschwitz-historien-om-b-j-zdunek-f-musiewicz\/\",\"name\":\"Onlineutst\u00e4llning: H\u00e4ftet med dikter fr\u00e5n Auschwitz. Historien om B.J. Zdunek (f. Musiewicz)\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2020\/05\/27\/onlineutstallning-haftet-med-dikter-fran-auschwitz-historien-om-b-j-zdunek-f-musiewicz\/#primaryimage\"},\"image\":[\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/05\/zeszyt-z-auschwitz-baner-digital.jpg\",\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/05\/zeszyt-z-auschwitz-baner-digital-300x169.jpg\",\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/05\/zeszyt-z-auschwitz-baner-digital-1024x576.jpg\",\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/05\/zeszyt-z-auschwitz-baner-digital.jpg\"],\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/05\/zeszyt-z-auschwitz-baner-digital.jpg\",\"datePublished\":\"2020-05-27T14:09:28+02:00\",\"dateModified\":\"2021-07-21T13:26:27+02:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#\/schema\/person\/062b5a5f61f32b17c98996975db8d556\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2020\/05\/27\/onlineutstallning-haftet-med-dikter-fran-auschwitz-historien-om-b-j-zdunek-f-musiewicz\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"pl-PL\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2020\/05\/27\/onlineutstallning-haftet-med-dikter-fran-auschwitz-historien-om-b-j-zdunek-f-musiewicz\/\"]}],\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"startDate\":\"2020-04-30\",\"endDate\":\"2020-05-31\",\"eventStatus\":\"EventMovedOnline\",\"eventAttendanceMode\":\"OfflineEventAttendanceMode\",\"location\":{\"@type\":\"place\",\"name\":\"\",\"address\":\"\",\"geo\":{\"@type\":\"GeoCoordinates\",\"latitude\":\"\",\"longitude\":\"\"}},\"description\":\"H\u00e4ftet skapades av B.J. Zdunek och andra kvinnliga f\u00e5ngar som kom till Sverige efter koncentrationsl\u00e4grens befrielse, tack vare Vita bussarna som Svenska R\u00f6da Korset organiserade v\u00e5ren 1945. P\u00e5 utst\u00e4llningen visades h\u00e4ftet och andra f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen offentligt.\\nP\u00e5 grund av det \u00f6kande antalet fall av coronavirus i Sverige blev utst\u00e4llningen tillf\u00e4lligt st\u00e4ngd men eftersom intresset var s\u00e5 stort har vi best\u00e4mt oss f\u00f6r att digitalisera allt material. Samtidigt l\u00e4gger vi till n\u00e5gra extra texter av Adam Zdunek och professor Ewa Teodorowicz-Hellman. F\u00f6r g\u00f6ra det virtuella bes\u00f6ket mer intressant har vi ocks\u00e5 gjort ljudinspelningar av de fem dikter ur h\u00e4ftet som visades p\u00e5 den fysiska utst\u00e4llningen. Detta blev m\u00f6jligt tack vare den fina sk\u00e5despelerskan Nathalie Czarnecki.\\nTill 75-\u00e5rsminnet av befrielsen av koncentrationsl\u00e4gren i Auschwitz och Ravensbr\u00fcck visar vi fr o m 30 april hela utst\u00e4llningen online. Varmt v\u00e4lkomna!\\nLyssna p\u00e5 Adam Zduneks inledning till utst\u00e4llningen d\u00e4r han ber\u00e4ttar om sin mors historia\\nH\u00e4ftet kom till Sverige med Bo\u017cena Janina Zdunek (f. Musiewicz; 1918\u2013 2015), genom greve Folke Bernadottes och Svenska R\u00f6da Korsets aktion Vita bussarna. Hon var politisk f\u00e5nge nr 46 454 i koncentrationsl\u00e4gret Auschwitz- Birkenau 1943-06-24\u20131944-08-30 samt nr 62107 i koncentrationsl\u00e4gret Ravensbr\u00fcck, fram till 1945-04-25. Det mesta tyder p\u00e5 att dikterna nedtecknades under 1943\u20131944. H\u00e4ftet har sedan dess varit i familjen Zduneks privata \u00e4go.\\nOm h\u00e4ftet\\nOriginaltext p\u00e5 h\u00e4ftets etikett \u00e4r \u201c659-??, LeichenKoberichta, Halle I.\u201d Under etiketten syns logotypen f\u00f6r den k\u00e4nda f\u00f6rkrigsfirman Edward Kreglewski, Pozna\u0144, Polen. H\u00e4ftets p\u00e4rmar \u00e4r markant slitna och b\u00e4r sp\u00e5r av tejp. Det best\u00e5r av 24 st kraftigt gulnade, linjerade, rutade och tabellerade blad. Grov linjering och tabellering i r\u00f6d tusch. Trettiotv\u00e5 av sidorna \u00e4r fyllda med olika handstilar. 16 av sidorna \u00e4r tomma. Tv\u00e5 blad tycks vara utrivna. Genomg\u00e5ende har blyerts eller m\u00f6jligen anilinpenna anv\u00e4nts. Dikterna \u00e4r av naturliga sk\u00e4l osignerade. Ett flertal handstilar f\u00f6rekommer.\\nDikter\\nH\u00e4ftet rymmer 17 st hela, renskrivna dikter samt ett sm\u00e4rre antal brottstycken av dikter. F\u00e5ngarna var tvungna att komponera dikter i huvudet. Vanligen kunde de inte skriva ned dem eftersom det kunde leda till d\u00f6dsstraff, men de kunde deklamera dem f\u00f6r sina f\u00f6rtrogna. En del l\u00e4rde sig dikterna utantill och l\u00e4ste dem f\u00f6r andra i sovsalarna eller p\u00e5 avtr\u00e4det. Bo\u017cena Janina Zdunek kunde dem alla utantill. De var v\u00e4ldigt betydelsefulla f\u00f6r henne.\\nLyssna p\u00e5 ljudinspelningar av dikter ur h\u00e4ftet i inl\u00e4sning av sk\u00e5despelerskan Nathalie Czarnecki: \\nWarszawaUppropBrevBrev till mamma Birkenau\\nLitter\u00e4r analys av h\u00e4ftets inneh\u00e5ll av prof. em. vid Stockholms universitet Ewa Teodorowicz-Hellman\\nI h\u00e4ftet Leichenkom-bericht, Halle 1. Ravensbr\u00fcck finns 17 dikter samt n\u00e5gra diktfragment. Alla texter \u00e4r skrivna p\u00e5 polska. Redan vid det f\u00f6rsta \u00f6gonkastet noterar vi olika handstilar. N\u00e4stan med all s\u00e4kerhet kan vi p\u00e5st\u00e5 att flera dikter \u00e4r skrivna av kvinnor. P\u00e5 ett starkt emotionellt s\u00e4tt uttrycker de sitt trauma i d\u00f6dens n\u00e4rhet och ber\u00e4ttar om sin dagliga kamp f\u00f6r \u00f6verlevnad. \\nDet finns inga f\u00f6rfattarnamn i h\u00e4ftet. Dikterna \u00e4r anonyma. I l\u00e4gret tillh\u00f6rde de alla. Texterna memorerades och \u00e4ndrades: n\u00e5got lades till, n\u00e5got togs bort. Dikterna gav uttryck b\u00e5de f\u00f6r det individuella och det gemensamma skapandet, f\u00f6r de egna k\u00e4nslorna och de kollektiva upplevelserna och erfarenheterna.\\nLiksom handstilar varierar dikterna i sin form. N\u00e5gra \u00e4r skrivna p\u00e5 vers, andra liknar poetisk prosa, vissa har brevform. I texterna hittar man fraser fr\u00e5n andra dikter, som redan \u00e4r k\u00e4nda som s.k. Wiersze o\u015bwi\u0119cimskie \u2013 Dikter fr\u00e5n Auschwitz.\\nH\u00e4r b\u00f6r vi st\u00e4lla oss n\u00e5gra fr\u00e5gor: N\u00e4r och varf\u00f6r skrevs dessa dikter? Varf\u00f6r l\u00e4rde sig Jasia dem utantill och reciterade dem ur minnet under sitt liv i Sverige? Vilket v\u00e4rde hade dessa dikter f\u00f6r f\u00e5ngarna och vilket v\u00e4rde har de f\u00f6r oss idag?\\nDet \u00e4r m\u00f6jligt att n\u00e5gra dikter uppstod redan p\u00e5 f\u00e5ngarnas v\u00e4g till Auschwitz, och att andra skrevs i l\u00e4gret. Troligen oftast om kv\u00e4llarna och p\u00e5 n\u00e4tterna, men \u00e4ven under arbetstid och under de l\u00e5nga uppropen. I dikterna skildras m\u00e4nniskorna i boskapst\u00e5gen som rullade in i Auschwitz, f\u00e5ngarnas slavarbete, deras sv\u00e5ra sjukdomar, d\u00f6ds\u00e5ngest och r\u00f6ken fr\u00e5n gaskamrarnas skorstenar. Den vita r\u00f6ken mot himlen \u2013 en p\u00e5minnelse om en snar d\u00f6d. Dikternas stora v\u00e4rde \u00e4r skildringarna av livet i Auschwitz-Birkenau. De \u00e4r ett poetiskt vittnesm\u00e5l och de har f\u00f6r oss \u00e4ven ett historiskt v\u00e4rde.\\nPoesin i l\u00e4gret spelade en viktig roll f\u00f6r Jasias och andra f\u00e5ngars \u00f6verlevnad. Genom att l\u00e4sa dikter f\u00f6rs\u00f6kte de avl\u00e4gsna sig fr\u00e5n den verklighet de befann sig i. Ofta skrev de om sina dr\u00f6mmar. L\u00e4ngtan efter det normala livet \u00e4r i deras dikter mycket p\u00e5taglig: en skiva br\u00f6d som stillar hunger, varmt vatten att tv\u00e4tta sig med, rena kl\u00e4der att ta p\u00e5 sig, en moders famn som kan ge tr\u00f6st. Och inte minst livet i friheten.\\nDessa dikter \u2013 dr\u00f6mmar hj\u00e4lpte Jasia och andra f\u00e5ngar att f\u00f6r en stund l\u00e4mna l\u00e4grets verklighet: att gl\u00f6mma hunger, sjukdomar, sm\u00e4rtor, k\u00f6ld\u2026 och d\u00f6den. Att i sina tankar befinna sig i en v\u00e4rld utanf\u00f6r st\u00e4rkte f\u00e5ngarna psykologiskt. Utan tvivel hj\u00e4lpte poesin dem att \u00f6verleva. Senare i livet hj\u00e4lpte dikterna Jasia och andra f\u00e5ngar att bearbeta trauman. Det \u00e4r dessa dikters h\u00f6gsta v\u00e4rde. Livets v\u00e4rde!\\nF\u00e5ngarnas dikter uttrycker f\u00f6rtvivlan \u00f6ver att v\u00e4rlden \u00e4r s\u00e5 ond, att Gud tiger och inte svarar p\u00e5 m\u00e4nniskornas b\u00f6ner. Men dikterna uttrycker \u00e4ven en vilja till motst\u00e5nd, ett behov av att bek\u00e4mpa fienden, en \u00f6nskan att f\u00e5 beh\u00e5lla sitt m\u00e4nniskov\u00e4rde. \u2013 Vi \u00e4r inte bara nummer i randiga kl\u00e4der, vi \u00e4r m\u00e4nniskor, ropar f\u00e5ngarna i sina dikter! Kanske n\u00e5gra av verserna fanns p\u00e5 f\u00e5ngarnas l\u00e4ppar under deras sista steg till gaskammaren. Poesin hade i Auschwitz-Birkenau en moralisk betydelse och ett stort humanistiskt v\u00e4rde.\\nF\u00e5ngarna hade kanske veckor, dagar, timmar kvar att leva. F\u00f6re sin sista resa till gaskammaren uttryckte de i sina dikter \u00f6nskan om att minnas, och att minnet efter dem sj\u00e4lva och alla andra fr\u00e5n KZ Auschwitz-Birkenau skulle leva kvar i kommande generationer. I dikterna ger oss f\u00e5ngarna ocks\u00e5 en viktig varning: detta som h\u00e4nde i Auschwitz-Birkanau kan h\u00e4nda igen. Det kan h\u00e4nda i en v\u00e4rld med v\u00e4xande intolerans, rasism, extrem nationalism\u2026\\nJasias h\u00e4fte \u00e4r ett rop ur djupet, ett vittnesm\u00e5l avlagt i poetisk form, ett rop om att vi ska minnas alla offer fr\u00e5n Auschwitz-Birkenau, oberoende av deras nationalitet, h\u00e4rkomst, k\u00f6n, spr\u00e5k, religion etc. Att vi minns och att vi tar varningen p\u00e5 allvar \u2013 detta \u00e4r h\u00e4ftets n\u00e4sta v\u00e4rde!\\nVi ska inte bara m\u00e4ta denna poesi enligt dess estetiska och litter\u00e4ra originalitet, djupa tankar och reflektioner, spr\u00e5kliga experiment, ovanliga s\u00e4tt att rimma\u2026 Denna diktsamling har flera andra, mycket viktigare v\u00e4rden: som ett historiskt dokument, som ett vittnesm\u00e5l, som en betydelsefull hj\u00e4lp att \u00f6verleva och som en varning inf\u00f6r framtiden.\\nJasia \u00f6verlevde, som politisk f\u00e5nge, b\u00e5de \u00e5ren i Auschwitz-Birkenau och i Ravensbr\u00fcck. Hon tog med sig denna diktsamling till Sverige. Hon gav den till sin son och hon ger oss den idag\u2026 med dedikationen: N\u00e4r jag slutar tala, b\u00f6rjar stenarna att tala.\\nH\u00e4ftet var tills nu ok\u00e4nt f\u00f6r v\u00e4rlden. Men Jasias och alla andra f\u00e5ngars r\u00f6st m\u00e5ste f\u00e5 h\u00f6ras. Joanna Ziembi\u0144ska-Kurek, som \u00e4r doktor i historia, journalist, diktare och f\u00f6r n\u00e4rvarande l\u00e4rare i polska i svenska skolor, har gjort flera efterforskningar om Jasia, om h\u00e4ftets historia och dess inneh\u00e5ll. Detta arbete b\u00f6r forts\u00e4tta och jag hoppas att det avslutas med en publikation: p\u00e5 polska, engelska, tyska och p\u00e5 svenska med tanke p\u00e5 Jasias starka Sverige-anknytning.\\nF\u00e5ngtransportlista \\nFr\u00e5n KL Auschwitz-Birkenau till KL Ravensbr\u00fcck, 1944-08-30. K\u00e4lla: Polska k\u00e4llinstitutet i Lund, Sverige. Observera! Bland de 39 st f\u00e5ngarna var 2 st \u201easociala\u201d, troligen s k capos. Notera ocks\u00e5 att det var 7 olika nationaliteter. \\nReglemente och brev\\nOriginalbrev fr\u00e5n Bo\u017cena J. Musiewicz, KL Auschwitz-Birkenau hem till sin mor, syster och sv\u00e5ger i Zamo\u015b\u0107. Framsidan av varje brev var f\u00f6rsedd med regler som g\u00e4llde vid brevv\u00e4xling med s k \u201dskyddsf\u00e5ngar\u201d. Notera ironin. Det var till\u00e5tet att skicka pengar till \u201eskyddsf\u00e5ngarna\u201d.\\nOriginalkort fr\u00e5n Krystyna Olszewska i KL Oranienburg till Bo\u017cena J.Musiewicz i KL Ravensbr\u00fcck. Obs! Krystyna Olszewska var f\u00e5nge nr 498 p\u00e5 transferlistan fr\u00e5n KL Auschwitz- Birkenau till KL Ravensbr\u00fcck 1944-08-30. \\nLyssna p\u00e5 Margareta Wahlstr\u00f6m, ordf\u00f6rande f\u00f6r Svenska R\u00f6da Korset, som ber\u00e4ttar om evakueringsaktionen \u2018Vita bussarna\u2019 med anledning av utst\u00e4llningen.\\nFamiljen Zduneks fotoalbum\\nDiverse foton av flyktingar som kom med Vita Bussarna\/R\u00f6da Korset. Bo\u017cena J. Musiewicz v\u00e4gde 27 kg n\u00e4r hon kom till Malm\u00f6 den 1 maj 1945. Till Ysane kom 21 polska kvinnor den 27 maj 1945. Hon l\u00e4rde sig svenska p\u00e5 v\u00e4ldigt kort tid. N\u00e4r R\u00f6da Korsets hj\u00e4lp b\u00f6rjade avvecklas fick flyktingarna arbeta i lantbruket hos de lokala b\u00f6nderna. I slutet av 1945 (?) f\u00f6rdes en del av polskorna i Ysane samt manliga flyktingar fr\u00e5n andra R\u00f6dakorsf\u00f6rl\u00e4ggningar, bl a Jerzy Zdunek, till Halda AB i Sv\u00e4ngsta, Blekinge.\\nEfter kriget\\nBo\u017cena J. Zdunek var mycket gener\u00f6s i sin hj\u00e4lp till katolska kyrkan och humanit\u00e4ra organisationer. Hon h\u00f6ll kontakt med Polska Hj\u00e4lpkommitt\u00e9n i Sverige och med Polska kombattanternas f\u00f6rening (SPK). L\u00e5ngt in p\u00e5 80-talet skickade hon stora paket med f\u00f6rn\u00f6denheter hem till familj, v\u00e4nner och bekanta i Polen. I geng\u00e4ld fick hon m\u00e4ngder av tackbrev tillbaka och kunde h\u00e5lla kontakten levande. Notera bl a korrespondensen med kardinal W\u0142adys\u0142aw Rubin i Vatikanen och kardinal Stefan Wyszy\u0144ski i Polen. Hade det inte varit f\u00f6r kriget hade med all sannolikhet hennes karri\u00e4r sett totalt annorlunda ut. R\u00f6da Korsets aktion kom trots allt att l\u00e4gga grunden f\u00f6r ett i n\u00e5gon m\u00e5n fullst\u00e4ndigt liv h\u00e4r i Sverige.\\nN\u00e4r jag slutar tala b\u00f6rjar stenarna att tala.\\nB.J. Zdunek (f. Musiewicz)\\nBo\u017cena Janina Zdunek, f. Musiewicz (1918.06.29* \u2013 2015.06.02)\\nDotter till Antoni och J\u00f3zefa, f\u00f6ddes i den lilla byn Siwki i Volynien, i d\u00e5varande Polen. \\nVid krigsutbrottet den 1 september 1939 tj\u00e4nstgjorde hon i Warszawa som volont\u00e4r i R\u00f6da Korset. Under de hemska bombardemangen f\u00f6ddes hennes aktiva motst\u00e5nd mot den nazityska aggressionen mot civilbefolkningen. B.Z. blev arresterad av Gestapo f\u00f6r sin partisanverksamhet n\u00e4r hon arbetande p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gstelegrafen i staden Kielce. Hon var d\u00e5 aktiv inom den med v\u00e4st allierade grenen av motst\u00e5ndsr\u00f6relsen, AK. Hon blev torterad och f\u00f6rh\u00f6rd av Gestapo i Radom. Efter ett antal m\u00e5nader skickades hon till det kombinerade tyska koncentrations- och f\u00f6rintelsel\u00e4gret Auschwitz-Birkenau. B.Z. var s k \u201cpolitisk f\u00e5nge\u201d nummer 46 454 i KL Auschwitz-Birkenau fr\u00e5n juni 1943 till och med augusti 1944 d\u00e5 hon transfererades till KL Ravensbr\u00fcck n\u00e4ra Berlin. F\u00f6rflyttningen och ett prygelstraff var enligt uppgift p\u00e5f\u00f6ljder f\u00f6r att hon hj\u00e4lpt barn som kom till Auschwitz fr\u00e5n Warszawaupproret. Genom Svenska R\u00f6da Korsets aktion k\u00e4nd som \u201dDe vita bussarna\u201d under ledning av greve Folke Bernadotte blev hon befriad i slutet av april 1945 och kom till Malm\u00f6 den 1 maj 1945. Efter en kortare tid kom B.Z. till Sv\u00e4ngsta i Blekinge d\u00e4r hon tr\u00e4ffade och gifte sig med Jerzy Januariusz Zdunek, \u00e4ven han r\u00e4ddad av Svenska R\u00f6da Korset efter f\u00e5ngenskap i det tyska koncentrationsl\u00e4gret Stutthof n\u00e4ra Gda\u0144sk.\\nB.Z. var och f\u00f6rblev en dokumenterad fosterlandsv\u00e4n. Hon var verksam i bl a Polska Hj\u00e4lpkommitt\u00e9n och Polska kombattanternas f\u00f6rening i Sverige (SPK) som bl a st\u00f6ttade avsl\u00f6jandet av massmorden i Katy\u0144 och gav st\u00f6d till Katy\u0144monumentet som nu ligger vid St Johannes kyrka i Stockholm. Hon visade stor generositet gentemot humanit\u00e4ra organisationer och var medlem i Svenska R\u00f6da Korset. B.Z. anlitades upp i h\u00f6g \u00e5lder av skolorna i Blekinge f\u00f6r att informera om nazisternas f\u00f6rbrytelser under andra v\u00e4rldskriget. Hon har blivit uppm\u00e4rksammad i svensk press fr\u00e5n det att hon f\u00e4ster ett \u201cf\u00f6rtj\u00e4nsttecken\u201d p\u00e5 kronprins Gustav Adolfs rockslag vid \u201cKungabes\u00f6ket i Ysane\u201d 1945 till sena uppm\u00e4rksammanden i samband med hennes bem\u00e4rkelsedagar. Hon hade f\u00f6rtroendeuppdrag f\u00f6r Karlshamnspolisen och var anlitad av Karlshamns Kommun vid arrangerandet av den s k \u00d6stersj\u00f6festivalen.\\nP\u00e5 senare tid sa B.Z. ofta \u201dom jag slutar att tala, s\u00e5 kommer stenarna att b\u00f6rja tala\u201d. Hennes liv summeras h\u00e4r med m\u00e5nga ord om trauma och sv\u00e5ra tider. Det var tack vare stark tro, andlig styrka, h\u00e5rt arbete inte minst och r\u00e5dighet som hon sammantaget fick ett fullst\u00e4ndigt liv i Sverige. Hon slutade aldrig att l\u00e4ngta till sitt Polen som hon mindes det fr\u00e5n ungdomen.\\nP\u00e5 Asarums kyrkog\u00e5rd i Blekinge begravde hon sin son Boles\u0142aw, tvillingbor till undertecknad, och sin make. Hennes anstr\u00e4ngningar gav undertecknad m\u00f6jlighet att ta civilingenj\u00f6rsexamen vid Lunds Tekniska H\u00f6gskola, senare doktorera och bli docent vid Kungliga Tekniska H\u00f6gskolan (KTH) i Stockholm och ha tj\u00e4nst vid Totalf\u00f6rsvarets Forskningsinstitut FOI. B.Z. var stolt \u00f6ver sina tv\u00e5 barnbarn, Sofia och Ania. Sofia \u00e4r civilingenj\u00f6r i bioteknik vid KTH och disputerade i medicin vid Karolinska Institutet (KI). Ania \u00e4r arkitekt med deltidstj\u00e4nst p\u00e5 KTH.\\nSp\u00e5nga i februari 2020\\nAdam B. Zdunek\\n* Enligt svensk folkbokf\u00f6ring \u00e4r f\u00f6delse\u00e5ret 1922 \\nBogus\u0142aw Adam ZdunekF\u00f6dd i Asarums f\u00f6rsamling i Blekinge l\u00e4n 21 mars 1952. F\u00f6r\u00e4ldrarna Jerzy Januariusz Zdunek och Bo\u017cena Janina Zdunek (f. Musiewicz) blev b\u00e4gge r\u00e4ddade fr\u00e5n F\u00f6rintelsen tack vare R\u00f6da Korsets\/Folke Bernadottes aktion. Civilingenj\u00f6rsexamen fr\u00e5n Lunds Tekniska H\u00f6gskola 1975. Teknologie doktorsexamen och docent i h\u00e5llfasthetsl\u00e4ra vid Kungliga Tekniska H\u00f6gskolan (KTH) i Stockholm. St\u00f6rre delen av sitt yrkesliv var Adam verksam vid Flygtekniska F\u00f6rs\u00f6ksanstalten FFA\/Totalf\u00f6rsvarets Forskningsinstitut FOI i Stockholm. Han pensionerades 2019 som forskningschef (motsv. professor) vid FOI. Adam har tv\u00e5 d\u00f6ttrar, Sofia och Ania, med familjer och barn.\\nNathalie Alexandra Czarnecki Sk\u00e5despelare f\u00f6dd i Sverige med polskt p\u00e5br\u00e5. F\u00f6dd i Stockholm med en uppv\u00e4xt pr\u00e4glad av familjens intresse av s\u00e5ng, teater, film och dans. Tog studenten p\u00e5 Kungsholmens Gymnasium\/Stockholms Musikgymnasium och flyttade d\u00e4refter till England f\u00f6r att studera Filosofi och Politik vid The University of York. D\u00e4r tog hon \u00e4ven magisterexamen i Fysisk Teater\/Internationellt Ensemblespel fr\u00e5n Drama at St Mary\u2019s University, Twickenham. Efter att ha bott i England i tio \u00e5r och arbetat i London som sk\u00e5despelare har hon flyttat tillbaka till Stockholm f\u00f6r att studera p\u00e5 Stockholms Konstn\u00e4rliga H\u00f6gskola, en avancerad kurs f\u00f6r yrkesverksamma sk\u00e5despelare.Hennes personliga arbete som konstn\u00e4r innefattar arbete med r\u00f6st, r\u00f6relse och rytmik. Hon uppskattar projekt som v\u00e4cker tankar kring politiska och filosofiska existentiella dilemman. Hon har \u00e4ven skrivit\/producerat f\u00f6rest\u00e4llningar som spelats upp p\u00e5 mindre teaterscener i London, oftast har dessa handlat om peronslig transformation och uppm\u00e4rksammat unika livs\u00f6den som hon hoppas v\u00e4cker tankar hos \u00e5sk\u00e5darna.\\nEwa Teodorowicz-HellmanProf. em. vid Stockholms universitet, \u00e4r polonist och germanist boende i Sverige sedan 1979. Hon arbetade f\u00f6rst vid L\u00e4rarh\u00f6gskolan i Stockholm och sedan vid Slaviska institutionen p\u00e5 Stockholms universitet, d\u00e4r hon blev docent och sedan professor. Hennes forskning \u00e4r bred och omfattar f\u00f6ljande omr\u00e5den: svensk-polska relationer inom litteratur, kultur och spr\u00e5k, polonica i svenska bibliotek och arkiv samt polsk (im)migrantlitteratur i Sverige. Hon har startat flera egna projekt vid Stockholms universitet och deltagit i flera internationella projekt. Bland hennes bokpublikationer (egna och inom de av henne ledda projekten) kan n\u00e4mnas: Svensk-polska litter\u00e4ra m\u00f6ten, 1999; Pan Tadeusz w szwedzkim przek\u0142adzie, 2002 (Det polska nationaleposet Pan Tadeusz i svensk \u00f6vers\u00e4ttning); A Unique Polish Collection from the Skokloster Castle Library, 2011; Polonica in the Library of Str\u00e4ngn\u00e4s Cathedral, samt tre band om polsk migrantprosa och -poesi i Sverige, det senaste \u2013 Antologia polskiej poezji w Szwecji. G\u0142osy poetek (Anthology of Polish Poetry in Sweden. Voices of Women Poets), 2020. Ewa Teodorowicz-Hellman \u00e4r f\u00f6rfattare till m\u00e5nga vetenskapliga och popul\u00e4rvetenskapliga artiklar\\nUtst\u00e4llningen anordnades med medverkan av Svenska R\u00f6da Korset och det polska Auschwitzmuseet och har m\u00f6jliggjorts genom samarbete med Adam Zdunek och Joanna Ziembi\u0144ska-Kurek.\"},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"pl-PL\",\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2020\/05\/27\/onlineutstallning-haftet-med-dikter-fran-auschwitz-historien-om-b-j-zdunek-f-musiewicz\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/05\/zeszyt-z-auschwitz-baner-digital.jpg\",\"contentUrl\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/05\/zeszyt-z-auschwitz-baner-digital.jpg\",\"width\":1083,\"height\":609},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2020\/05\/27\/onlineutstallning-haftet-med-dikter-fran-auschwitz-historien-om-b-j-zdunek-f-musiewicz\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Onlineutst\u00e4llning: H\u00e4ftet med dikter fr\u00e5n Auschwitz. Historien om B.J. Zdunek (f. Musiewicz)\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#website\",\"url\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/\",\"name\":\"Instytut Polski w Sztokholmie\",\"description\":\"Instytuty Polskie\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"pl-PL\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#\/schema\/person\/062b5a5f61f32b17c98996975db8d556\",\"name\":\"strozniake\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"pl-PL\",\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#\/schema\/person\/image\/\",\"url\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/25e0be9897787f9035155a882fde97cc?s=96&d=mm&r=g\",\"contentUrl\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/25e0be9897787f9035155a882fde97cc?s=96&d=mm&r=g\",\"caption\":\"strozniake\"},\"sameAs\":[\"http:\/\/strozniake\"],\"url\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/author\/strozniake\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Onlineutst\u00e4llning: H\u00e4ftet med dikter fr\u00e5n Auschwitz. Historien om B.J. Zdunek (f. Musiewicz) - Instytut Polski w Sztokholmie","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2020\/05\/27\/onlineutstallning-haftet-med-dikter-fran-auschwitz-historien-om-b-j-zdunek-f-musiewicz\/","og_locale":"pl_PL","og_type":"article","og_title":"Onlineutst\u00e4llning: H\u00e4ftet med dikter fr\u00e5n Auschwitz. Historien om B.J. Zdunek (f. Musiewicz) - Instytut Polski w Sztokholmie","og_description":"H\u00e4ftet skapades av B.J. Zdunek och andra kvinnliga f\u00e5ngar som kom till Sverige efter koncentrationsl\u00e4grens befrielse, tack vare Vita bussarna som Svenska R\u00f6da Korset organiserade v\u00e5ren 1945. P\u00e5 utst\u00e4llningen visades h\u00e4ftet och andra f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen offentligt. P\u00e5 grund av det \u00f6kande antalet fall av coronavirus i Sverige blev utst\u00e4llningen tillf\u00e4lligt st\u00e4ngd men eftersom […]","og_url":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2020\/05\/27\/onlineutstallning-haftet-med-dikter-fran-auschwitz-historien-om-b-j-zdunek-f-musiewicz\/","og_site_name":"Instytut Polski w Sztokholmie","article_published_time":"2020-05-27T14:09:28+00:00","article_modified_time":"2021-07-21T13:26:27+00:00","og_image":[{"width":1083,"height":609,"url":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/05\/zeszyt-z-auschwitz-baner-digital.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"strozniake","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Napisane przez":"strozniake","Szacowany czas czytania":"15 minut"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"event","@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2020\/05\/27\/onlineutstallning-haftet-med-dikter-fran-auschwitz-historien-om-b-j-zdunek-f-musiewicz\/","url":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2020\/05\/27\/onlineutstallning-haftet-med-dikter-fran-auschwitz-historien-om-b-j-zdunek-f-musiewicz\/","name":"Onlineutst\u00e4llning: H\u00e4ftet med dikter fr\u00e5n Auschwitz. Historien om B.J. Zdunek (f. Musiewicz)","isPartOf":{"@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2020\/05\/27\/onlineutstallning-haftet-med-dikter-fran-auschwitz-historien-om-b-j-zdunek-f-musiewicz\/#primaryimage"},"image":["https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/05\/zeszyt-z-auschwitz-baner-digital.jpg","https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/05\/zeszyt-z-auschwitz-baner-digital-300x169.jpg","https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/05\/zeszyt-z-auschwitz-baner-digital-1024x576.jpg","https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/05\/zeszyt-z-auschwitz-baner-digital.jpg"],"thumbnailUrl":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/05\/zeszyt-z-auschwitz-baner-digital.jpg","datePublished":"2020-05-27T14:09:28+02:00","dateModified":"2021-07-21T13:26:27+02:00","author":{"@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#\/schema\/person\/062b5a5f61f32b17c98996975db8d556"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2020\/05\/27\/onlineutstallning-haftet-med-dikter-fran-auschwitz-historien-om-b-j-zdunek-f-musiewicz\/#breadcrumb"},"inLanguage":"pl-PL","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2020\/05\/27\/onlineutstallning-haftet-med-dikter-fran-auschwitz-historien-om-b-j-zdunek-f-musiewicz\/"]}],"@context":"https:\/\/schema.org","startDate":"2020-04-30","endDate":"2020-05-31","eventStatus":"EventMovedOnline","eventAttendanceMode":"OfflineEventAttendanceMode","location":{"@type":"place","name":"","address":"","geo":{"@type":"GeoCoordinates","latitude":"","longitude":""}},"description":"H\u00e4ftet skapades av B.J. Zdunek och andra kvinnliga f\u00e5ngar som kom till Sverige efter koncentrationsl\u00e4grens befrielse, tack vare Vita bussarna som Svenska R\u00f6da Korset organiserade v\u00e5ren 1945. P\u00e5 utst\u00e4llningen visades h\u00e4ftet och andra f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen offentligt.\nP\u00e5 grund av det \u00f6kande antalet fall av coronavirus i Sverige blev utst\u00e4llningen tillf\u00e4lligt st\u00e4ngd men eftersom intresset var s\u00e5 stort har vi best\u00e4mt oss f\u00f6r att digitalisera allt material. Samtidigt l\u00e4gger vi till n\u00e5gra extra texter av Adam Zdunek och professor Ewa Teodorowicz-Hellman. F\u00f6r g\u00f6ra det virtuella bes\u00f6ket mer intressant har vi ocks\u00e5 gjort ljudinspelningar av de fem dikter ur h\u00e4ftet som visades p\u00e5 den fysiska utst\u00e4llningen. Detta blev m\u00f6jligt tack vare den fina sk\u00e5despelerskan Nathalie Czarnecki.\nTill 75-\u00e5rsminnet av befrielsen av koncentrationsl\u00e4gren i Auschwitz och Ravensbr\u00fcck visar vi fr o m 30 april hela utst\u00e4llningen online. Varmt v\u00e4lkomna!\nLyssna p\u00e5 Adam Zduneks inledning till utst\u00e4llningen d\u00e4r han ber\u00e4ttar om sin mors historia\nH\u00e4ftet kom till Sverige med Bo\u017cena Janina Zdunek (f. Musiewicz; 1918\u2013 2015), genom greve Folke Bernadottes och Svenska R\u00f6da Korsets aktion Vita bussarna. Hon var politisk f\u00e5nge nr 46 454 i koncentrationsl\u00e4gret Auschwitz- Birkenau 1943-06-24\u20131944-08-30 samt nr 62107 i koncentrationsl\u00e4gret Ravensbr\u00fcck, fram till 1945-04-25. Det mesta tyder p\u00e5 att dikterna nedtecknades under 1943\u20131944. H\u00e4ftet har sedan dess varit i familjen Zduneks privata \u00e4go.\nOm h\u00e4ftet\nOriginaltext p\u00e5 h\u00e4ftets etikett \u00e4r \u201c659-??, LeichenKoberichta, Halle I.\u201d Under etiketten syns logotypen f\u00f6r den k\u00e4nda f\u00f6rkrigsfirman Edward Kreglewski, Pozna\u0144, Polen. H\u00e4ftets p\u00e4rmar \u00e4r markant slitna och b\u00e4r sp\u00e5r av tejp. Det best\u00e5r av 24 st kraftigt gulnade, linjerade, rutade och tabellerade blad. Grov linjering och tabellering i r\u00f6d tusch. Trettiotv\u00e5 av sidorna \u00e4r fyllda med olika handstilar. 16 av sidorna \u00e4r tomma. Tv\u00e5 blad tycks vara utrivna. Genomg\u00e5ende har blyerts eller m\u00f6jligen anilinpenna anv\u00e4nts. Dikterna \u00e4r av naturliga sk\u00e4l osignerade. Ett flertal handstilar f\u00f6rekommer.\nDikter\nH\u00e4ftet rymmer 17 st hela, renskrivna dikter samt ett sm\u00e4rre antal brottstycken av dikter. F\u00e5ngarna var tvungna att komponera dikter i huvudet. Vanligen kunde de inte skriva ned dem eftersom det kunde leda till d\u00f6dsstraff, men de kunde deklamera dem f\u00f6r sina f\u00f6rtrogna. En del l\u00e4rde sig dikterna utantill och l\u00e4ste dem f\u00f6r andra i sovsalarna eller p\u00e5 avtr\u00e4det. Bo\u017cena Janina Zdunek kunde dem alla utantill. De var v\u00e4ldigt betydelsefulla f\u00f6r henne.\nLyssna p\u00e5 ljudinspelningar av dikter ur h\u00e4ftet i inl\u00e4sning av sk\u00e5despelerskan Nathalie Czarnecki: \nWarszawaUppropBrevBrev till mamma Birkenau\nLitter\u00e4r analys av h\u00e4ftets inneh\u00e5ll av prof. em. vid Stockholms universitet Ewa Teodorowicz-Hellman\nI h\u00e4ftet Leichenkom-bericht, Halle 1. Ravensbr\u00fcck finns 17 dikter samt n\u00e5gra diktfragment. Alla texter \u00e4r skrivna p\u00e5 polska. Redan vid det f\u00f6rsta \u00f6gonkastet noterar vi olika handstilar. N\u00e4stan med all s\u00e4kerhet kan vi p\u00e5st\u00e5 att flera dikter \u00e4r skrivna av kvinnor. P\u00e5 ett starkt emotionellt s\u00e4tt uttrycker de sitt trauma i d\u00f6dens n\u00e4rhet och ber\u00e4ttar om sin dagliga kamp f\u00f6r \u00f6verlevnad. \nDet finns inga f\u00f6rfattarnamn i h\u00e4ftet. Dikterna \u00e4r anonyma. I l\u00e4gret tillh\u00f6rde de alla. Texterna memorerades och \u00e4ndrades: n\u00e5got lades till, n\u00e5got togs bort. Dikterna gav uttryck b\u00e5de f\u00f6r det individuella och det gemensamma skapandet, f\u00f6r de egna k\u00e4nslorna och de kollektiva upplevelserna och erfarenheterna.\nLiksom handstilar varierar dikterna i sin form. N\u00e5gra \u00e4r skrivna p\u00e5 vers, andra liknar poetisk prosa, vissa har brevform. I texterna hittar man fraser fr\u00e5n andra dikter, som redan \u00e4r k\u00e4nda som s.k. Wiersze o\u015bwi\u0119cimskie \u2013 Dikter fr\u00e5n Auschwitz.\nH\u00e4r b\u00f6r vi st\u00e4lla oss n\u00e5gra fr\u00e5gor: N\u00e4r och varf\u00f6r skrevs dessa dikter? Varf\u00f6r l\u00e4rde sig Jasia dem utantill och reciterade dem ur minnet under sitt liv i Sverige? Vilket v\u00e4rde hade dessa dikter f\u00f6r f\u00e5ngarna och vilket v\u00e4rde har de f\u00f6r oss idag?\nDet \u00e4r m\u00f6jligt att n\u00e5gra dikter uppstod redan p\u00e5 f\u00e5ngarnas v\u00e4g till Auschwitz, och att andra skrevs i l\u00e4gret. Troligen oftast om kv\u00e4llarna och p\u00e5 n\u00e4tterna, men \u00e4ven under arbetstid och under de l\u00e5nga uppropen. I dikterna skildras m\u00e4nniskorna i boskapst\u00e5gen som rullade in i Auschwitz, f\u00e5ngarnas slavarbete, deras sv\u00e5ra sjukdomar, d\u00f6ds\u00e5ngest och r\u00f6ken fr\u00e5n gaskamrarnas skorstenar. Den vita r\u00f6ken mot himlen \u2013 en p\u00e5minnelse om en snar d\u00f6d. Dikternas stora v\u00e4rde \u00e4r skildringarna av livet i Auschwitz-Birkenau. De \u00e4r ett poetiskt vittnesm\u00e5l och de har f\u00f6r oss \u00e4ven ett historiskt v\u00e4rde.\nPoesin i l\u00e4gret spelade en viktig roll f\u00f6r Jasias och andra f\u00e5ngars \u00f6verlevnad. Genom att l\u00e4sa dikter f\u00f6rs\u00f6kte de avl\u00e4gsna sig fr\u00e5n den verklighet de befann sig i. Ofta skrev de om sina dr\u00f6mmar. L\u00e4ngtan efter det normala livet \u00e4r i deras dikter mycket p\u00e5taglig: en skiva br\u00f6d som stillar hunger, varmt vatten att tv\u00e4tta sig med, rena kl\u00e4der att ta p\u00e5 sig, en moders famn som kan ge tr\u00f6st. Och inte minst livet i friheten.\nDessa dikter \u2013 dr\u00f6mmar hj\u00e4lpte Jasia och andra f\u00e5ngar att f\u00f6r en stund l\u00e4mna l\u00e4grets verklighet: att gl\u00f6mma hunger, sjukdomar, sm\u00e4rtor, k\u00f6ld\u2026 och d\u00f6den. Att i sina tankar befinna sig i en v\u00e4rld utanf\u00f6r st\u00e4rkte f\u00e5ngarna psykologiskt. Utan tvivel hj\u00e4lpte poesin dem att \u00f6verleva. Senare i livet hj\u00e4lpte dikterna Jasia och andra f\u00e5ngar att bearbeta trauman. Det \u00e4r dessa dikters h\u00f6gsta v\u00e4rde. Livets v\u00e4rde!\nF\u00e5ngarnas dikter uttrycker f\u00f6rtvivlan \u00f6ver att v\u00e4rlden \u00e4r s\u00e5 ond, att Gud tiger och inte svarar p\u00e5 m\u00e4nniskornas b\u00f6ner. Men dikterna uttrycker \u00e4ven en vilja till motst\u00e5nd, ett behov av att bek\u00e4mpa fienden, en \u00f6nskan att f\u00e5 beh\u00e5lla sitt m\u00e4nniskov\u00e4rde. \u2013 Vi \u00e4r inte bara nummer i randiga kl\u00e4der, vi \u00e4r m\u00e4nniskor, ropar f\u00e5ngarna i sina dikter! Kanske n\u00e5gra av verserna fanns p\u00e5 f\u00e5ngarnas l\u00e4ppar under deras sista steg till gaskammaren. Poesin hade i Auschwitz-Birkenau en moralisk betydelse och ett stort humanistiskt v\u00e4rde.\nF\u00e5ngarna hade kanske veckor, dagar, timmar kvar att leva. F\u00f6re sin sista resa till gaskammaren uttryckte de i sina dikter \u00f6nskan om att minnas, och att minnet efter dem sj\u00e4lva och alla andra fr\u00e5n KZ Auschwitz-Birkenau skulle leva kvar i kommande generationer. I dikterna ger oss f\u00e5ngarna ocks\u00e5 en viktig varning: detta som h\u00e4nde i Auschwitz-Birkanau kan h\u00e4nda igen. Det kan h\u00e4nda i en v\u00e4rld med v\u00e4xande intolerans, rasism, extrem nationalism\u2026\nJasias h\u00e4fte \u00e4r ett rop ur djupet, ett vittnesm\u00e5l avlagt i poetisk form, ett rop om att vi ska minnas alla offer fr\u00e5n Auschwitz-Birkenau, oberoende av deras nationalitet, h\u00e4rkomst, k\u00f6n, spr\u00e5k, religion etc. Att vi minns och att vi tar varningen p\u00e5 allvar \u2013 detta \u00e4r h\u00e4ftets n\u00e4sta v\u00e4rde!\nVi ska inte bara m\u00e4ta denna poesi enligt dess estetiska och litter\u00e4ra originalitet, djupa tankar och reflektioner, spr\u00e5kliga experiment, ovanliga s\u00e4tt att rimma\u2026 Denna diktsamling har flera andra, mycket viktigare v\u00e4rden: som ett historiskt dokument, som ett vittnesm\u00e5l, som en betydelsefull hj\u00e4lp att \u00f6verleva och som en varning inf\u00f6r framtiden.\nJasia \u00f6verlevde, som politisk f\u00e5nge, b\u00e5de \u00e5ren i Auschwitz-Birkenau och i Ravensbr\u00fcck. Hon tog med sig denna diktsamling till Sverige. Hon gav den till sin son och hon ger oss den idag\u2026 med dedikationen: N\u00e4r jag slutar tala, b\u00f6rjar stenarna att tala.\nH\u00e4ftet var tills nu ok\u00e4nt f\u00f6r v\u00e4rlden. Men Jasias och alla andra f\u00e5ngars r\u00f6st m\u00e5ste f\u00e5 h\u00f6ras. Joanna Ziembi\u0144ska-Kurek, som \u00e4r doktor i historia, journalist, diktare och f\u00f6r n\u00e4rvarande l\u00e4rare i polska i svenska skolor, har gjort flera efterforskningar om Jasia, om h\u00e4ftets historia och dess inneh\u00e5ll. Detta arbete b\u00f6r forts\u00e4tta och jag hoppas att det avslutas med en publikation: p\u00e5 polska, engelska, tyska och p\u00e5 svenska med tanke p\u00e5 Jasias starka Sverige-anknytning.\nF\u00e5ngtransportlista \nFr\u00e5n KL Auschwitz-Birkenau till KL Ravensbr\u00fcck, 1944-08-30. K\u00e4lla: Polska k\u00e4llinstitutet i Lund, Sverige. Observera! Bland de 39 st f\u00e5ngarna var 2 st \u201easociala\u201d, troligen s k capos. Notera ocks\u00e5 att det var 7 olika nationaliteter. \nReglemente och brev\nOriginalbrev fr\u00e5n Bo\u017cena J. Musiewicz, KL Auschwitz-Birkenau hem till sin mor, syster och sv\u00e5ger i Zamo\u015b\u0107. Framsidan av varje brev var f\u00f6rsedd med regler som g\u00e4llde vid brevv\u00e4xling med s k \u201dskyddsf\u00e5ngar\u201d. Notera ironin. Det var till\u00e5tet att skicka pengar till \u201eskyddsf\u00e5ngarna\u201d.\nOriginalkort fr\u00e5n Krystyna Olszewska i KL Oranienburg till Bo\u017cena J.Musiewicz i KL Ravensbr\u00fcck. Obs! Krystyna Olszewska var f\u00e5nge nr 498 p\u00e5 transferlistan fr\u00e5n KL Auschwitz- Birkenau till KL Ravensbr\u00fcck 1944-08-30. \nLyssna p\u00e5 Margareta Wahlstr\u00f6m, ordf\u00f6rande f\u00f6r Svenska R\u00f6da Korset, som ber\u00e4ttar om evakueringsaktionen \u2018Vita bussarna\u2019 med anledning av utst\u00e4llningen.\nFamiljen Zduneks fotoalbum\nDiverse foton av flyktingar som kom med Vita Bussarna\/R\u00f6da Korset. Bo\u017cena J. Musiewicz v\u00e4gde 27 kg n\u00e4r hon kom till Malm\u00f6 den 1 maj 1945. Till Ysane kom 21 polska kvinnor den 27 maj 1945. Hon l\u00e4rde sig svenska p\u00e5 v\u00e4ldigt kort tid. N\u00e4r R\u00f6da Korsets hj\u00e4lp b\u00f6rjade avvecklas fick flyktingarna arbeta i lantbruket hos de lokala b\u00f6nderna. I slutet av 1945 (?) f\u00f6rdes en del av polskorna i Ysane samt manliga flyktingar fr\u00e5n andra R\u00f6dakorsf\u00f6rl\u00e4ggningar, bl a Jerzy Zdunek, till Halda AB i Sv\u00e4ngsta, Blekinge.\nEfter kriget\nBo\u017cena J. Zdunek var mycket gener\u00f6s i sin hj\u00e4lp till katolska kyrkan och humanit\u00e4ra organisationer. Hon h\u00f6ll kontakt med Polska Hj\u00e4lpkommitt\u00e9n i Sverige och med Polska kombattanternas f\u00f6rening (SPK). L\u00e5ngt in p\u00e5 80-talet skickade hon stora paket med f\u00f6rn\u00f6denheter hem till familj, v\u00e4nner och bekanta i Polen. I geng\u00e4ld fick hon m\u00e4ngder av tackbrev tillbaka och kunde h\u00e5lla kontakten levande. Notera bl a korrespondensen med kardinal W\u0142adys\u0142aw Rubin i Vatikanen och kardinal Stefan Wyszy\u0144ski i Polen. Hade det inte varit f\u00f6r kriget hade med all sannolikhet hennes karri\u00e4r sett totalt annorlunda ut. R\u00f6da Korsets aktion kom trots allt att l\u00e4gga grunden f\u00f6r ett i n\u00e5gon m\u00e5n fullst\u00e4ndigt liv h\u00e4r i Sverige.\nN\u00e4r jag slutar tala b\u00f6rjar stenarna att tala.\nB.J. Zdunek (f. Musiewicz)\nBo\u017cena Janina Zdunek, f. Musiewicz (1918.06.29* \u2013 2015.06.02)\nDotter till Antoni och J\u00f3zefa, f\u00f6ddes i den lilla byn Siwki i Volynien, i d\u00e5varande Polen. \nVid krigsutbrottet den 1 september 1939 tj\u00e4nstgjorde hon i Warszawa som volont\u00e4r i R\u00f6da Korset. Under de hemska bombardemangen f\u00f6ddes hennes aktiva motst\u00e5nd mot den nazityska aggressionen mot civilbefolkningen. B.Z. blev arresterad av Gestapo f\u00f6r sin partisanverksamhet n\u00e4r hon arbetande p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gstelegrafen i staden Kielce. Hon var d\u00e5 aktiv inom den med v\u00e4st allierade grenen av motst\u00e5ndsr\u00f6relsen, AK. Hon blev torterad och f\u00f6rh\u00f6rd av Gestapo i Radom. Efter ett antal m\u00e5nader skickades hon till det kombinerade tyska koncentrations- och f\u00f6rintelsel\u00e4gret Auschwitz-Birkenau. B.Z. var s k \u201cpolitisk f\u00e5nge\u201d nummer 46 454 i KL Auschwitz-Birkenau fr\u00e5n juni 1943 till och med augusti 1944 d\u00e5 hon transfererades till KL Ravensbr\u00fcck n\u00e4ra Berlin. F\u00f6rflyttningen och ett prygelstraff var enligt uppgift p\u00e5f\u00f6ljder f\u00f6r att hon hj\u00e4lpt barn som kom till Auschwitz fr\u00e5n Warszawaupproret. Genom Svenska R\u00f6da Korsets aktion k\u00e4nd som \u201dDe vita bussarna\u201d under ledning av greve Folke Bernadotte blev hon befriad i slutet av april 1945 och kom till Malm\u00f6 den 1 maj 1945. Efter en kortare tid kom B.Z. till Sv\u00e4ngsta i Blekinge d\u00e4r hon tr\u00e4ffade och gifte sig med Jerzy Januariusz Zdunek, \u00e4ven han r\u00e4ddad av Svenska R\u00f6da Korset efter f\u00e5ngenskap i det tyska koncentrationsl\u00e4gret Stutthof n\u00e4ra Gda\u0144sk.\nB.Z. var och f\u00f6rblev en dokumenterad fosterlandsv\u00e4n. Hon var verksam i bl a Polska Hj\u00e4lpkommitt\u00e9n och Polska kombattanternas f\u00f6rening i Sverige (SPK) som bl a st\u00f6ttade avsl\u00f6jandet av massmorden i Katy\u0144 och gav st\u00f6d till Katy\u0144monumentet som nu ligger vid St Johannes kyrka i Stockholm. Hon visade stor generositet gentemot humanit\u00e4ra organisationer och var medlem i Svenska R\u00f6da Korset. B.Z. anlitades upp i h\u00f6g \u00e5lder av skolorna i Blekinge f\u00f6r att informera om nazisternas f\u00f6rbrytelser under andra v\u00e4rldskriget. Hon har blivit uppm\u00e4rksammad i svensk press fr\u00e5n det att hon f\u00e4ster ett \u201cf\u00f6rtj\u00e4nsttecken\u201d p\u00e5 kronprins Gustav Adolfs rockslag vid \u201cKungabes\u00f6ket i Ysane\u201d 1945 till sena uppm\u00e4rksammanden i samband med hennes bem\u00e4rkelsedagar. Hon hade f\u00f6rtroendeuppdrag f\u00f6r Karlshamnspolisen och var anlitad av Karlshamns Kommun vid arrangerandet av den s k \u00d6stersj\u00f6festivalen.\nP\u00e5 senare tid sa B.Z. ofta \u201dom jag slutar att tala, s\u00e5 kommer stenarna att b\u00f6rja tala\u201d. Hennes liv summeras h\u00e4r med m\u00e5nga ord om trauma och sv\u00e5ra tider. Det var tack vare stark tro, andlig styrka, h\u00e5rt arbete inte minst och r\u00e5dighet som hon sammantaget fick ett fullst\u00e4ndigt liv i Sverige. Hon slutade aldrig att l\u00e4ngta till sitt Polen som hon mindes det fr\u00e5n ungdomen.\nP\u00e5 Asarums kyrkog\u00e5rd i Blekinge begravde hon sin son Boles\u0142aw, tvillingbor till undertecknad, och sin make. Hennes anstr\u00e4ngningar gav undertecknad m\u00f6jlighet att ta civilingenj\u00f6rsexamen vid Lunds Tekniska H\u00f6gskola, senare doktorera och bli docent vid Kungliga Tekniska H\u00f6gskolan (KTH) i Stockholm och ha tj\u00e4nst vid Totalf\u00f6rsvarets Forskningsinstitut FOI. B.Z. var stolt \u00f6ver sina tv\u00e5 barnbarn, Sofia och Ania. Sofia \u00e4r civilingenj\u00f6r i bioteknik vid KTH och disputerade i medicin vid Karolinska Institutet (KI). Ania \u00e4r arkitekt med deltidstj\u00e4nst p\u00e5 KTH.\nSp\u00e5nga i februari 2020\nAdam B. Zdunek\n* Enligt svensk folkbokf\u00f6ring \u00e4r f\u00f6delse\u00e5ret 1922 \nBogus\u0142aw Adam ZdunekF\u00f6dd i Asarums f\u00f6rsamling i Blekinge l\u00e4n 21 mars 1952. F\u00f6r\u00e4ldrarna Jerzy Januariusz Zdunek och Bo\u017cena Janina Zdunek (f. Musiewicz) blev b\u00e4gge r\u00e4ddade fr\u00e5n F\u00f6rintelsen tack vare R\u00f6da Korsets\/Folke Bernadottes aktion. Civilingenj\u00f6rsexamen fr\u00e5n Lunds Tekniska H\u00f6gskola 1975. Teknologie doktorsexamen och docent i h\u00e5llfasthetsl\u00e4ra vid Kungliga Tekniska H\u00f6gskolan (KTH) i Stockholm. St\u00f6rre delen av sitt yrkesliv var Adam verksam vid Flygtekniska F\u00f6rs\u00f6ksanstalten FFA\/Totalf\u00f6rsvarets Forskningsinstitut FOI i Stockholm. Han pensionerades 2019 som forskningschef (motsv. professor) vid FOI. Adam har tv\u00e5 d\u00f6ttrar, Sofia och Ania, med familjer och barn.\nNathalie Alexandra Czarnecki Sk\u00e5despelare f\u00f6dd i Sverige med polskt p\u00e5br\u00e5. F\u00f6dd i Stockholm med en uppv\u00e4xt pr\u00e4glad av familjens intresse av s\u00e5ng, teater, film och dans. Tog studenten p\u00e5 Kungsholmens Gymnasium\/Stockholms Musikgymnasium och flyttade d\u00e4refter till England f\u00f6r att studera Filosofi och Politik vid The University of York. D\u00e4r tog hon \u00e4ven magisterexamen i Fysisk Teater\/Internationellt Ensemblespel fr\u00e5n Drama at St Mary\u2019s University, Twickenham. Efter att ha bott i England i tio \u00e5r och arbetat i London som sk\u00e5despelare har hon flyttat tillbaka till Stockholm f\u00f6r att studera p\u00e5 Stockholms Konstn\u00e4rliga H\u00f6gskola, en avancerad kurs f\u00f6r yrkesverksamma sk\u00e5despelare.Hennes personliga arbete som konstn\u00e4r innefattar arbete med r\u00f6st, r\u00f6relse och rytmik. Hon uppskattar projekt som v\u00e4cker tankar kring politiska och filosofiska existentiella dilemman. Hon har \u00e4ven skrivit\/producerat f\u00f6rest\u00e4llningar som spelats upp p\u00e5 mindre teaterscener i London, oftast har dessa handlat om peronslig transformation och uppm\u00e4rksammat unika livs\u00f6den som hon hoppas v\u00e4cker tankar hos \u00e5sk\u00e5darna.\nEwa Teodorowicz-HellmanProf. em. vid Stockholms universitet, \u00e4r polonist och germanist boende i Sverige sedan 1979. Hon arbetade f\u00f6rst vid L\u00e4rarh\u00f6gskolan i Stockholm och sedan vid Slaviska institutionen p\u00e5 Stockholms universitet, d\u00e4r hon blev docent och sedan professor. Hennes forskning \u00e4r bred och omfattar f\u00f6ljande omr\u00e5den: svensk-polska relationer inom litteratur, kultur och spr\u00e5k, polonica i svenska bibliotek och arkiv samt polsk (im)migrantlitteratur i Sverige. Hon har startat flera egna projekt vid Stockholms universitet och deltagit i flera internationella projekt. Bland hennes bokpublikationer (egna och inom de av henne ledda projekten) kan n\u00e4mnas: Svensk-polska litter\u00e4ra m\u00f6ten, 1999; Pan Tadeusz w szwedzkim przek\u0142adzie, 2002 (Det polska nationaleposet Pan Tadeusz i svensk \u00f6vers\u00e4ttning); A Unique Polish Collection from the Skokloster Castle Library, 2011; Polonica in the Library of Str\u00e4ngn\u00e4s Cathedral, samt tre band om polsk migrantprosa och -poesi i Sverige, det senaste \u2013 Antologia polskiej poezji w Szwecji. G\u0142osy poetek (Anthology of Polish Poetry in Sweden. Voices of Women Poets), 2020. Ewa Teodorowicz-Hellman \u00e4r f\u00f6rfattare till m\u00e5nga vetenskapliga och popul\u00e4rvetenskapliga artiklar\nUtst\u00e4llningen anordnades med medverkan av Svenska R\u00f6da Korset och det polska Auschwitzmuseet och har m\u00f6jliggjorts genom samarbete med Adam Zdunek och Joanna Ziembi\u0144ska-Kurek."},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"pl-PL","@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2020\/05\/27\/onlineutstallning-haftet-med-dikter-fran-auschwitz-historien-om-b-j-zdunek-f-musiewicz\/#primaryimage","url":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/05\/zeszyt-z-auschwitz-baner-digital.jpg","contentUrl":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/05\/zeszyt-z-auschwitz-baner-digital.jpg","width":1083,"height":609},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2020\/05\/27\/onlineutstallning-haftet-med-dikter-fran-auschwitz-historien-om-b-j-zdunek-f-musiewicz\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Onlineutst\u00e4llning: H\u00e4ftet med dikter fr\u00e5n Auschwitz. Historien om B.J. Zdunek (f. Musiewicz)"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#website","url":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/","name":"Instytut Polski w Sztokholmie","description":"Instytuty Polskie","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"pl-PL"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#\/schema\/person\/062b5a5f61f32b17c98996975db8d556","name":"strozniake","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"pl-PL","@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#\/schema\/person\/image\/","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/25e0be9897787f9035155a882fde97cc?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/25e0be9897787f9035155a882fde97cc?s=96&d=mm&r=g","caption":"strozniake"},"sameAs":["http:\/\/strozniake"],"url":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/author\/strozniake\/"}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2089","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/users\/29"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2089"}],"version-history":[{"count":23,"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2089\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5951,"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2089\/revisions\/5951"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2133"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2089"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2089"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2089"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
![\"\"](\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/05\/Okladka_1-small-810x1024.jpg\")
<\/a><\/figure><\/li>![\"\"](\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/05\/P.jpg\")
<\/a><\/figure><\/li>![\"\"](\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/05\/h\u00e4ftet-768x1024.jpg\")
<\/a><\/figure><\/li><\/ul><\/figure>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/05\/dikter_med_broshyr-1024x700.jpg\")
<\/a><\/figure><\/li><\/ul><\/figure>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/05\/transport_listan_2-768x1024.jpg\"){kind=spacer}
<\/a><\/figure><\/li>![\"\"](\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/05\/30szerokoscx40wysokosc-690x1024.jpg\")
<\/a><\/figure><\/li>![\"\"](\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/05\/IMG_20150706_0001-661x1024.jpg\"){kind=spacer}
<\/a><\/figure><\/li>![\"\"](\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/05\/trasport_listan-1024x768.jpg\")
<\/a><\/figure><\/li>![\"\"](\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/05\/Lista-transportowa_2-715x1024.jpg\"){kind=spacer}
<\/a><\/figure><\/li>![\"\"](\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/05\/Zeszyt-z-Auschwitz-6-of-163-1024x682.jpg\")
<\/a><\/figure><\/li><\/ul><\/figure>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/05\/brev_och_reglamente-1024x573.jpg\")
<\/a><\/figure><\/li>![\"\"](\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/05\/brev_och_reglamente_2-768x1024.jpg\")
<\/a><\/figure><\/li>![\"\"](\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/05\/list_2_2-744x1024.jpg\")
<\/a><\/figure><\/li>![\"\"](\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/05\/list_4_2-1024x732.jpg\")
<\/a><\/figure><\/li>![\"\"](\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/05\/list_5_1-1024x744.jpg\")
<\/a><\/figure><\/li>![\"\"](\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/05\/list_5_2-744x1024.jpg\")
<\/a><\/figure><\/li>![\"\"](\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/05\/Zeszyt-z-Auschwitz-7-of-163-1024x682.jpg\")
<\/a><\/figure><\/li><\/ul><\/figure>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/05\/SAM0636_1-731x1024.jpg\"){kind=spacer}
<\/a><\/figure><\/li>![\"\"](\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/05\/Zeszyt-z-Auschwitz-8-of-163-1024x682.jpg\")
<\/a><\/figure><\/li>![\"\"](\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/05\/Zeszyt-z-Auschwitz-15-of-163-682x1024.jpg\")
<\/a><\/figure><\/li>![\"\"](\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/05\/20szerokoscx30wysoko\u015b\u0107-706x1024.jpg\")
<\/a><\/figure><\/li>![\"\"](\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/05\/B5.6_jesli_sie_da.jpg\")
<\/a><\/figure><\/li>![\"\"](\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/05\/familjen-768x1024.jpg\")
<\/a><\/figure><\/li><\/ul><\/figure>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/05\/Zeszyt-z-Auschwitz-10-of-163-1024x682.jpg\")
<\/a><\/figure><\/li>![\"\"](\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/05\/Zeszyt-z-Auschwitz-33-of-163-1024x682.jpg\")
<\/a><\/figure><\/li>![\"\"](\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/05\/30x40-1-1024x664.jpg\")
<\/a><\/figure><\/li>![\"\"](\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/05\/IMG_20160506_0001-889x1024.jpg\")
<\/a><\/figure><\/li>![\"\"](\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/05\/z-krolem_3.jpg\")
<\/a><\/figure><\/li>![\"\"](\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/05\/B5.4.jpg\")
<\/a><\/figure><\/li>![\"\"](\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/05\/z-krolem_5.jpg\")
<\/a><\/figure><\/li>![\"\"](\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/05\/B5.2.jpg\")
<\/a><\/figure><\/li>![\"\"](\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/05\/Kungabes\u00f6k-i-Ysane_2_50x20-554x1024.jpg\")
<\/a><\/figure><\/li><\/ul><\/figure>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/05\/Untitled-9.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/05\/Zeszyt-z-Auschwitz-99-of-163-1-682x1024.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/05\/Nathalie.Czarnecki.photo_.png\")
<\/figure>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/05\/Zeszyt-z-Auschwitz-135-of-163_kadr-1020x1024.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/05\/auschwitz-logotypy.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\n