Wanda Rutkiewicz (1943-1992) Ester Ledeck\u00e1 (1995) Judit Polg\u00e1r (1976) Petra Vlhov\u00e1 (1995) Det f\u00f6rsta V4-projektet till\u00e4gnar vi framst\u00e5ende och framg\u00e5ngsrika kvinnor. Vissa av dem \u00e4r mer k\u00e4nda \u00e4n de andra men alla har \u00e5stadkommit enast\u00e5ende insatser som bidragit till framsteg och f\u00f6r\u00e4ndring b\u00e5de i sina respektive l\u00e4nder och internationellt. LITTERATUR Den f\u00f6rsta delen presenterar ett urval av enast\u00e5ende kvinnor inom litteratur fr\u00e5n Visegr\u00e1dgruppsl\u00e4nderna – Polen, Tjeckien, Ungern […]<\/p>\n","protected":false},"author":29,"featured_media":4476,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"inline_featured_image":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[164,12,95,111,102,106,99],"tags":[],"class_list":["post-4444","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-design","category-evenemang","category-film-evenemang","category-historia-se","category-konst","category-litteratur","category-musik"],"yoast_head":"\n
Women V4 - Visegradl\u00e4ndernas framst\u00e5ende kvinnor - Instytut Polski w Sztokholmie<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2020\/12\/07\/women-v4-visegradlandernas-framstaende-kvinnor\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"pl_PL\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Women V4 - Visegradl\u00e4ndernas framst\u00e5ende kvinnor - Instytut Polski w Sztokholmie\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Det f\u00f6rsta V4-projektet till\u00e4gnar vi framst\u00e5ende och framg\u00e5ngsrika kvinnor. Vissa av dem \u00e4r mer k\u00e4nda \u00e4n de andra men alla har \u00e5stadkommit enast\u00e5ende insatser som bidragit till framsteg och f\u00f6r\u00e4ndring b\u00e5de i sina respektive l\u00e4nder och internationellt. LITTERATUR Den f\u00f6rsta delen presenterar ett urval av enast\u00e5ende kvinnor inom litteratur fr\u00e5n Visegr\u00e1dgruppsl\u00e4nderna – Polen, Tjeckien, Ungern […]\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2020\/12\/07\/women-v4-visegradlandernas-framstaende-kvinnor\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Instytut Polski w Sztokholmie\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2020-12-07T11:32:00+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2021-01-19T13:11:34+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/12\/WomenV4_-2.png\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"2050\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"780\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/png\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"strozniake\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Napisane przez\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"strozniake\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Szacowany czas czytania\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"15 minut\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"event\",\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2020\/12\/07\/women-v4-visegradlandernas-framstaende-kvinnor\/\",\"url\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2020\/12\/07\/women-v4-visegradlandernas-framstaende-kvinnor\/\",\"name\":\"Women V4 - Visegradl\u00e4ndernas framst\u00e5ende kvinnor\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2020\/12\/07\/women-v4-visegradlandernas-framstaende-kvinnor\/#primaryimage\"},\"image\":[\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/12\/WomenV4_-2.png\",\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/12\/WomenV4_-2-300x114.png\",\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/12\/WomenV4_-2-1024x390.png\",\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/12\/WomenV4_-2.png\"],\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/12\/WomenV4_-2.png\",\"datePublished\":\"2020-12-07T11:32:00+02:00\",\"dateModified\":\"2021-01-19T13:11:34+02:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#\/schema\/person\/062b5a5f61f32b17c98996975db8d556\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2020\/12\/07\/women-v4-visegradlandernas-framstaende-kvinnor\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"pl-PL\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2020\/12\/07\/women-v4-visegradlandernas-framstaende-kvinnor\/\"]}],\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"startDate\":\"2020-12-07\",\"endDate\":\"2020-12-23\",\"eventStatus\":\"EventScheduled\",\"eventAttendanceMode\":\"OnlineEventAttendanceMode\",\"location\":{\"@type\":\"VirtualLocation\",\"url\":\"https:\/\/www.facebook.com\/Polska.institutet\/?ref=page_internal\"},\"description\":\"Det f\u00f6rsta V4-projektet till\u00e4gnar vi framst\u00e5ende och framg\u00e5ngsrika kvinnor. Vissa av dem \u00e4r mer k\u00e4nda \u00e4n de andra men alla har \u00e5stadkommit enast\u00e5ende insatser som bidragit till framsteg och f\u00f6r\u00e4ndring b\u00e5de i sina respektive l\u00e4nder och internationellt.\\nLITTERATUR\\nDen f\u00f6rsta delen presenterar ett urval av enast\u00e5ende kvinnor inom litteratur fr\u00e5n Visegr\u00e1dgruppsl\u00e4nderna - Polen, Tjeckien, Ungern och Slovakien.\\nOlga Tokarczuk (1962) En av Polens mest framst\u00e5ende f\u00f6rfattare, mottagaren av 2018 \u00e5rs Nobelpris i litteratur. Hennes romaner \u00e4r internationellt hyllade och finns \u00f6versatta till \u00f6ver trettio spr\u00e5k. Tokarczuk har vid sidan av Nobelpriset tilldelats en rad andra litter\u00e4ra utm\u00e4rkelser, bland annat The Man Booker International Prize och polska Nikepriset. Hon har nyligen inr\u00e4ttat stiftelsen Olga Tokarczuks Fundacja som ger st\u00f6d till f\u00f6rfattare, \u00f6vers\u00e4ttare och litteraturforskning men \u00e4ven verkar f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter och djurr\u00e4tt.\\nBo\u017eena N\u011bmcov\u00e1 (1820\u20131862) F\u00f6rfattaren som \u00e4r mest k\u00e4nd f\u00f6r romanen \\\"Babi\u010dka\\\" (Mormor) som \u00e4n idag anses vara ett av den tjeckiska litteraturens mest klassiska verk. Hon har \u00e4ven samlat och \u00e5terber\u00e4ttat Tjeckiens nationella folksagor och s\u00e4gner. N\u011bmcov\u00e1 h\u00f6rde till en av de f\u00f6rsta tjeckiska kvinnorna som var verksamma i offentligheten och som en frit\u00e4nkande och sj\u00e4lvst\u00e4ndig kvinna blev hon en f\u00f6rebild f\u00f6r de kommande generationerna.\\nMagda Szab\u00f3 (1917 \u2013 2007) F\u00f6rfattare, en av de mest \u00f6versatta ungerska f\u00f6rfattarna med publikationer i \u00f6ver 42 l\u00e4nder och tretio spr\u00e5k. Sju av hennes b\u00f6cker har \u00e4ven \u00f6versatts till svenska. Hennes mest k\u00e4nda roman internationellt \u00e4r \u201dD\u00f6rren\u201d som publicerad p\u00e5 svenska 2020. Boken \u00e4r delvist en sj\u00e4lvbiografisk bok som ber\u00e4ttar historien om en speciell v\u00e4nskap mellan tv\u00e5 kvinnor och ett hemligt rum som bara en person f\u00e5r betr\u00e4da.\\nTer\u00e9zia Vansov\u00e1 (1857 \u2013 1942) F\u00f6rfattare och dedikerad aktivist i den slovakiska kvinnor\u00f6relsen. Hon var Slovakiens f\u00f6rsta kvinnliga kvinno-romanf\u00f6rfattare. Hon var grundare och redakt\u00f6r p\u00e5 Dennica, den f\u00f6rsta slovakiska tidningen f\u00f6r kvinnor (1898 - 1914). Fr\u00e5n 1895 var hon vicepresident f\u00f6r \u017divena, det slovakiska kvinnof\u00f6rbundet. Hon etablerade sig i den europeiska kvinnor\u00f6relsen och brevv\u00e4xlade med bland annat den holl\u00e4ndska journalisten A. H. Jakobsen. Tack vare denna kontakt fick tidningen Dennica vara med p\u00e5 v\u00e4rldsutst\u00e4llningen f\u00f6r kvinnor\u00f6relsen 1899.\\nKONST\\nOlga Bozna\u0144ska (1865-1940) Polsk konstn\u00e4r och portr\u00e4ttm\u00e5lare, representant f\u00f6r den polska modernismen. Sedan unga \u00e5r fick hon privatundervisning i konst. 1886 flyttade hon till M\u00fcnchen men p\u00e5 grund av sitt k\u00f6n kunde hon inte studera vid en konstakademi. Bozna\u0144ska hade en framg\u00e5ngsrik internationell karri\u00e4r med flera utst\u00e4llningar runt om i v\u00e4rlden. Hon \u00e4r mest k\u00e4nd f\u00f6r sina portr\u00e4tt d\u00e4r hon la fokus p\u00e5 den psykologiska sanningen. Hennes tavlor k\u00e4nnetecknas av en dimmig och mystisk st\u00e4mning vilket beror p\u00e5 den egna speciella m\u00e5lartekniken.\\nToyen (1902\u20131980) Tjeckisk konstn\u00e4r, konsthantverkare och formgivare, representant f\u00f6r mellankrigstidens avantgarde i Tjeckoslovakien, d\u00e4r hon tillsammans med konstn\u00e4ren Jind\u0159ich \u0160t\u00fdrsk\u00fd grundade en egen konstr\u00f6relse som de kallade artificialism och som senare blivit en av den mest framtr\u00e4dande representanten f\u00f6r den tjeckiska surrealismen. Kort efter andra v\u00e4rldskriget flyttade Toyen till Paris, d\u00e4r hon fortsatte att skapa konst.\\nJudit Reigl (1923-2020) Reigl fann gl\u00e4djen i att skapa fr\u00e5n en tidig \u00e5lder och efter att ha avslutat sina konststudier i Budapest 1945 tilldelades hon ett stipendium av den Ungerska Akademin i Rom och studerade tv\u00e5 \u00e5r i Italien. Fr\u00e5n 1950 s\u00e5 blev hon i likhet med andra ungerska m\u00e5lare tvingad till att m\u00e5la i en socialist realistisk stil. Reigl ville inte finna sig i situationen och kom att g\u00f6ra nio f\u00f6rs\u00f6k till att l\u00e4mna Ungern. Till slut lyckades hon och anl\u00e4nde till Paris, utan n\u00e5gra personliga dokument eller pengar, en plats d\u00e4r hon fick skapa fritt och obehindrat. Hennes fascinerade verk \u00e5terfinns numera i de fr\u00e4msta konstmuseernas samlingar. Judit Reigls m\u00e5lningar \u00e4r de hittills dyraste m\u00e5lningarna som s\u00e5lts av en samtida ungersk konstn\u00e4r. \\nEster \u0160imerov\u00e1 Martin\u010dekov\u00e1 (1909 \u2013 2005) Hon kallas \u201eslovakiens f\u00f6rsta dam\u201c inom m\u00e5larkonsten. N\u00e4r Ester var 19 \u00e5r \u00e5kte hon till Paris f\u00f6r att studera konst p\u00e5 Acad\u00e9mii Julien, Acad\u00e9mii de l\u00b4art moderne och privat hos Alexandra Exter. Efter 5 \u00e5r i Paris \u00e5terv\u00e4nde hon hem till Slovakien som en sj\u00e4lvs\u00e4ker ung konstn\u00e4rinna. Hon blev h\u00f6gt respekterad och beundrad f\u00f6r sin egna stil. Under det h\u00e5rda kommunistiska 50-talet ville man att konstn\u00e4rer skulle m\u00e5la enligt vissa regler och riktlinjer. Hon v\u00e4grade och tog tillflykt i en liten by i norra Slovakien d\u00e4r hon i \u201dskuggan av regimen\u201d m\u00e5lade och skapade sina konstverk enigt fri vilja. Hon har f\u00e5tt m\u00e5nga utm\u00e4rkelser och priser i Slovakien, Tjeckien och Frankrike.\\nDESIGN OCH ARKITEKTUR\\nJadwiga Grabowska-Hawrylak (1920-2018) En framst\u00e5ende representant f\u00f6r den polska modernismen inom arkitektur, en av efterkrigstidens mest betydelsefulla arkitekter i Polen. Hon var bland de arkitekter som byggde upp staden Wroc\u0142aw d\u00e4r hon var med och ritade de f\u00f6rsta bostadsomr\u00e5den (den ber\u00f6mda \\\"Manhattan\\\") samt moderna skolbyggnader och innovativa bostadshus. Hon var den f\u00f6rsta kvinnan som gick ut arkitekturutbildningen vid Wroc\u0142aws tekniska universitet.\\nGrete Tugendhat (1903\u20131970) Hon var f\u00f6dd i en tysk-judisk familj i Brno, metropolen i M\u00e4hren. P\u00e5 hennes uppdrag och i enlighet med hennes id\u00e9er ritade arkitekten Ludwig Miles van der Rohe det ber\u00f6mda huset Villa Tugendhat i funktionalistisk stil. Sedan 2001 \u00e4r villan p\u00e5 Unescos v\u00e4rldsarvslista.\\nMargit Kov\u00e1cs (1902-1977) Hon konstn\u00e4rliga karri\u00e4r inom keramik p\u00e5b\u00f6rjades p\u00e5 1930-talet efter hon avslutat sina ungerska och internationella konststudier. Hennes karakt\u00e4ristiska verk som ofta insparades av motiv fr\u00e5n folkkonsten, sagor och mytologier \u00e4r bekant f\u00f6r m\u00e5nga idag. Bredvid skapandet s\u00e5 tog hon hand om sin ensamst\u00e5ende mor. Kanske inte s\u00e5 konstigt att m\u00e5nga av hennes verk f\u00f6rest\u00e4ller ofta m\u00f6drar, i hennes liv var relationen modern den kanske viktigaste. Margit Kov\u00e1cs var den f\u00f6rsta ungerska kvinnliga konstn\u00e4ren som fick ett eget dedikerat museum som finns i staden Szentendre.\\nSo\u0148a Pohlov\u00e1 (1985?) En av grundarna av firman Ecocapsule. Hon har studerat arkitektur i Bratislava och Barcelona. Tillsammans med ett slovakiskt team designade hon ett lyxigt mobilt hem som fungerar off-grid och har blivit v\u00e4rldsk\u00e4nt. Ecocapsule har solpaneler, en tyst vindturbin och regnvatten samlare som g\u00f6r den v\u00e4ldigt popul\u00e4r.\\nMUSIK\\nKora (1951-2018) En storartad artist, s\u00e5ngerska, poet och konstn\u00e4r. \u00c5ren 1976\u20132008 sj\u00f6ng hon i rockbandet Maanam. Betraktad som en de mest karismatiska och lysande gestalterna i den polska rockmusikhistorien. Frihetens ikon. Kompromissl\u00f6s i sin str\u00e4van efter sanning. Hon var engagerad i b\u00e5de hippier\u00f6relsen, Solidaritetsr\u00f6relsen, demokratibygget och kvinnor\u00f6relsen. Hon anv\u00e4nde sitt k\u00e4ndisskap f\u00f6r att v\u00e4rna om allas lika r\u00e4ttigheter och f\u00f6r att sprida k\u00e4rlek\\nMarta Kubi\u0161ov\u00e1 (1942) En framg\u00e5ngsrik s\u00e5ngerska som var en av undertecknare av och ett spr\u00e5kr\u00f6r f\u00f6r Charta 77, ett medborgerligt initiativ som kritiserade den kommunistiska regimen f\u00f6r brist p\u00e5 respekt f\u00f6r grundl\u00e4ggande m\u00e4nskliga och medborgerliga r\u00e4ttigheterna. Hennes l\u00e5t \\\"Modlitba pro Martu\\\" (\\\"En b\u00f6n f\u00f6r Marta\\\") blev en symbol av protesten mot Warszawapaktens invasion av Tjeckoslovakien 1968.\\nAnnie Fischer (1914-1995) Fischer ans\u00e5gs vara en j\u00e4ttetalang fr\u00e5n tidig \u00e5lder och kallades ofta f\u00f6r Ungerns musikambassad\u00f6r d\u00e5 hon gav konsert \u00f6ver hela v\u00e4rlden fr\u00e5n sju \u00e5rs older. Fischer som var judisk tvingades under kriget och f\u00f6rintelsen att fly fr\u00e5n Ungern d\u00e5 hon tog sig till Sverige. Hon \u00e5terv\u00e4nde till Budapest f\u00f6rst 1946. Efter kriget fortsatte hon att turnera \u00f6ver hela v\u00e4rlden och tilldelades m\u00e5nga viktigt utm\u00e4rkelser. \\nLucia Popp (1939-1993) V\u00e4rldsk\u00e4nd och mycket popul\u00e4r operas\u00e5ngerska med utomordentlig s\u00e5ngteknik. Hon var fr\u00e4mst k\u00e4nd f\u00f6r sin roll som nattens drottning i Mozarts Trollfl\u00f6jten men upptr\u00e4dde \u00e4ven regelbundet i olika sammanhang runt om Europa och i USA.\\nFILM\\nMa\u0142gorzata Szumowska (1973) Hon \u00e4r en av sin generations fr\u00e4msta polska filmregiss\u00f6rer och \u00e4r erk\u00e4nd ocks\u00e5 internationellt. Hon \u00e4r \u00e4ven producent och manusf\u00f6rfattare och medlem i Europeiska filmakademin. Sedan debuten har Szumowskas filmkarri\u00e4r p\u00e5g\u00e5tt parallellt p\u00e5 hemmaplan och utomlands. Hon har vunnit bl a en silverleopard vid Filmfestivalen i Locarno och en silverbj\u00f6rn som b\u00e4sta regiss\u00f6r vid Filmfestivalen i Berlin. Hennes senaste film \u201e\u015aniegu ju\u017c nigdy nie b\u0119dzie\u201c (Sn\u00f6n kommer inte l\u00e4ngre att falla) \u00e4r Polens Oscarsbidrag i kategorin B\u00e4sta utl\u00e4ndska film. \\nV\u011bra Chytilov\u00e1 (1929\u20132014) Hyllad filmregiss\u00f6r inom den tjeckoslovakiska nya v\u00e5gen. Under 1960-talet unders\u00f6kte hon st\u00e4ndigt nya filmstilar, teman och konstn\u00e4rliga medel. Hennes filmer var kritiska mot det samtida samh\u00e4llet. Efter sammetsrevolutionen 1989 fick Chytilov\u00e1 en rad filmpriser och en internationell uppm\u00e4rksamhet.\\nM\u00e1rta M\u00e9sz\u00e1ros (1931) En av Ungerns f\u00f6rsta kvinnliga filmregiss\u00f6rer och manusf\u00f6rfattare. Hon tillbringade de f\u00f6rsta \u00e5ren av sitt liv i Sovjetunionen dit hennes far, skulpt\u00f6ren L\u00e1szl\u00f3 M\u00e9sz\u00e1ros hade emigrerat p\u00e5 1920-talet tillsammans med andra artisters som sympatiserade med socialismen. Hennes far f\u00f6ll offer f\u00f6r Stalins politiska f\u00f6rf\u00f6ljelser och hon kom till Ungern f\u00f6rst 1946. Hon utbildas senare vid filmskolan i Moskva och tog examen 1956. Hon b\u00f6rjade sin karri\u00e4r med att regissera dokument\u00e4rfilmer flera av dem kom att prisas p\u00e5 internationella filmfestivaler. 1977 regisserade hon sin f\u00f6rsta f\u00f6rsta spelfilm Elt\u00e1vozott nap (Dagen har flytt). Det var den f\u00f6rsta ungerska spelfilmen regisserad av en kvinna. 1975 blev hon internationellt k\u00e4nd med \u00d6r\u00f6kbefogad\u00e1s (Adoption) som fick Silverbj\u00f6rnen vid Filmfestivalen i Berlin. Hennes filmer handlar ofta om kvinnor och ber\u00f6r teman kring relationen till det f\u00f6rflutna, \u00e4rlighet och gender relaterade fr\u00e5gor. Under sin karri\u00e4r har hon vunnit flera viktiga internationella filmfestivaler och hennes filmer har visats p\u00e5 de st\u00f6rsta filmfestivalerna runtom i v\u00e4rlden.\\nZuzana Piussi (1971) Redan med sin examensfilm V\u00fdmet vann hon 2004 priser p\u00e5 filmfestivalerna i Beirut, Febiofest i Prag och 12.IFF Artfilm i Trencanske Teplice. Hon g\u00f6r gr\u00e4vande dokument\u00e4rfilmer som modigt skildrar olika tabu belagda omr\u00e5den. \\nVETENSKAP\\nMaria Sk\u0142odowska-Curie (1867-1934) Polsk fysiker, kemist, uppt\u00e4ckare av radium och polonium. En extraordin\u00e4r kvinna som \u00e4r historiens mest ber\u00f6mda vetenskapsperson inom radioaktivitet. Hon \u00e4r den f\u00f6rsta kvinnan som vann ett nobelpris (i fysik \u00e5r 1903), den f\u00f6rsta personen och den enda kvinnan som vann nobelpriset tv\u00e5 g\u00e5nger (1911 fick hon motta nobelpriset i kemi), och den enda personen som vann nobelpriset i tv\u00e5 olika vetenskapliga omr\u00e5den.\\nKate\u0159ina Falk (1984) Hon har med hj\u00e4lp av superkraftfullt laserljus lyckats generera en samling av ihopsittande neutroner f\u00f6r att skapa antimateria och har demonstrerat ett nytt koncept f\u00f6r uppv\u00e4rmning av materia genom elektroner. Efter att ha arbetat med hemligst\u00e4mplad milit\u00e4r forskning i USA flyttade hon tillbaka till Tjeckien d\u00e4r hon b\u00f6rjade arbeta f\u00f6r ELI Beamlines Laser Center. Idag jobbar hon p\u00e5 Fysikinstitutionen vid Tjeckiska Vetenskapsakademien och \u00e4r ledare f\u00f6r ett forskningsteam p\u00e5 Hemholtz-Zentrum i Dresden.\\nM\u00e1ria Telkes (1900-1995) \u201dSol drottningen\u201d, ungersk-amerikansk biofysiker, vetenskapskvinna och uppfinnare. Hon anses vara en av de mest banbrytande forskarna inom solenergi. Efter att ha blivit doktor i b\u00e5de fysik och kemi i Budapest s\u00e5 b\u00f6rjade hon 1924 att arbeta som forskare i USA. Hon har \u00f6ver 20 patenter, bland annat f\u00f6r en b\u00e4rbar vattendestillationsanordning som g\u00e5r p\u00e5 solenergi. Anordningen anv\u00e4ndes f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen av amerikanska soldater under andra v\u00e4rldskriget. Sen dess har sj\u00f6m\u00e4n, men \u00e4ven stora st\u00e4der anv\u00e4nt hennes vattendestillationsanordningar. 1940 designade Maria Telkes det f\u00f6rsta huset som drevs helt med solenergi och tretio \u00e5r senarae \u00e4ven den f\u00f6rsta AC som drivs enbart med solenergi.\\n\u013dudmila Pajdu\u0161\u00e1kov\u00e1 (1916-1979) Slovakiens f\u00f6rsta dam inom astronomi. Kallades Kometen. Mellan 1946 och 1959 uppt\u00e4cktes globalt 70 kometer, 5 av dem uppt\u00e4ckte hon. Hon var internationellt erk\u00e4nd och tack vare henne utropades Tjeckoslovakien 1954 till en komet-stormakt.\\nNATUR OCH \u00c4VENTYR\\nSimona Kossak (1943-2007) Hon var biolog, ekolog, professor i skogsvetenskap och har gjort flera prisbel\u00f6nta naturfilmer. Simona Kossak var k\u00e4nd f\u00f6r sin kompromissl\u00f6shet och naturaktivism. Som skogsaktivist k\u00e4mpade hon f\u00f6r att skydda Bia\u0142owie\u017caskogen \u2013 Europas \u00e4ldsta urskog \u2013 d\u00e4r hon bodde i en gammal skogvaktarstuga i drygt 30 \u00e5r. \u00c5r 2000 tilldelades hon Guldkorset av f\u00f6rtj\u00e4nster f\u00f6r sitt forskningsarbete och engagemang f\u00f6r milj\u00f6skydd i Polen.\\nBo\u017eena Laglerov\u00e1 (1886\u20131941) Hon var den f\u00f6rsta tjeckiska kvinnliga piloten. N\u00e4r st\u00e4mbandssjukdomen satte stopp f\u00f6r hennes s\u00e5ngkarri\u00e4r satsade hon p\u00e5 att flyga. \u00c5r 1911 avlade hon sitt flygarprov och tilldelades Internationell aviat\u00f6rdiplom.\\nEszter Cseke (1980) Dokument\u00e4rfilmare, reporter och med-regiss\u00f6r. Cseke studerade vid dokument\u00e4rfilmslinjen p\u00e5 Ungerska film och teater akademin. 2009 skapade hon dokument\u00e4rfilmsserien On the spot tillsammans med Andr\u00e1s. S. Tak\u00e1cs d\u00e4r de tv\u00e5 tillsammans bes\u00f6ker v\u00e4rldens mest farliga och extrema platser. I sin serie har de bes\u00f6kt allt fr\u00e5n Gazaremsan, till Afghanistans frontlinjer, regnskogar och spenderat tid med politiker som Evo Morales och FNs f.d general sekreterare Ban Ki-moon. Financial times beskrev hennes arbete som \u201dautentiskt och fascinerande\u201d. F\u00f6r deras program om Burma tilldelades hon Press Freedom award 2011 av Europar\u00e5det.\\nMichaela Musilov\u00e1 (1989) Astrobiolog och marsonaut med fokus p\u00e5 liv i extrema milj\u00f6er. Leder f\u00f6r n\u00e4rvarande simulerade expeditioner till m\u00e5nen och mars p\u00e5 en vulkan p\u00e5 Hawaii. Hon har bland annat jobbat f\u00f6r NASA och har dr\u00f6mt om att bli astronaut sen barnsben.\\nHISTORIA\\nKatarina Jagellonica (1526-1583) Prinsessa av Polsk-litauiska samv\u00e4ldet, dotter till den polske kungen Sigismund I och Bona Sforza av Milano. Genom sitt \u00e4ktenskap med Johan III blev hon en av Vasadrottningarna - hon kr\u00f6ntes till drottning av Sverige i Uppsala domkyrka 1569. En katolsk ikon som sk\u00e4nkte f\u00f6rfining och tog ren\u00e4ssansens fl\u00e4rd till Sverige. Hennes regeringstid blev b\u00f6rjan till en kulturell blomstringstid i Sverige och drottningens kontakter \u00f6ver Europa kom att p\u00e5verka den svenska konsten och arkitekturen.\\nMaria Theresa (1717\u20131780) Hon var drottning av Tjeckien och Ungern och \u00e4rkehertiginna av \u00d6sterrike, och den enda kvinnan som regerade \u00f6ver det Habsburgska riket. Hennes upplysningsreformer, som omfattade inf\u00f6randet av skolplikt, permanenta efternamn och unifieringen av m\u00e5tt- och viktsystem, bidrog avsev\u00e4rt till att modernisera imperiet och p\u00e5verkade befolkningens vardagsliv under de kommande \u00e5rhundraden.\\nR\u00f3zsa Schwimmer (1877-1948) Hon var en de f\u00f6rsta medborgarr\u00e4ttsk\u00e4mparna i Ungern som slogs f\u00f6r kvinnors lika r\u00e4ttigheter i samh\u00e4llet. Hon var en av grundarna till den f\u00f6rsta feministiska f\u00f6reningen \u00e5r 1904, en f\u00f6rening som bland annat f\u00f6rs\u00f6kte uppn\u00e5 att flickor och pojkar skulle ha r\u00e4tt att l\u00e4ra sig samma saker i skolan. Hon var en h\u00e4ngiven pacifist och f\u00f6rd\u00f6mde alla former av v\u00e5ld. Vid f\u00f6rstav\u00e4rldskrigets gryning argumenterade hon ofta att krig kunde undvikas om bara kvinnor fick r\u00f6str\u00e4tt. 1918 blev hon Ungersk ambassad\u00f6r i Schweiz och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt blev hon en av de f\u00f6rsta kvinnliga ambassad\u00f6rerna i historien. Hennes utn\u00e4mning varade endast i tre m\u00e5nader och efter de politiska utvecklingarna i Ungern s\u00e5 tvingades hon \u00e5r 1921 att fly till USA d\u00e4r hon fortsatte att vara aktiv i samh\u00e4llsfr\u00e5gor fram till sin d\u00f6d.\\nHana Gregorov\u00e1 (1885-1958) Anses vara Slovakiens f\u00f6rsta feminist. Hon var f\u00f6rfattare och tyckte att det var h\u00f6g tid att \u00e4ven missn\u00f6jda kvinnor skulle f\u00e5 m\u00f6jlighet att g\u00f6ra sig h\u00f6rda. Hon anordnade litter\u00e4ra sammankomster dit hon bj\u00f6d in konstn\u00e4rer och inflytelserika personer s\u00e5 de kunde utbyta \u00e5sikter och uppm\u00e4rksamma kvinnofr\u00e5gorna.\\nSPORT\\nWanda Rutkiewicz (1943-1992) Hon var den f\u00f6rsta europeiska kvinnan p\u00e5 toppen av Mount Everest - den 16 oktober 1978. Hon var ocks\u00e5 den f\u00f6rsta kvinnan i v\u00e4rlden att bestiga K2. Hon har uppt\u00e4ckt flera nya kl\u00e4tterleder. Flera n\u00e4ra d\u00f6den upplevelser avskr\u00e4ckte henne aldrig fr\u00e5n nya ambiti\u00f6sa m\u00e5l. Hon f\u00f6rsvann sp\u00e5rl\u00f6st under bestigningen av Kangchenjunga, v\u00e4rldens tredje h\u00f6gsta berg. In i det sista levde hon f\u00f6r sin passion. \u00c4n idag anses hon vara den b\u00e4sta kvinnliga polska bergskl\u00e4ttraren genom tiderna.\\nEster Ledeck\u00e1 (1995) Hon \u00e4r snowboard\u00e5kare som t\u00e4vlar \u00e4ven i alpin skid\u00e5kning. Ledeck\u00e1 vann en guldmedalj b\u00e5de i super-G och i snowboardens parallellstorslalom vid olympiska vinterspelen 2018. Hon blev den f\u00f6rsta kvinnan n\u00e5gonsin att ta guld i tv\u00e5 olika sporter i samma OS.\\nJudit Polg\u00e1r (1976) Ungersk storm\u00e4stare i schack. En av de fr\u00e4msta kvinnliga schackspelarna i historien. De numera legendariska Polg\u00e1r-systrarna, Susan, Sofia och Judit b\u00f6rjade spela schack fr\u00e5n en mycket ung \u00e5lder eftersom deras far vill bevisa att ett geni inte bara f\u00f6ds utan \u00e4r n\u00e5gon som utbildas och tr\u00e4nas. Judit vann sin f\u00f6rsta internationella schackt\u00e4vling vid nio \u00e5rs \u00e5lder och fick titeln storm\u00e4stare n\u00e4r hon var 15 \u00e5r gammal. Judit Polg\u00e1r \u00e4r den enda kvinnliga spelaren som har vunnit en match mot en regerande v\u00e4rldsm\u00e4stare - Gary Kasparov - och har besegrat elva tidigare eller nuvarande v\u00e4rldsm\u00e4stare. Hon anses vara den b\u00e4sta kvinnliga schackspelaren i historien. Efter att hon dragit sig tillbaks fr\u00e5n schack p\u00e5 elit niv\u00e5 s\u00e5 grundade hon en stiftelse med m\u00e5l att skapa nya verktyg f\u00f6r undervisning. \\nPetra Vlhov\u00e1 (1995) Regerande v\u00e4rldsm\u00e4stare i storslalom. Hon \u00e4r en av Slovakiens mest lysande sportstj\u00e4rnor. Hon t\u00e4vlar fr\u00e4mst i slalom, parallellslalom och storslalom. Hon har v\u00e4xt upp p\u00e5 skidor och \u00e5kte p\u00e5 slovakiska skidorter hela s\u00e4songerna.\"},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"pl-PL\",\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2020\/12\/07\/women-v4-visegradlandernas-framstaende-kvinnor\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/12\/WomenV4_-2.png\",\"contentUrl\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/12\/WomenV4_-2.png\",\"width\":2050,\"height\":780},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2020\/12\/07\/women-v4-visegradlandernas-framstaende-kvinnor\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Women V4 – Visegradl\u00e4ndernas framst\u00e5ende kvinnor\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#website\",\"url\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/\",\"name\":\"Instytut Polski w Sztokholmie\",\"description\":\"Instytuty Polskie\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"pl-PL\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#\/schema\/person\/062b5a5f61f32b17c98996975db8d556\",\"name\":\"strozniake\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"pl-PL\",\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#\/schema\/person\/image\/\",\"url\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/25e0be9897787f9035155a882fde97cc?s=96&d=mm&r=g\",\"contentUrl\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/25e0be9897787f9035155a882fde97cc?s=96&d=mm&r=g\",\"caption\":\"strozniake\"},\"sameAs\":[\"http:\/\/strozniake\"],\"url\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/author\/strozniake\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Women V4 - Visegradl\u00e4ndernas framst\u00e5ende kvinnor - Instytut Polski w Sztokholmie","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2020\/12\/07\/women-v4-visegradlandernas-framstaende-kvinnor\/","og_locale":"pl_PL","og_type":"article","og_title":"Women V4 - Visegradl\u00e4ndernas framst\u00e5ende kvinnor - Instytut Polski w Sztokholmie","og_description":"Det f\u00f6rsta V4-projektet till\u00e4gnar vi framst\u00e5ende och framg\u00e5ngsrika kvinnor. Vissa av dem \u00e4r mer k\u00e4nda \u00e4n de andra men alla har \u00e5stadkommit enast\u00e5ende insatser som bidragit till framsteg och f\u00f6r\u00e4ndring b\u00e5de i sina respektive l\u00e4nder och internationellt. LITTERATUR Den f\u00f6rsta delen presenterar ett urval av enast\u00e5ende kvinnor inom litteratur fr\u00e5n Visegr\u00e1dgruppsl\u00e4nderna – Polen, Tjeckien, Ungern […]","og_url":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2020\/12\/07\/women-v4-visegradlandernas-framstaende-kvinnor\/","og_site_name":"Instytut Polski w Sztokholmie","article_published_time":"2020-12-07T11:32:00+00:00","article_modified_time":"2021-01-19T13:11:34+00:00","og_image":[{"width":2050,"height":780,"url":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/12\/WomenV4_-2.png","type":"image\/png"}],"author":"strozniake","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Napisane przez":"strozniake","Szacowany czas czytania":"15 minut"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"event","@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2020\/12\/07\/women-v4-visegradlandernas-framstaende-kvinnor\/","url":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2020\/12\/07\/women-v4-visegradlandernas-framstaende-kvinnor\/","name":"Women V4 - Visegradl\u00e4ndernas framst\u00e5ende kvinnor","isPartOf":{"@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2020\/12\/07\/women-v4-visegradlandernas-framstaende-kvinnor\/#primaryimage"},"image":["https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/12\/WomenV4_-2.png","https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/12\/WomenV4_-2-300x114.png","https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/12\/WomenV4_-2-1024x390.png","https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/12\/WomenV4_-2.png"],"thumbnailUrl":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/12\/WomenV4_-2.png","datePublished":"2020-12-07T11:32:00+02:00","dateModified":"2021-01-19T13:11:34+02:00","author":{"@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#\/schema\/person\/062b5a5f61f32b17c98996975db8d556"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2020\/12\/07\/women-v4-visegradlandernas-framstaende-kvinnor\/#breadcrumb"},"inLanguage":"pl-PL","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2020\/12\/07\/women-v4-visegradlandernas-framstaende-kvinnor\/"]}],"@context":"https:\/\/schema.org","startDate":"2020-12-07","endDate":"2020-12-23","eventStatus":"EventScheduled","eventAttendanceMode":"OnlineEventAttendanceMode","location":{"@type":"VirtualLocation","url":"https:\/\/www.facebook.com\/Polska.institutet\/?ref=page_internal"},"description":"Det f\u00f6rsta V4-projektet till\u00e4gnar vi framst\u00e5ende och framg\u00e5ngsrika kvinnor. Vissa av dem \u00e4r mer k\u00e4nda \u00e4n de andra men alla har \u00e5stadkommit enast\u00e5ende insatser som bidragit till framsteg och f\u00f6r\u00e4ndring b\u00e5de i sina respektive l\u00e4nder och internationellt.\nLITTERATUR\nDen f\u00f6rsta delen presenterar ett urval av enast\u00e5ende kvinnor inom litteratur fr\u00e5n Visegr\u00e1dgruppsl\u00e4nderna - Polen, Tjeckien, Ungern och Slovakien.\nOlga Tokarczuk (1962) En av Polens mest framst\u00e5ende f\u00f6rfattare, mottagaren av 2018 \u00e5rs Nobelpris i litteratur. Hennes romaner \u00e4r internationellt hyllade och finns \u00f6versatta till \u00f6ver trettio spr\u00e5k. Tokarczuk har vid sidan av Nobelpriset tilldelats en rad andra litter\u00e4ra utm\u00e4rkelser, bland annat The Man Booker International Prize och polska Nikepriset. Hon har nyligen inr\u00e4ttat stiftelsen Olga Tokarczuks Fundacja som ger st\u00f6d till f\u00f6rfattare, \u00f6vers\u00e4ttare och litteraturforskning men \u00e4ven verkar f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter och djurr\u00e4tt.\nBo\u017eena N\u011bmcov\u00e1 (1820\u20131862) F\u00f6rfattaren som \u00e4r mest k\u00e4nd f\u00f6r romanen \"Babi\u010dka\" (Mormor) som \u00e4n idag anses vara ett av den tjeckiska litteraturens mest klassiska verk. Hon har \u00e4ven samlat och \u00e5terber\u00e4ttat Tjeckiens nationella folksagor och s\u00e4gner. N\u011bmcov\u00e1 h\u00f6rde till en av de f\u00f6rsta tjeckiska kvinnorna som var verksamma i offentligheten och som en frit\u00e4nkande och sj\u00e4lvst\u00e4ndig kvinna blev hon en f\u00f6rebild f\u00f6r de kommande generationerna.\nMagda Szab\u00f3 (1917 \u2013 2007) F\u00f6rfattare, en av de mest \u00f6versatta ungerska f\u00f6rfattarna med publikationer i \u00f6ver 42 l\u00e4nder och tretio spr\u00e5k. Sju av hennes b\u00f6cker har \u00e4ven \u00f6versatts till svenska. Hennes mest k\u00e4nda roman internationellt \u00e4r \u201dD\u00f6rren\u201d som publicerad p\u00e5 svenska 2020. Boken \u00e4r delvist en sj\u00e4lvbiografisk bok som ber\u00e4ttar historien om en speciell v\u00e4nskap mellan tv\u00e5 kvinnor och ett hemligt rum som bara en person f\u00e5r betr\u00e4da.\nTer\u00e9zia Vansov\u00e1 (1857 \u2013 1942) F\u00f6rfattare och dedikerad aktivist i den slovakiska kvinnor\u00f6relsen. Hon var Slovakiens f\u00f6rsta kvinnliga kvinno-romanf\u00f6rfattare. Hon var grundare och redakt\u00f6r p\u00e5 Dennica, den f\u00f6rsta slovakiska tidningen f\u00f6r kvinnor (1898 - 1914). Fr\u00e5n 1895 var hon vicepresident f\u00f6r \u017divena, det slovakiska kvinnof\u00f6rbundet. Hon etablerade sig i den europeiska kvinnor\u00f6relsen och brevv\u00e4xlade med bland annat den holl\u00e4ndska journalisten A. H. Jakobsen. Tack vare denna kontakt fick tidningen Dennica vara med p\u00e5 v\u00e4rldsutst\u00e4llningen f\u00f6r kvinnor\u00f6relsen 1899.\nKONST\nOlga Bozna\u0144ska (1865-1940) Polsk konstn\u00e4r och portr\u00e4ttm\u00e5lare, representant f\u00f6r den polska modernismen. Sedan unga \u00e5r fick hon privatundervisning i konst. 1886 flyttade hon till M\u00fcnchen men p\u00e5 grund av sitt k\u00f6n kunde hon inte studera vid en konstakademi. Bozna\u0144ska hade en framg\u00e5ngsrik internationell karri\u00e4r med flera utst\u00e4llningar runt om i v\u00e4rlden. Hon \u00e4r mest k\u00e4nd f\u00f6r sina portr\u00e4tt d\u00e4r hon la fokus p\u00e5 den psykologiska sanningen. Hennes tavlor k\u00e4nnetecknas av en dimmig och mystisk st\u00e4mning vilket beror p\u00e5 den egna speciella m\u00e5lartekniken.\nToyen (1902\u20131980) Tjeckisk konstn\u00e4r, konsthantverkare och formgivare, representant f\u00f6r mellankrigstidens avantgarde i Tjeckoslovakien, d\u00e4r hon tillsammans med konstn\u00e4ren Jind\u0159ich \u0160t\u00fdrsk\u00fd grundade en egen konstr\u00f6relse som de kallade artificialism och som senare blivit en av den mest framtr\u00e4dande representanten f\u00f6r den tjeckiska surrealismen. Kort efter andra v\u00e4rldskriget flyttade Toyen till Paris, d\u00e4r hon fortsatte att skapa konst.\nJudit Reigl (1923-2020) Reigl fann gl\u00e4djen i att skapa fr\u00e5n en tidig \u00e5lder och efter att ha avslutat sina konststudier i Budapest 1945 tilldelades hon ett stipendium av den Ungerska Akademin i Rom och studerade tv\u00e5 \u00e5r i Italien. Fr\u00e5n 1950 s\u00e5 blev hon i likhet med andra ungerska m\u00e5lare tvingad till att m\u00e5la i en socialist realistisk stil. Reigl ville inte finna sig i situationen och kom att g\u00f6ra nio f\u00f6rs\u00f6k till att l\u00e4mna Ungern. Till slut lyckades hon och anl\u00e4nde till Paris, utan n\u00e5gra personliga dokument eller pengar, en plats d\u00e4r hon fick skapa fritt och obehindrat. Hennes fascinerade verk \u00e5terfinns numera i de fr\u00e4msta konstmuseernas samlingar. Judit Reigls m\u00e5lningar \u00e4r de hittills dyraste m\u00e5lningarna som s\u00e5lts av en samtida ungersk konstn\u00e4r. \nEster \u0160imerov\u00e1 Martin\u010dekov\u00e1 (1909 \u2013 2005) Hon kallas \u201eslovakiens f\u00f6rsta dam\u201c inom m\u00e5larkonsten. N\u00e4r Ester var 19 \u00e5r \u00e5kte hon till Paris f\u00f6r att studera konst p\u00e5 Acad\u00e9mii Julien, Acad\u00e9mii de l\u00b4art moderne och privat hos Alexandra Exter. Efter 5 \u00e5r i Paris \u00e5terv\u00e4nde hon hem till Slovakien som en sj\u00e4lvs\u00e4ker ung konstn\u00e4rinna. Hon blev h\u00f6gt respekterad och beundrad f\u00f6r sin egna stil. Under det h\u00e5rda kommunistiska 50-talet ville man att konstn\u00e4rer skulle m\u00e5la enligt vissa regler och riktlinjer. Hon v\u00e4grade och tog tillflykt i en liten by i norra Slovakien d\u00e4r hon i \u201dskuggan av regimen\u201d m\u00e5lade och skapade sina konstverk enigt fri vilja. Hon har f\u00e5tt m\u00e5nga utm\u00e4rkelser och priser i Slovakien, Tjeckien och Frankrike.\nDESIGN OCH ARKITEKTUR\nJadwiga Grabowska-Hawrylak (1920-2018) En framst\u00e5ende representant f\u00f6r den polska modernismen inom arkitektur, en av efterkrigstidens mest betydelsefulla arkitekter i Polen. Hon var bland de arkitekter som byggde upp staden Wroc\u0142aw d\u00e4r hon var med och ritade de f\u00f6rsta bostadsomr\u00e5den (den ber\u00f6mda \"Manhattan\") samt moderna skolbyggnader och innovativa bostadshus. Hon var den f\u00f6rsta kvinnan som gick ut arkitekturutbildningen vid Wroc\u0142aws tekniska universitet.\nGrete Tugendhat (1903\u20131970) Hon var f\u00f6dd i en tysk-judisk familj i Brno, metropolen i M\u00e4hren. P\u00e5 hennes uppdrag och i enlighet med hennes id\u00e9er ritade arkitekten Ludwig Miles van der Rohe det ber\u00f6mda huset Villa Tugendhat i funktionalistisk stil. Sedan 2001 \u00e4r villan p\u00e5 Unescos v\u00e4rldsarvslista.\nMargit Kov\u00e1cs (1902-1977) Hon konstn\u00e4rliga karri\u00e4r inom keramik p\u00e5b\u00f6rjades p\u00e5 1930-talet efter hon avslutat sina ungerska och internationella konststudier. Hennes karakt\u00e4ristiska verk som ofta insparades av motiv fr\u00e5n folkkonsten, sagor och mytologier \u00e4r bekant f\u00f6r m\u00e5nga idag. Bredvid skapandet s\u00e5 tog hon hand om sin ensamst\u00e5ende mor. Kanske inte s\u00e5 konstigt att m\u00e5nga av hennes verk f\u00f6rest\u00e4ller ofta m\u00f6drar, i hennes liv var relationen modern den kanske viktigaste. Margit Kov\u00e1cs var den f\u00f6rsta ungerska kvinnliga konstn\u00e4ren som fick ett eget dedikerat museum som finns i staden Szentendre.\nSo\u0148a Pohlov\u00e1 (1985?) En av grundarna av firman Ecocapsule. Hon har studerat arkitektur i Bratislava och Barcelona. Tillsammans med ett slovakiskt team designade hon ett lyxigt mobilt hem som fungerar off-grid och har blivit v\u00e4rldsk\u00e4nt. Ecocapsule har solpaneler, en tyst vindturbin och regnvatten samlare som g\u00f6r den v\u00e4ldigt popul\u00e4r.\nMUSIK\nKora (1951-2018) En storartad artist, s\u00e5ngerska, poet och konstn\u00e4r. \u00c5ren 1976\u20132008 sj\u00f6ng hon i rockbandet Maanam. Betraktad som en de mest karismatiska och lysande gestalterna i den polska rockmusikhistorien. Frihetens ikon. Kompromissl\u00f6s i sin str\u00e4van efter sanning. Hon var engagerad i b\u00e5de hippier\u00f6relsen, Solidaritetsr\u00f6relsen, demokratibygget och kvinnor\u00f6relsen. Hon anv\u00e4nde sitt k\u00e4ndisskap f\u00f6r att v\u00e4rna om allas lika r\u00e4ttigheter och f\u00f6r att sprida k\u00e4rlek\nMarta Kubi\u0161ov\u00e1 (1942) En framg\u00e5ngsrik s\u00e5ngerska som var en av undertecknare av och ett spr\u00e5kr\u00f6r f\u00f6r Charta 77, ett medborgerligt initiativ som kritiserade den kommunistiska regimen f\u00f6r brist p\u00e5 respekt f\u00f6r grundl\u00e4ggande m\u00e4nskliga och medborgerliga r\u00e4ttigheterna. Hennes l\u00e5t \"Modlitba pro Martu\" (\"En b\u00f6n f\u00f6r Marta\") blev en symbol av protesten mot Warszawapaktens invasion av Tjeckoslovakien 1968.\nAnnie Fischer (1914-1995) Fischer ans\u00e5gs vara en j\u00e4ttetalang fr\u00e5n tidig \u00e5lder och kallades ofta f\u00f6r Ungerns musikambassad\u00f6r d\u00e5 hon gav konsert \u00f6ver hela v\u00e4rlden fr\u00e5n sju \u00e5rs older. Fischer som var judisk tvingades under kriget och f\u00f6rintelsen att fly fr\u00e5n Ungern d\u00e5 hon tog sig till Sverige. Hon \u00e5terv\u00e4nde till Budapest f\u00f6rst 1946. Efter kriget fortsatte hon att turnera \u00f6ver hela v\u00e4rlden och tilldelades m\u00e5nga viktigt utm\u00e4rkelser. \nLucia Popp (1939-1993) V\u00e4rldsk\u00e4nd och mycket popul\u00e4r operas\u00e5ngerska med utomordentlig s\u00e5ngteknik. Hon var fr\u00e4mst k\u00e4nd f\u00f6r sin roll som nattens drottning i Mozarts Trollfl\u00f6jten men upptr\u00e4dde \u00e4ven regelbundet i olika sammanhang runt om Europa och i USA.\nFILM\nMa\u0142gorzata Szumowska (1973) Hon \u00e4r en av sin generations fr\u00e4msta polska filmregiss\u00f6rer och \u00e4r erk\u00e4nd ocks\u00e5 internationellt. Hon \u00e4r \u00e4ven producent och manusf\u00f6rfattare och medlem i Europeiska filmakademin. Sedan debuten har Szumowskas filmkarri\u00e4r p\u00e5g\u00e5tt parallellt p\u00e5 hemmaplan och utomlands. Hon har vunnit bl a en silverleopard vid Filmfestivalen i Locarno och en silverbj\u00f6rn som b\u00e4sta regiss\u00f6r vid Filmfestivalen i Berlin. Hennes senaste film \u201e\u015aniegu ju\u017c nigdy nie b\u0119dzie\u201c (Sn\u00f6n kommer inte l\u00e4ngre att falla) \u00e4r Polens Oscarsbidrag i kategorin B\u00e4sta utl\u00e4ndska film. \nV\u011bra Chytilov\u00e1 (1929\u20132014) Hyllad filmregiss\u00f6r inom den tjeckoslovakiska nya v\u00e5gen. Under 1960-talet unders\u00f6kte hon st\u00e4ndigt nya filmstilar, teman och konstn\u00e4rliga medel. Hennes filmer var kritiska mot det samtida samh\u00e4llet. Efter sammetsrevolutionen 1989 fick Chytilov\u00e1 en rad filmpriser och en internationell uppm\u00e4rksamhet.\nM\u00e1rta M\u00e9sz\u00e1ros (1931) En av Ungerns f\u00f6rsta kvinnliga filmregiss\u00f6rer och manusf\u00f6rfattare. Hon tillbringade de f\u00f6rsta \u00e5ren av sitt liv i Sovjetunionen dit hennes far, skulpt\u00f6ren L\u00e1szl\u00f3 M\u00e9sz\u00e1ros hade emigrerat p\u00e5 1920-talet tillsammans med andra artisters som sympatiserade med socialismen. Hennes far f\u00f6ll offer f\u00f6r Stalins politiska f\u00f6rf\u00f6ljelser och hon kom till Ungern f\u00f6rst 1946. Hon utbildas senare vid filmskolan i Moskva och tog examen 1956. Hon b\u00f6rjade sin karri\u00e4r med att regissera dokument\u00e4rfilmer flera av dem kom att prisas p\u00e5 internationella filmfestivaler. 1977 regisserade hon sin f\u00f6rsta f\u00f6rsta spelfilm Elt\u00e1vozott nap (Dagen har flytt). Det var den f\u00f6rsta ungerska spelfilmen regisserad av en kvinna. 1975 blev hon internationellt k\u00e4nd med \u00d6r\u00f6kbefogad\u00e1s (Adoption) som fick Silverbj\u00f6rnen vid Filmfestivalen i Berlin. Hennes filmer handlar ofta om kvinnor och ber\u00f6r teman kring relationen till det f\u00f6rflutna, \u00e4rlighet och gender relaterade fr\u00e5gor. Under sin karri\u00e4r har hon vunnit flera viktiga internationella filmfestivaler och hennes filmer har visats p\u00e5 de st\u00f6rsta filmfestivalerna runtom i v\u00e4rlden.\nZuzana Piussi (1971) Redan med sin examensfilm V\u00fdmet vann hon 2004 priser p\u00e5 filmfestivalerna i Beirut, Febiofest i Prag och 12.IFF Artfilm i Trencanske Teplice. Hon g\u00f6r gr\u00e4vande dokument\u00e4rfilmer som modigt skildrar olika tabu belagda omr\u00e5den. \nVETENSKAP\nMaria Sk\u0142odowska-Curie (1867-1934) Polsk fysiker, kemist, uppt\u00e4ckare av radium och polonium. En extraordin\u00e4r kvinna som \u00e4r historiens mest ber\u00f6mda vetenskapsperson inom radioaktivitet. Hon \u00e4r den f\u00f6rsta kvinnan som vann ett nobelpris (i fysik \u00e5r 1903), den f\u00f6rsta personen och den enda kvinnan som vann nobelpriset tv\u00e5 g\u00e5nger (1911 fick hon motta nobelpriset i kemi), och den enda personen som vann nobelpriset i tv\u00e5 olika vetenskapliga omr\u00e5den.\nKate\u0159ina Falk (1984) Hon har med hj\u00e4lp av superkraftfullt laserljus lyckats generera en samling av ihopsittande neutroner f\u00f6r att skapa antimateria och har demonstrerat ett nytt koncept f\u00f6r uppv\u00e4rmning av materia genom elektroner. Efter att ha arbetat med hemligst\u00e4mplad milit\u00e4r forskning i USA flyttade hon tillbaka till Tjeckien d\u00e4r hon b\u00f6rjade arbeta f\u00f6r ELI Beamlines Laser Center. Idag jobbar hon p\u00e5 Fysikinstitutionen vid Tjeckiska Vetenskapsakademien och \u00e4r ledare f\u00f6r ett forskningsteam p\u00e5 Hemholtz-Zentrum i Dresden.\nM\u00e1ria Telkes (1900-1995) \u201dSol drottningen\u201d, ungersk-amerikansk biofysiker, vetenskapskvinna och uppfinnare. Hon anses vara en av de mest banbrytande forskarna inom solenergi. Efter att ha blivit doktor i b\u00e5de fysik och kemi i Budapest s\u00e5 b\u00f6rjade hon 1924 att arbeta som forskare i USA. Hon har \u00f6ver 20 patenter, bland annat f\u00f6r en b\u00e4rbar vattendestillationsanordning som g\u00e5r p\u00e5 solenergi. Anordningen anv\u00e4ndes f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen av amerikanska soldater under andra v\u00e4rldskriget. Sen dess har sj\u00f6m\u00e4n, men \u00e4ven stora st\u00e4der anv\u00e4nt hennes vattendestillationsanordningar. 1940 designade Maria Telkes det f\u00f6rsta huset som drevs helt med solenergi och tretio \u00e5r senarae \u00e4ven den f\u00f6rsta AC som drivs enbart med solenergi.\n\u013dudmila Pajdu\u0161\u00e1kov\u00e1 (1916-1979) Slovakiens f\u00f6rsta dam inom astronomi. Kallades Kometen. Mellan 1946 och 1959 uppt\u00e4cktes globalt 70 kometer, 5 av dem uppt\u00e4ckte hon. Hon var internationellt erk\u00e4nd och tack vare henne utropades Tjeckoslovakien 1954 till en komet-stormakt.\nNATUR OCH \u00c4VENTYR\nSimona Kossak (1943-2007) Hon var biolog, ekolog, professor i skogsvetenskap och har gjort flera prisbel\u00f6nta naturfilmer. Simona Kossak var k\u00e4nd f\u00f6r sin kompromissl\u00f6shet och naturaktivism. Som skogsaktivist k\u00e4mpade hon f\u00f6r att skydda Bia\u0142owie\u017caskogen \u2013 Europas \u00e4ldsta urskog \u2013 d\u00e4r hon bodde i en gammal skogvaktarstuga i drygt 30 \u00e5r. \u00c5r 2000 tilldelades hon Guldkorset av f\u00f6rtj\u00e4nster f\u00f6r sitt forskningsarbete och engagemang f\u00f6r milj\u00f6skydd i Polen.\nBo\u017eena Laglerov\u00e1 (1886\u20131941) Hon var den f\u00f6rsta tjeckiska kvinnliga piloten. N\u00e4r st\u00e4mbandssjukdomen satte stopp f\u00f6r hennes s\u00e5ngkarri\u00e4r satsade hon p\u00e5 att flyga. \u00c5r 1911 avlade hon sitt flygarprov och tilldelades Internationell aviat\u00f6rdiplom.\nEszter Cseke (1980) Dokument\u00e4rfilmare, reporter och med-regiss\u00f6r. Cseke studerade vid dokument\u00e4rfilmslinjen p\u00e5 Ungerska film och teater akademin. 2009 skapade hon dokument\u00e4rfilmsserien On the spot tillsammans med Andr\u00e1s. S. Tak\u00e1cs d\u00e4r de tv\u00e5 tillsammans bes\u00f6ker v\u00e4rldens mest farliga och extrema platser. I sin serie har de bes\u00f6kt allt fr\u00e5n Gazaremsan, till Afghanistans frontlinjer, regnskogar och spenderat tid med politiker som Evo Morales och FNs f.d general sekreterare Ban Ki-moon. Financial times beskrev hennes arbete som \u201dautentiskt och fascinerande\u201d. F\u00f6r deras program om Burma tilldelades hon Press Freedom award 2011 av Europar\u00e5det.\nMichaela Musilov\u00e1 (1989) Astrobiolog och marsonaut med fokus p\u00e5 liv i extrema milj\u00f6er. Leder f\u00f6r n\u00e4rvarande simulerade expeditioner till m\u00e5nen och mars p\u00e5 en vulkan p\u00e5 Hawaii. Hon har bland annat jobbat f\u00f6r NASA och har dr\u00f6mt om att bli astronaut sen barnsben.\nHISTORIA\nKatarina Jagellonica (1526-1583) Prinsessa av Polsk-litauiska samv\u00e4ldet, dotter till den polske kungen Sigismund I och Bona Sforza av Milano. Genom sitt \u00e4ktenskap med Johan III blev hon en av Vasadrottningarna - hon kr\u00f6ntes till drottning av Sverige i Uppsala domkyrka 1569. En katolsk ikon som sk\u00e4nkte f\u00f6rfining och tog ren\u00e4ssansens fl\u00e4rd till Sverige. Hennes regeringstid blev b\u00f6rjan till en kulturell blomstringstid i Sverige och drottningens kontakter \u00f6ver Europa kom att p\u00e5verka den svenska konsten och arkitekturen.\nMaria Theresa (1717\u20131780) Hon var drottning av Tjeckien och Ungern och \u00e4rkehertiginna av \u00d6sterrike, och den enda kvinnan som regerade \u00f6ver det Habsburgska riket. Hennes upplysningsreformer, som omfattade inf\u00f6randet av skolplikt, permanenta efternamn och unifieringen av m\u00e5tt- och viktsystem, bidrog avsev\u00e4rt till att modernisera imperiet och p\u00e5verkade befolkningens vardagsliv under de kommande \u00e5rhundraden.\nR\u00f3zsa Schwimmer (1877-1948) Hon var en de f\u00f6rsta medborgarr\u00e4ttsk\u00e4mparna i Ungern som slogs f\u00f6r kvinnors lika r\u00e4ttigheter i samh\u00e4llet. Hon var en av grundarna till den f\u00f6rsta feministiska f\u00f6reningen \u00e5r 1904, en f\u00f6rening som bland annat f\u00f6rs\u00f6kte uppn\u00e5 att flickor och pojkar skulle ha r\u00e4tt att l\u00e4ra sig samma saker i skolan. Hon var en h\u00e4ngiven pacifist och f\u00f6rd\u00f6mde alla former av v\u00e5ld. Vid f\u00f6rstav\u00e4rldskrigets gryning argumenterade hon ofta att krig kunde undvikas om bara kvinnor fick r\u00f6str\u00e4tt. 1918 blev hon Ungersk ambassad\u00f6r i Schweiz och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt blev hon en av de f\u00f6rsta kvinnliga ambassad\u00f6rerna i historien. Hennes utn\u00e4mning varade endast i tre m\u00e5nader och efter de politiska utvecklingarna i Ungern s\u00e5 tvingades hon \u00e5r 1921 att fly till USA d\u00e4r hon fortsatte att vara aktiv i samh\u00e4llsfr\u00e5gor fram till sin d\u00f6d.\nHana Gregorov\u00e1 (1885-1958) Anses vara Slovakiens f\u00f6rsta feminist. Hon var f\u00f6rfattare och tyckte att det var h\u00f6g tid att \u00e4ven missn\u00f6jda kvinnor skulle f\u00e5 m\u00f6jlighet att g\u00f6ra sig h\u00f6rda. Hon anordnade litter\u00e4ra sammankomster dit hon bj\u00f6d in konstn\u00e4rer och inflytelserika personer s\u00e5 de kunde utbyta \u00e5sikter och uppm\u00e4rksamma kvinnofr\u00e5gorna.\nSPORT\nWanda Rutkiewicz (1943-1992) Hon var den f\u00f6rsta europeiska kvinnan p\u00e5 toppen av Mount Everest - den 16 oktober 1978. Hon var ocks\u00e5 den f\u00f6rsta kvinnan i v\u00e4rlden att bestiga K2. Hon har uppt\u00e4ckt flera nya kl\u00e4tterleder. Flera n\u00e4ra d\u00f6den upplevelser avskr\u00e4ckte henne aldrig fr\u00e5n nya ambiti\u00f6sa m\u00e5l. Hon f\u00f6rsvann sp\u00e5rl\u00f6st under bestigningen av Kangchenjunga, v\u00e4rldens tredje h\u00f6gsta berg. In i det sista levde hon f\u00f6r sin passion. \u00c4n idag anses hon vara den b\u00e4sta kvinnliga polska bergskl\u00e4ttraren genom tiderna.\nEster Ledeck\u00e1 (1995) Hon \u00e4r snowboard\u00e5kare som t\u00e4vlar \u00e4ven i alpin skid\u00e5kning. Ledeck\u00e1 vann en guldmedalj b\u00e5de i super-G och i snowboardens parallellstorslalom vid olympiska vinterspelen 2018. Hon blev den f\u00f6rsta kvinnan n\u00e5gonsin att ta guld i tv\u00e5 olika sporter i samma OS.\nJudit Polg\u00e1r (1976) Ungersk storm\u00e4stare i schack. En av de fr\u00e4msta kvinnliga schackspelarna i historien. De numera legendariska Polg\u00e1r-systrarna, Susan, Sofia och Judit b\u00f6rjade spela schack fr\u00e5n en mycket ung \u00e5lder eftersom deras far vill bevisa att ett geni inte bara f\u00f6ds utan \u00e4r n\u00e5gon som utbildas och tr\u00e4nas. Judit vann sin f\u00f6rsta internationella schackt\u00e4vling vid nio \u00e5rs \u00e5lder och fick titeln storm\u00e4stare n\u00e4r hon var 15 \u00e5r gammal. Judit Polg\u00e1r \u00e4r den enda kvinnliga spelaren som har vunnit en match mot en regerande v\u00e4rldsm\u00e4stare - Gary Kasparov - och har besegrat elva tidigare eller nuvarande v\u00e4rldsm\u00e4stare. Hon anses vara den b\u00e4sta kvinnliga schackspelaren i historien. Efter att hon dragit sig tillbaks fr\u00e5n schack p\u00e5 elit niv\u00e5 s\u00e5 grundade hon en stiftelse med m\u00e5l att skapa nya verktyg f\u00f6r undervisning. \nPetra Vlhov\u00e1 (1995) Regerande v\u00e4rldsm\u00e4stare i storslalom. Hon \u00e4r en av Slovakiens mest lysande sportstj\u00e4rnor. Hon t\u00e4vlar fr\u00e4mst i slalom, parallellslalom och storslalom. Hon har v\u00e4xt upp p\u00e5 skidor och \u00e5kte p\u00e5 slovakiska skidorter hela s\u00e4songerna."},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"pl-PL","@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2020\/12\/07\/women-v4-visegradlandernas-framstaende-kvinnor\/#primaryimage","url":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/12\/WomenV4_-2.png","contentUrl":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/12\/WomenV4_-2.png","width":2050,"height":780},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2020\/12\/07\/women-v4-visegradlandernas-framstaende-kvinnor\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Women V4 – Visegradl\u00e4ndernas framst\u00e5ende kvinnor"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#website","url":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/","name":"Instytut Polski w Sztokholmie","description":"Instytuty Polskie","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"pl-PL"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#\/schema\/person\/062b5a5f61f32b17c98996975db8d556","name":"strozniake","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"pl-PL","@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#\/schema\/person\/image\/","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/25e0be9897787f9035155a882fde97cc?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/25e0be9897787f9035155a882fde97cc?s=96&d=mm&r=g","caption":"strozniake"},"sameAs":["http:\/\/strozniake"],"url":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/author\/strozniake\/"}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4444","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/users\/29"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4444"}],"version-history":[{"count":14,"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4444\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4927,"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4444\/revisions\/4927"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/media\/4476"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4444"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4444"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4444"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
![\"\"](\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2020\/12\/Women-V4_Litteratur_1.png\")
<\/a><\/figure><\/li>