{"id":5724,"date":"2021-05-24T15:08:00","date_gmt":"2021-05-24T13:08:00","guid":{"rendered":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/?p=5724"},"modified":"2023-04-13T13:53:36","modified_gmt":"2023-04-13T11:53:36","slug":"framstaende-polska-kvinnor-outstandingplwomen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2021\/05\/24\/framstaende-polska-kvinnor-outstandingplwomen\/","title":{"rendered":"Framst\u00e5ende polska kvinnor (#OutstandingPLWomen)"},"content":{"rendered":"\n<h4 class=\"wp-block-heading\"><strong>Irena Sendler (1910-2008)<\/strong><\/h4>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-media-text alignwide is-stacked-on-mobile is-vertically-aligned-top\" style=\"grid-template-columns:48% auto\"><figure class=\"wp-block-media-text__media\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1429\" height=\"2000\" src=\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/164264438_2809917735940707_193687143323270514_n.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-5725 size-full\" srcset=\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/164264438_2809917735940707_193687143323270514_n.jpg 1429w, https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/164264438_2809917735940707_193687143323270514_n-214x300.jpg 214w, https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/164264438_2809917735940707_193687143323270514_n-732x1024.jpg 732w, https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/164264438_2809917735940707_193687143323270514_n-768x1075.jpg 768w, https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/164264438_2809917735940707_193687143323270514_n-1097x1536.jpg 1097w\" sizes=\"auto, (max-width: 1429px) 100vw, 1429px\" \/><\/figure><div class=\"wp-block-media-text__content\">\n<p>Irena Sendler, f\u00f6dd Krzy\u017canowska &#8211; en social aktivist, erk\u00e4nd av Yad Vashem som en av de R\u00e4ttf\u00e4rdiga Bland Folken, som under andra v\u00e4rldskriget r\u00e4ddade judiska barn.<\/p>\n\n\n\n<p>Hon f\u00f6ddes 1910 i Warszawa. Som liten flicka l\u00e4rde hon sig jiddisch medan hon tillbringade tid tillsammans med judiska patienter p\u00e5 sin fars sanatorium f\u00f6r tuberkulossjuka. Det var hennes far som gav Irena tanken att &#8222;om du ser n\u00e5gon som h\u00e5ller p\u00e5 att drunkna m\u00e5ste du alltid hoppa i och f\u00f6rs\u00f6ka r\u00e4dda personen &#8222;. Denna devis styrde henne under resten av sitt liv. Hon studerade polsk litteratur vid universitetet i Warszawa. F\u00f6re kriget b\u00f6rjade hon arbeta p\u00e5 Warszawas sociala avdelning, d\u00e4r hon l\u00e4rde k\u00e4nna problem som ensamst\u00e5ende m\u00f6drar, arbetsl\u00f6sa och heml\u00f6sa handskades med.<\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n<p>Hon gifte sig med Andrzej Sendler, som f\u00e5ngades av tyskarna under Septemberf\u00e4ltt\u00e5get 1939 och h\u00f6lls i ett krigsf\u00e5ngl\u00e4ger till slutet av kriget.<\/p>\n\n\n\n<p>Under andra v\u00e4rldskriget, \u00e5r 1940, n\u00e4r det judiska gettot grundades i det tysk-ockuperade Warszawa, blev Irena engagerad i att hj\u00e4lpa judiska familjer att r\u00e4dda sina barn. Hon lyckades skaffa, f\u00f6r sig sj\u00e4lv och sin kollega, identitetskort som sanitetsarbetare som bek\u00e4mpar smittsamma sjukdomar, vilket gav dem tillg\u00e5ng till det st\u00e4ngda gettodistriktet. Hon f\u00f6rs\u00e5g judiska barn med nya polska identiteter och smugglade ut dem ur gettot och placerade dem i skyddat boende hos polska familjer och p\u00e5 barnhem. Att splittra famijer p\u00e5 det s\u00e4ttet var k\u00e4nslom\u00e4ssigt sm\u00e4rtsamt och hade ingen garanti f\u00f6r ett lyckligt slut. Barnen packades i l\u00e5dor och v\u00e4skor och drevs ut ur gettot i kommunala sanitetsf\u00f6retags ambulanser. Sp\u00e4dbarn fick s\u00f6mnmedel s\u00e5 att de skulle sova tillr\u00e4ckligt l\u00e4nge. Bland de m\u00e5nga s\u00e4tt som barnen smugglades ut p\u00e5 var: att g\u00f6mma dem och \u00e5ka ut med dem p\u00e5 sp\u00e5rvagnar eller i brandbilar som passerade genom gettot, eller anv\u00e4nda underjordiska tunnlar som slogs genom k\u00e4llarv\u00e4ggar i hus som stod bredvid byggnader p\u00e5 den &#8222;ariska&#8221; sidan.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-video aligncenter\"><video controls src=\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/P1.-24.03.2021-Sendlerowa-EN.mp4\"><\/video><\/figure>\n\n\n\n<p><br>Irena Sendler och hennes kollegor hj\u00e4lpte ocks\u00e5 vuxna att fly fr\u00e5n gettot. 1943 blev hon en av de viktigaste aktivisterna f\u00f6r barnavdelningen i R\u00e5det f\u00f6r hj\u00e4lp till judar, \u017begota, &#8211; en polsk humanit\u00e4r underjordisk organisation som var ett officiellt organ f\u00f6r den polska exilregeringen. Samma \u00e5r arresterades hon av Gestapo, men \u017begota lyckades befria henne.<\/p>\n\n\n\n<p>Hon skrev ner de r\u00e4ddade barnens nya samt riktiga personuppgifter p\u00e5 pappersremsor och g\u00f6mde dem i glasburkar som hon sedan gr\u00e4vde ner i en tr\u00e4dg\u00e5rd s\u00e5 att barnen kunde efter\u00e5t ta reda p\u00e5 sin riktiga identitet.<\/p>\n\n\n\n<p>1965 tilldelades Irena Sendler medaljen av de R\u00e4ttf\u00e4rdiga Bland Folken. Hon nominerades ocks\u00e5 tv\u00e5 g\u00e5nger till Nobels fredspris. Hon dog 2008.<\/p>\n\n\n\n<hr class=\"wp-block-separator has-css-opacity\" \/>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\"><br><strong>Krystyna Chojnowska-Liskiewicz<\/strong> <strong>(1936)<\/strong><\/h4>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-media-text alignwide is-stacked-on-mobile is-vertically-aligned-top\" style=\"grid-template-columns:48% auto\"><figure class=\"wp-block-media-text__media\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"732\" height=\"1024\" src=\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/165707473_2812970368968777_4655921880262227743_n-732x1024.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-5729 size-full\" srcset=\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/165707473_2812970368968777_4655921880262227743_n-732x1024.jpg 732w, https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/165707473_2812970368968777_4655921880262227743_n-214x300.jpg 214w, https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/165707473_2812970368968777_4655921880262227743_n-768x1075.jpg 768w, https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/165707473_2812970368968777_4655921880262227743_n-1097x1536.jpg 1097w, https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/165707473_2812970368968777_4655921880262227743_n.jpg 1429w\" sizes=\"auto, (max-width: 732px) 100vw, 732px\" \/><\/figure><div class=\"wp-block-media-text__content\">\n<p>M\u00f6t Krystyna Chojnowska-Liskiewicz, &#8222;v\u00e4rldshavens f\u00f6rsta dam&#8221;!&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Seglare, \u00e4ventyrare och skeppsarkitekt. Den f\u00f6rsta kvinnan som ensam seglat jorden runt. Hon seglade med den 31 fot l\u00e5nga slupen Mazurek som ritats av hennes make. Det blev kappsegling mellan henne och den nyzeel\u00e4ndska seglaren Naomi James som fullbordade sin jordenruntsegling drygt en m\u00e5nad efter den polska seglaren.<\/p>\n\n\n\n<p>Krystyna Chojnowska-Liskiewicz minns sin v\u00e4rldsomsegling som ett v\u00e4ldigt intressant livskapitel men ocks\u00e5 som l\u00e5nga dagar med ett oerh\u00f6rt slitsamt och fysiskt kr\u00e4vande arbete. Hon fick k\u00e4mpa mot stormar, 15 meter h\u00f6ga v\u00e5gor och isberg, men det v\u00e4rsta var f\u00f6r henne\u2026 s\u00f6mnbrist.<\/p>\n\n\n\n<p>Hennes ensamsegling b\u00f6rjade den 28 mars 1976 och p\u00e5gick i 2 \u00e5r. Den gick genom Atlanten, Panamakanalen, Stilla havet, runt Australien och Afrika, sammanlagt 28,696 nautiska mil. Prestationen hamnade i Guinness rekordbok.<\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-video\"><video controls src=\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/P2.-28.03.2021-Chojnowska-Liskiewicz-EN.mp4\"><\/video><\/figure>\n\n\n\n<hr class=\"wp-block-separator has-css-opacity\" \/>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\"><br><strong>Wis\u0142awa Szymborska (1923-2012)<\/strong><\/h4>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-media-text alignwide is-stacked-on-mobile is-vertically-aligned-top\" style=\"grid-template-columns:48% auto\"><figure class=\"wp-block-media-text__media\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"732\" height=\"1024\" src=\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/169814078_2820144058251408_7294259326063916244_n-732x1024.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-5730 size-full\" srcset=\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/169814078_2820144058251408_7294259326063916244_n-732x1024.jpg 732w, https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/169814078_2820144058251408_7294259326063916244_n-214x300.jpg 214w, https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/169814078_2820144058251408_7294259326063916244_n-768x1074.jpg 768w, https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/169814078_2820144058251408_7294259326063916244_n-1098x1536.jpg 1098w, https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/169814078_2820144058251408_7294259326063916244_n.jpg 1454w\" sizes=\"auto, (max-width: 732px) 100vw, 732px\" \/><\/figure><div class=\"wp-block-media-text__content\">\n<p>Hennes&nbsp;poesi&nbsp;utstr\u00e5lar visdom, briljans och humor. Hon tycke om att upph\u00f6ja det vardagliga till n\u00e5got extraordin\u00e4rt, men avskydde patos och undvek stora ord.<\/p>\n\n\n\n<p>\u201dAlltid n\u00e4r jag skriver f\u00e5r jag en k\u00e4nsla av att det st\u00e5r n\u00e5gon bakom min rygg och g\u00f6r f\u00e5niga miner. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r jag p\u00e5 min vakt och undviker stora ord s\u00e5 gott det g\u00e5r\u201d, sa hon.<\/p>\n\n\n\n<p>Humor var en del av b\u00e5de hennes diktning och vardag. Till exempel \u00e4lskade hon att klippa och klistra humoristiska kollage av foton och tidningsurklipp som hon till\u00e4gnade konkreta personer.<\/p>\n\n\n\n<p>Hon var poet, men \u00e4ven litteraturkritiker, ess\u00e4ist och \u00f6vers\u00e4ttare av fransk barockpoesi.<\/p>\n\n\n\n<p>Det \u00e4r Wis\u0142awa&nbsp;Szymborska&nbsp;det handlar om, Polens f\u00f6rsta och v\u00e4rldens nionde kvinnliga Nobelpristagare i litteratur.<\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-video\"><video controls src=\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/P3.-7.04.2021-Szymborska-EN.mp4\"><\/video><\/figure>\n\n\n\n<hr class=\"wp-block-separator has-css-opacity\" \/>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\"><br><strong>Anna Walentynowicz (1929-2010)<\/strong><\/h4>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-media-text alignwide is-stacked-on-mobile is-vertically-aligned-top\" style=\"grid-template-columns:48% auto\"><figure class=\"wp-block-media-text__media\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"732\" height=\"1024\" src=\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/170586827_2822774414655039_247346086378471689_n-732x1024.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-5732 size-full\" srcset=\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/170586827_2822774414655039_247346086378471689_n-732x1024.jpg 732w, https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/170586827_2822774414655039_247346086378471689_n-214x300.jpg 214w, https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/170586827_2822774414655039_247346086378471689_n-768x1074.jpg 768w, https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/170586827_2822774414655039_247346086378471689_n-1098x1536.jpg 1098w, https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/170586827_2822774414655039_247346086378471689_n.jpg 1454w\" sizes=\"auto, (max-width: 732px) 100vw, 732px\" \/><\/figure><div class=\"wp-block-media-text__content\">\n<p>Som 21-\u00e5ring b\u00f6rjade hon arbeta p\u00e5 skeppsvarvet i Gda\u0144sk, f\u00f6rst som svetsare, senare som kranf\u00f6rare. Hon var verksam inom Kustomr\u00e5dets fria fackf\u00f6rening som hon var medgrundare till, den illegala organisationen som formades i opposition mot den kommunistiska regimen.<\/p>\n\n\n\n<p>Alltid stod hon upp mot or\u00e4ttvisa och kr\u00e4nkningar av arbetares r\u00e4ttigheter och p\u00e5 grund av det utsatte s\u00e4kerhetstj\u00e4nsten henne f\u00f6r m\u00e5nga trakasserier \u2013 frihetsber\u00f6vanden, genoms\u00f6kningar, hot, interneringar och f\u00e4ngelsestraff.<\/p>\n\n\n\n<p>Den disciplin\u00e4ra upps\u00e4gningen av henne, bara fem m\u00e5nader f\u00f6re hennes pension, blev gnistan som utl\u00f6ste varvarbetarnas strejk i Gda\u0144sk, augusti 1980. Hon bidrog till Solidaritetsr\u00f6relsens uppkomst och till de demokratiska f\u00f6r\u00e4ndringarna i Polen \u00e5r 1989 och s\u00e5 sm\u00e5ningom i hela regionen.<\/p>\n\n\n\n<p>Hennes namn \u00e4r Anna&nbsp;Walentynowicz, en av 100 kvinnor som enligt&nbsp;TIME&nbsp;definierade 1900-talet.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f6r exakt 11 \u00e5r sedan, den 10 april 2010 omkom hon i flygkraschen i&nbsp;Smole\u0144sk.<\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-video\"><video controls src=\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/P4.-10.04.2021-Walentynowicz-EN.mp4\"><\/video><\/figure>\n\n\n\n<hr class=\"wp-block-separator has-css-opacity\" \/>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\"><br><strong>Olga Bozna\u0144ska (1865-1940)<\/strong><\/h4>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-media-text alignwide is-stacked-on-mobile is-vertically-aligned-top\" style=\"grid-template-columns:48% auto\"><figure class=\"wp-block-media-text__media\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"732\" height=\"1024\" src=\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/174152080_2826537614278719_5361029303046674553_n-732x1024.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-5735 size-full\" srcset=\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/174152080_2826537614278719_5361029303046674553_n-732x1024.jpg 732w, https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/174152080_2826537614278719_5361029303046674553_n-214x300.jpg 214w, https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/174152080_2826537614278719_5361029303046674553_n-768x1074.jpg 768w, https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/174152080_2826537614278719_5361029303046674553_n-1098x1536.jpg 1098w, https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/174152080_2826537614278719_5361029303046674553_n.jpg 1454w\" sizes=\"auto, (max-width: 732px) 100vw, 732px\" \/><\/figure><div class=\"wp-block-media-text__content\">\n<p>Hon kallades f\u00f6r tystnadens konstn\u00e4r. Hon hade f\u00f6rm\u00e5ga att avbilda m\u00e4nniskosj\u00e4lar i sina portr\u00e4tt. Det sades att hon m\u00e5lade blicken och leendet i st\u00e4llet f\u00f6r endast \u00f6gonen och l\u00e4pparna.<\/p>\n\n\n\n<p>Hon var bosatt och verksam i Krak\u00f3w, M\u00fcnchen och Paris, d\u00e4r hon vann Grand Prix p\u00e5 V\u00e4rldsutst\u00e4llningen 1937.<\/p>\n\n\n\n<p>Hon blev k\u00e4nd f\u00f6r b\u00e5de sitt stillebenm\u00e5leri, sina interi\u00f6rm\u00e5lningar och landskapsm\u00e5lningar men mest ber\u00f6md \u00e4r hennes f\u00f6rtr\u00e4ffliga portr\u00e4tt som k\u00e4nnetecknas av en elegant och subtil f\u00e4rgskala, en speciell st\u00e4mning och tvetydighet. Hon f\u00f6rs\u00f6kte aldrig att f\u00f6rsk\u00f6na den avportr\u00e4tterades yttre, utan satsade p\u00e5 att avbilda dennes inre, personlighet och k\u00e4nslotillst\u00e5nd.<\/p>\n\n\n\n<p>Hon blev erk\u00e4nd och framg\u00e5ngsrik, bel\u00f6nades med flera prestigefulla priser, st\u00e4llde ut b\u00e5de i Europa och USA. 1895 var hon en av Europas tolv b\u00e4sta kvinnliga m\u00e5lare enligt den berlinbaserade tidskriften Bazaar.<\/p>\n\n\n\n<p>M\u00f6t Olga Bozna\u0144ska, som f\u00f6ddes f\u00f6r exakt 156 \u00e5r sedan, den 15 april 1865 i Krak\u00f3w.&nbsp;<\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-video\"><video controls src=\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/P5.-15.04.2021-Boznanska-EN.mp4\"><\/video><\/figure>\n\n\n\n<hr class=\"wp-block-separator has-css-opacity\" \/>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\"><br><strong>Maria Sk\u0142odowska-Curie (1867-1934)<\/strong><\/h4>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-media-text alignwide is-stacked-on-mobile is-vertically-aligned-top\" style=\"grid-template-columns:48% auto\"><figure class=\"wp-block-media-text__media\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"732\" height=\"1024\" src=\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/176195775_2831061237159690_2755500577174158575_n-732x1024.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-5736 size-full\" srcset=\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/176195775_2831061237159690_2755500577174158575_n-732x1024.jpg 732w, https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/176195775_2831061237159690_2755500577174158575_n-214x300.jpg 214w, https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/176195775_2831061237159690_2755500577174158575_n-768x1074.jpg 768w, https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/176195775_2831061237159690_2755500577174158575_n-1098x1536.jpg 1098w, https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/176195775_2831061237159690_2755500577174158575_n.jpg 1454w\" sizes=\"auto, (max-width: 732px) 100vw, 732px\" \/><\/figure><div class=\"wp-block-media-text__content\">\n<p>Fysiker, kemist, forskare inom radioaktivitet, uppt\u00e4ckare av tv\u00e5 nya radioaktiva grund\u00e4mnen, radium och polonium.<\/p>\n\n\n\n<p>Den f\u00f6rsta och den enda kvinnan som vann Nobelpriset tv\u00e5 g\u00e5nger och den enda personen som vann Nobelpriset i tv\u00e5 olika vetenskapliga omr\u00e5den; fysik och kemi. Ocks\u00e5 den f\u00f6rsta kvinnan som f\u00f6rel\u00e4ste p\u00e5 Sorbonne. Enligt tidskriften New Scientist \u00e4r hon en av tidernas st\u00f6rsta vetenskapspersoner.<\/p>\n\n\n\n<p>Egentligen beh\u00f6ver hon ingen introduktion, men hon m\u00e5ste talas om \u00e4nd\u00e5 &#8211; Maria&nbsp;Sk\u0142odowska-Curie&nbsp;&#8211; hennes uppt\u00e4ckter om radioaktivitet blev banbrytande och la grunden f\u00f6r den str\u00e5lbehandling som anv\u00e4nds inom cancerv\u00e5rden idag.<\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-video\"><video controls src=\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/P6.-21.04.2021-Sklodowska-Curie-EN.mp4\"><\/video><\/figure>\n\n\n\n<hr class=\"wp-block-separator has-css-opacity\" \/>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\"><br><strong>Olga Tokarczuk (1962)<\/strong><\/h4>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-media-text alignwide is-stacked-on-mobile is-vertically-aligned-top\" style=\"grid-template-columns:48% auto\"><figure class=\"wp-block-media-text__media\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"732\" height=\"1024\" src=\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/177654833_2832812020317945_8175920709442573598_n-732x1024.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-5741 size-full\" srcset=\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/177654833_2832812020317945_8175920709442573598_n-732x1024.jpg 732w, https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/177654833_2832812020317945_8175920709442573598_n-214x300.jpg 214w, https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/177654833_2832812020317945_8175920709442573598_n-768x1074.jpg 768w, https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/177654833_2832812020317945_8175920709442573598_n-1098x1536.jpg 1098w, https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/177654833_2832812020317945_8175920709442573598_n.jpg 1454w\" sizes=\"auto, (max-width: 732px) 100vw, 732px\" \/><\/figure><div class=\"wp-block-media-text__content\">\n<p>I hennes romaner flyter den objektiva och den uppdiktade verkligheten samman, b\u00e5da lika \u00e4kta och f\u00e4ngslande. Hon f\u00e5r sina l\u00e4sare att st\u00e4lla fr\u00e5gor och ifr\u00e5gas\u00e4tta det sj\u00e4lvklara. Hon \u00e4r f\u00e5ordig om sig sj\u00e4lv, hon vill helst att hennes b\u00f6cker ska f\u00f6ra talan.<\/p>\n\n\n\n<p>Hennes utbildning som psykolog och erfarenhet av att ha jobbat p\u00e5 en psykiatrisk avdelning hj\u00e4lper henne att skapa autentiska och trov\u00e4rdiga romangestalter. Som hon sj\u00e4lv s\u00e4ger har hon alltid varit fascinerad av \u201dallt som \u00e4r lite avsides, excentriskt, annorlunda, alla sorters rubbningar, sjukdomar och allt som utmanar den s\u00e5 kallade normen.\u201d<\/p>\n\n\n\n<p>Hennes romaner utg\u00f6r en f\u00f6rdjupad andlig reflektion \u00f6ver dagens samh\u00e4lle och m\u00e4nniska, med m\u00e5nga olika referenser till historia, religion, mytologi och natur.<\/p>\n\n\n\n<p>Hon \u00e4r vegetarian, milj\u00f6aktivist, feminist och \u00e4r engagerad i samh\u00e4llsfr\u00e5gor. Hon \u00e4r f\u00e5ordig om sig sj\u00e4lv, hon vill helst att hennes b\u00f6cker ska f\u00f6ra talan.<\/p>\n\n\n\n<p>P\u00e5 V\u00e4rldsbokdagen l\u00e4r l\u00e4nna Olga&nbsp;Tokarczuk, Nobelpristagare i litteratur som \u00e4lskar djur, natur och\u2026 m\u00e4nniskor!<\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-video\"><video controls src=\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/P7.-24.04.2021-Tokarczuk-EN.mp4\"><\/video><\/figure>\n\n\n\n<hr class=\"wp-block-separator has-css-opacity\" \/>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\"><br><strong>Maria Siemionow (1950)<\/strong><\/h4>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-media-text alignwide is-stacked-on-mobile\" style=\"grid-template-columns:48% auto\"><figure class=\"wp-block-media-text__media\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"732\" height=\"1024\" src=\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/181776562_2840457059553441_263646045523115821_n-732x1024.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-5746 size-full\" srcset=\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/181776562_2840457059553441_263646045523115821_n-732x1024.jpg 732w, https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/181776562_2840457059553441_263646045523115821_n-214x300.jpg 214w, https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/181776562_2840457059553441_263646045523115821_n-768x1075.jpg 768w, https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/181776562_2840457059553441_263646045523115821_n-1097x1536.jpg 1097w, https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/181776562_2840457059553441_263646045523115821_n.jpg 1163w\" sizes=\"auto, (max-width: 732px) 100vw, 732px\" \/><\/figure><div class=\"wp-block-media-text__content\">\n<p>Sedan 1980-talet har hon hj\u00e4lpt s\u00e5v\u00e4l patienter som i olyckor f\u00f6rlorade fingrar, h\u00e4nder och f\u00f6tter, som barn med sv\u00e5ra br\u00e4nnskador.<\/p>\n\n\n\n<p>Hon \u00e4r en framst\u00e5ende specialist inom mikrokirurgi, plastikkirurgi och transplantologi.<\/p>\n\n\n\n<p>2008 i Cleveland ledde hon ett l\u00e4karteam som genomf\u00f6rde en transplantation av 80 procent av ett skottoffers ansikte. Efter den 22 timmar l\u00e5nga operationen \u00e5terh\u00e4mtade sig patienten; hon kunde andas sj\u00e4lv igen, prata, \u00e4ta och \u00e5terfick sitt smak- och luktsinne. Det var den fj\u00e4rde operationen av denna typ i v\u00e4rlden.<\/p>\n\n\n\n<p>M\u00f6t professor Maria&nbsp;Siemionow.<\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-video\"><video controls src=\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/P9.-3.05.2021-Siemionow-EN.mp4\"><\/video><\/figure>\n\n\n\n<hr class=\"wp-block-separator has-css-opacity\" \/>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\"><br><strong>Wanda Rutkiewicz (1943-1992)<\/strong><\/h4>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-media-text alignwide is-stacked-on-mobile is-vertically-aligned-top\" style=\"grid-template-columns:48% auto\"><figure class=\"wp-block-media-text__media\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"732\" height=\"1024\" src=\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/186324567_2846980582234422_3375453728456698674_n-732x1024.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-5747 size-full\" srcset=\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/186324567_2846980582234422_3375453728456698674_n-732x1024.jpg 732w, https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/186324567_2846980582234422_3375453728456698674_n-214x300.jpg 214w, https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/186324567_2846980582234422_3375453728456698674_n-768x1075.jpg 768w, https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/186324567_2846980582234422_3375453728456698674_n-1097x1536.jpg 1097w, https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/186324567_2846980582234422_3375453728456698674_n.jpg 1463w\" sizes=\"auto, (max-width: 732px) 100vw, 732px\" \/><\/figure><div class=\"wp-block-media-text__content\">\n<p>Hon k\u00e4mpade f\u00f6r att bryta mot den d\u00e5 r\u00e5dande stereotypen att bergskl\u00e4ttring inte var f\u00f6r kvinnor.<\/p>\n\n\n\n<p>1986 blev hon den f\u00f6rsta kvinnan i v\u00e4rlden att bestiga&nbsp;K2, ett av v\u00e4rldens farligaste berg. 1978 var hon den f\u00f6rsta europeiska kvinnan p\u00e5 toppen av Mount Everest. Hon \u00e4lskade utmaningar.<\/p>\n\n\n\n<p>Hennes plan var att bestiga alla fjorton 8000-meterstoppar \u2013 hon d\u00f6pte projektet till \u201den karavan av dr\u00f6mmar\u201d \u2013 och hon lyckades med \u00e5tta av dem; f\u00f6rutom Mount Everest och K2 blev det Nanga Parbat, Shishapangma, Gasherbrum II, Gasherbrum I, Cho Oyu och Annapurna I.<\/p>\n\n\n\n<p>Hon kl\u00e4ttrade ofta ensam, utan extra syre och valde ofta de tuffaste kl\u00e4tterlederna. Hon var 49 \u00e5r gammal n\u00e4r hon sp\u00e5rl\u00f6st f\u00f6rsvann under bestigningen av Kangchenjunga, v\u00e4rldens tredje h\u00f6gsta berg. Detta h\u00e4nde f\u00f6r exakt 29 \u00e5r sedan.<\/p>\n\n\n\n<p>Den legendariska bergskl\u00e4ttraren heter Wanda&nbsp;Rutkiewicz.&nbsp;<\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-video\"><video controls src=\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/P10.-13.05.2021-Rutkiewicz-EN-1.mp4\"><\/video><\/figure>\n\n\n\n<hr class=\"wp-block-separator has-css-opacity\" \/>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\"><br><strong>F\u00f6rsta kvinnliga parlamentsledam\u00f6ter<\/strong><\/h4>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-media-text alignwide is-stacked-on-mobile is-vertically-aligned-top\" style=\"grid-template-columns:48% auto\"><figure class=\"wp-block-media-text__media\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"732\" height=\"1024\" src=\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/178873288_2836499776615836_7644425146263578682_n-732x1024.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-5745 size-full\" srcset=\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/178873288_2836499776615836_7644425146263578682_n-732x1024.jpg 732w, https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/178873288_2836499776615836_7644425146263578682_n-214x300.jpg 214w, https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/178873288_2836499776615836_7644425146263578682_n-768x1074.jpg 768w, https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/178873288_2836499776615836_7644425146263578682_n-1098x1536.jpg 1098w, https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/178873288_2836499776615836_7644425146263578682_n.jpg 1454w\" sizes=\"auto, (max-width: 732px) 100vw, 732px\" \/><\/figure><div class=\"wp-block-media-text__content\">\n<p>Den 28 november 1918, strax efter att Polen \u00e5terfick sin sj\u00e4lvst\u00e4ndighet, utf\u00e4rdades ett dekret om vallagen som inf\u00f6rde r\u00f6str\u00e4tt f\u00f6r kvinnor. Polen var allts\u00e5 ett av de f\u00f6rsta l\u00e4nderna i v\u00e4rlden som gav kvinnorna r\u00f6str\u00e4tt samt r\u00e4tten att bli utvald till parlamentet.<\/p>\n\n\n\n<p>Aktivisterna i r\u00f6relsen f\u00f6r den kvinnliga emancipationen i Polen hade olika bakgrunder, utbildningar och \u00e5sikter men det som de hade gemensamt var att de v\u00e4grade att forts\u00e4tta l\u00e5ta kvinnor vara \u00e5sidosatta inom den offentliga sektorn.<\/p>\n\n\n\n<p>Efter Andra polska republikens f\u00f6rsta parlamentsval den 26 januari 1919 utgjorde kvinnorna bara 2 procent av alla ledam\u00f6ter men deras beslutsamhet och h\u00e5rda arbete bidrog avsev\u00e4rt till m\u00e5nga f\u00f6rb\u00e4ttringar och moderniseringar inom lag, utbildning och socialv\u00e5rd.<\/p>\n\n\n\n<p>De f\u00f6rsta parlamentsledam\u00f6terna var: Gabriela Balicka-Iwanowska, Irena Kosmowska, Jadwiga Dziubi\u0144ska, Anna Piasecka, Maria Moczyd\u0142owska, Zofia Moraczewska, Zofia Sokolnicka och Franciszka Wilczkowiakowa.<\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-video\"><video controls src=\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/P8.-28.04.2021-Poslanki-EN.mp4\"><\/video><\/figure>\n\n\n\n<hr class=\"wp-block-separator has-css-opacity\" \/>\n\n\n\n<p><br>H\u00e4r kan du l\u00e4sa mer om tio framst\u00e5ende polska kvinnor p\u00e5 engelska och polska:<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-embed is-type-rich is-provider-issuu wp-block-embed-issuu\"><div class=\"wp-block-embed__wrapper\">\n<iframe title=\"Outstanding Polish Women\" src=\"https:\/\/e.issuu.com\/embed.html?u=msz.gov.pl&#038;d=polandmfa_outstanding_polish_women\" style=\"border:none; width: 500px; height: 383px;\" allow=\"clipboard-write,allow-top-navigation,allow-top-navigation-by-user-activation,allow-downloads,allow-scripts,allow-same-origin,allow-popups,allow-modals,allow-popups-to-escape-sandbox,allow-forms\"  allowfullscreen=\"true\"><\/iframe>\n<\/div><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Irena Sendler (1910-2008) Irena Sendler, f\u00f6dd Krzy\u017canowska &#8211; en social aktivist, erk\u00e4nd av Yad Vashem som en av de R\u00e4ttf\u00e4rdiga Bland Folken, som under andra v\u00e4rldskriget r\u00e4ddade judiska barn. Hon f\u00f6ddes 1910 i Warszawa. Som liten flicka l\u00e4rde hon sig jiddisch medan hon tillbringade tid tillsammans med judiska patienter p\u00e5 sin fars sanatorium f\u00f6r tuberkulossjuka. [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":29,"featured_media":5774,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"inline_featured_image":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[222,188],"tags":[],"class_list":["post-5724","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-aktualnosc-se","category-sztuka-polska-se"],"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO plugin v24.6 - https:\/\/yoast.com\/wordpress\/plugins\/seo\/ -->\n<title>Framst\u00e5ende polska kvinnor (#OutstandingPLWomen) - Instytut Polski w Sztokholmie<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2021\/05\/24\/framstaende-polska-kvinnor-outstandingplwomen\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"pl_PL\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Framst\u00e5ende polska kvinnor (#OutstandingPLWomen) - Instytut Polski w Sztokholmie\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Irena Sendler (1910-2008) Irena Sendler, f\u00f6dd Krzy\u017canowska &#8211; en social aktivist, erk\u00e4nd av Yad Vashem som en av de R\u00e4ttf\u00e4rdiga Bland Folken, som under andra v\u00e4rldskriget r\u00e4ddade judiska barn. Hon f\u00f6ddes 1910 i Warszawa. Som liten flicka l\u00e4rde hon sig jiddisch medan hon tillbringade tid tillsammans med judiska patienter p\u00e5 sin fars sanatorium f\u00f6r tuberkulossjuka. [&hellip;]\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2021\/05\/24\/framstaende-polska-kvinnor-outstandingplwomen\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Instytut Polski w Sztokholmie\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2021-05-24T13:08:00+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2023-04-13T11:53:36+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/baner-na-www.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"2500\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"1566\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"strozniake\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Napisane przez\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"strozniake\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Szacowany czas czytania\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"12 minut\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"event\",\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2021\/05\/24\/framstaende-polska-kvinnor-outstandingplwomen\/\",\"url\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2021\/05\/24\/framstaende-polska-kvinnor-outstandingplwomen\/\",\"name\":\"Framst\u00e5ende polska kvinnor (#OutstandingPLWomen)\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2021\/05\/24\/framstaende-polska-kvinnor-outstandingplwomen\/#primaryimage\"},\"image\":[\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/baner-na-www.jpg\",\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/baner-na-www-300x188.jpg\",\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/baner-na-www-1024x641.jpg\",\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/baner-na-www.jpg\"],\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/baner-na-www.jpg\",\"datePublished\":\"2021-05-24T13:08:00+02:00\",\"dateModified\":\"2023-04-13T11:53:36+02:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#\/schema\/person\/062b5a5f61f32b17c98996975db8d556\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2021\/05\/24\/framstaende-polska-kvinnor-outstandingplwomen\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"pl-PL\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2021\/05\/24\/framstaende-polska-kvinnor-outstandingplwomen\/\"]}],\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"startDate\":\"2021-05-24\",\"endDate\":\"2021-05-24\",\"eventStatus\":\"EventScheduled\",\"eventAttendanceMode\":\"OnlineEventAttendanceMode\",\"location\":{\"@type\":\"VirtualLocation\",\"url\":\"\"},\"description\":\"Irena Sendler (1910-2008)\\nIrena Sendler, f\u00f6dd Krzy\u017canowska - en social aktivist, erk\u00e4nd av Yad Vashem som en av de R\u00e4ttf\u00e4rdiga Bland Folken, som under andra v\u00e4rldskriget r\u00e4ddade judiska barn.\\nHon f\u00f6ddes 1910 i Warszawa. Som liten flicka l\u00e4rde hon sig jiddisch medan hon tillbringade tid tillsammans med judiska patienter p\u00e5 sin fars sanatorium f\u00f6r tuberkulossjuka. Det var hennes far som gav Irena tanken att \\\"om du ser n\u00e5gon som h\u00e5ller p\u00e5 att drunkna m\u00e5ste du alltid hoppa i och f\u00f6rs\u00f6ka r\u00e4dda personen \\\". Denna devis styrde henne under resten av sitt liv. Hon studerade polsk litteratur vid universitetet i Warszawa. F\u00f6re kriget b\u00f6rjade hon arbeta p\u00e5 Warszawas sociala avdelning, d\u00e4r hon l\u00e4rde k\u00e4nna problem som ensamst\u00e5ende m\u00f6drar, arbetsl\u00f6sa och heml\u00f6sa handskades med.\\nHon gifte sig med Andrzej Sendler, som f\u00e5ngades av tyskarna under Septemberf\u00e4ltt\u00e5get 1939 och h\u00f6lls i ett krigsf\u00e5ngl\u00e4ger till slutet av kriget.\\nUnder andra v\u00e4rldskriget, \u00e5r 1940, n\u00e4r det judiska gettot grundades i det tysk-ockuperade Warszawa, blev Irena engagerad i att hj\u00e4lpa judiska familjer att r\u00e4dda sina barn. Hon lyckades skaffa, f\u00f6r sig sj\u00e4lv och sin kollega, identitetskort som sanitetsarbetare som bek\u00e4mpar smittsamma sjukdomar, vilket gav dem tillg\u00e5ng till det st\u00e4ngda gettodistriktet. Hon f\u00f6rs\u00e5g judiska barn med nya polska identiteter och smugglade ut dem ur gettot och placerade dem i skyddat boende hos polska familjer och p\u00e5 barnhem. Att splittra famijer p\u00e5 det s\u00e4ttet var k\u00e4nslom\u00e4ssigt sm\u00e4rtsamt och hade ingen garanti f\u00f6r ett lyckligt slut. Barnen packades i l\u00e5dor och v\u00e4skor och drevs ut ur gettot i kommunala sanitetsf\u00f6retags ambulanser. Sp\u00e4dbarn fick s\u00f6mnmedel s\u00e5 att de skulle sova tillr\u00e4ckligt l\u00e4nge. Bland de m\u00e5nga s\u00e4tt som barnen smugglades ut p\u00e5 var: att g\u00f6mma dem och \u00e5ka ut med dem p\u00e5 sp\u00e5rvagnar eller i brandbilar som passerade genom gettot, eller anv\u00e4nda underjordiska tunnlar som slogs genom k\u00e4llarv\u00e4ggar i hus som stod bredvid byggnader p\u00e5 den \\\"ariska\\\" sidan.\\nIrena Sendler och hennes kollegor hj\u00e4lpte ocks\u00e5 vuxna att fly fr\u00e5n gettot. 1943 blev hon en av de viktigaste aktivisterna f\u00f6r barnavdelningen i R\u00e5det f\u00f6r hj\u00e4lp till judar, \u017begota, - en polsk humanit\u00e4r underjordisk organisation som var ett officiellt organ f\u00f6r den polska exilregeringen. Samma \u00e5r arresterades hon av Gestapo, men \u017begota lyckades befria henne.\\nHon skrev ner de r\u00e4ddade barnens nya samt riktiga personuppgifter p\u00e5 pappersremsor och g\u00f6mde dem i glasburkar som hon sedan gr\u00e4vde ner i en tr\u00e4dg\u00e5rd s\u00e5 att barnen kunde efter\u00e5t ta reda p\u00e5 sin riktiga identitet.\\n1965 tilldelades Irena Sendler medaljen av de R\u00e4ttf\u00e4rdiga Bland Folken. Hon nominerades ocks\u00e5 tv\u00e5 g\u00e5nger till Nobels fredspris. Hon dog 2008.\\nKrystyna Chojnowska-Liskiewicz (1936)\\nM\u00f6t Krystyna Chojnowska-Liskiewicz, \\\"v\u00e4rldshavens f\u00f6rsta dam\\\"! \\nSeglare, \u00e4ventyrare och skeppsarkitekt. Den f\u00f6rsta kvinnan som ensam seglat jorden runt. Hon seglade med den 31 fot l\u00e5nga slupen Mazurek som ritats av hennes make. Det blev kappsegling mellan henne och den nyzeel\u00e4ndska seglaren Naomi James som fullbordade sin jordenruntsegling drygt en m\u00e5nad efter den polska seglaren.\\nKrystyna Chojnowska-Liskiewicz minns sin v\u00e4rldsomsegling som ett v\u00e4ldigt intressant livskapitel men ocks\u00e5 som l\u00e5nga dagar med ett oerh\u00f6rt slitsamt och fysiskt kr\u00e4vande arbete. Hon fick k\u00e4mpa mot stormar, 15 meter h\u00f6ga v\u00e5gor och isberg, men det v\u00e4rsta var f\u00f6r henne\u2026 s\u00f6mnbrist.\\nHennes ensamsegling b\u00f6rjade den 28 mars 1976 och p\u00e5gick i 2 \u00e5r. Den gick genom Atlanten, Panamakanalen, Stilla havet, runt Australien och Afrika, sammanlagt 28,696 nautiska mil. Prestationen hamnade i Guinness rekordbok.\\nWis\u0142awa Szymborska (1923-2012)\\nHennes poesi utstr\u00e5lar visdom, briljans och humor. Hon tycke om att upph\u00f6ja det vardagliga till n\u00e5got extraordin\u00e4rt, men avskydde patos och undvek stora ord.\\n\u201dAlltid n\u00e4r jag skriver f\u00e5r jag en k\u00e4nsla av att det st\u00e5r n\u00e5gon bakom min rygg och g\u00f6r f\u00e5niga miner. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r jag p\u00e5 min vakt och undviker stora ord s\u00e5 gott det g\u00e5r\u201d, sa hon.\\nHumor var en del av b\u00e5de hennes diktning och vardag. Till exempel \u00e4lskade hon att klippa och klistra humoristiska kollage av foton och tidningsurklipp som hon till\u00e4gnade konkreta personer.\\nHon var poet, men \u00e4ven litteraturkritiker, ess\u00e4ist och \u00f6vers\u00e4ttare av fransk barockpoesi.\\nDet \u00e4r Wis\u0142awa Szymborska det handlar om, Polens f\u00f6rsta och v\u00e4rldens nionde kvinnliga Nobelpristagare i litteratur.\\nAnna Walentynowicz (1929-2010)\\nSom 21-\u00e5ring b\u00f6rjade hon arbeta p\u00e5 skeppsvarvet i Gda\u0144sk, f\u00f6rst som svetsare, senare som kranf\u00f6rare. Hon var verksam inom Kustomr\u00e5dets fria fackf\u00f6rening som hon var medgrundare till, den illegala organisationen som formades i opposition mot den kommunistiska regimen.\\nAlltid stod hon upp mot or\u00e4ttvisa och kr\u00e4nkningar av arbetares r\u00e4ttigheter och p\u00e5 grund av det utsatte s\u00e4kerhetstj\u00e4nsten henne f\u00f6r m\u00e5nga trakasserier \u2013 frihetsber\u00f6vanden, genoms\u00f6kningar, hot, interneringar och f\u00e4ngelsestraff.\\nDen disciplin\u00e4ra upps\u00e4gningen av henne, bara fem m\u00e5nader f\u00f6re hennes pension, blev gnistan som utl\u00f6ste varvarbetarnas strejk i Gda\u0144sk, augusti 1980. Hon bidrog till Solidaritetsr\u00f6relsens uppkomst och till de demokratiska f\u00f6r\u00e4ndringarna i Polen \u00e5r 1989 och s\u00e5 sm\u00e5ningom i hela regionen.\\nHennes namn \u00e4r Anna Walentynowicz, en av 100 kvinnor som enligt TIME definierade 1900-talet. \\nF\u00f6r exakt 11 \u00e5r sedan, den 10 april 2010 omkom hon i flygkraschen i Smole\u0144sk.\\nOlga Bozna\u0144ska (1865-1940)\\nHon kallades f\u00f6r tystnadens konstn\u00e4r. Hon hade f\u00f6rm\u00e5ga att avbilda m\u00e4nniskosj\u00e4lar i sina portr\u00e4tt. Det sades att hon m\u00e5lade blicken och leendet i st\u00e4llet f\u00f6r endast \u00f6gonen och l\u00e4pparna.\\nHon var bosatt och verksam i Krak\u00f3w, M\u00fcnchen och Paris, d\u00e4r hon vann Grand Prix p\u00e5 V\u00e4rldsutst\u00e4llningen 1937.\\nHon blev k\u00e4nd f\u00f6r b\u00e5de sitt stillebenm\u00e5leri, sina interi\u00f6rm\u00e5lningar och landskapsm\u00e5lningar men mest ber\u00f6md \u00e4r hennes f\u00f6rtr\u00e4ffliga portr\u00e4tt som k\u00e4nnetecknas av en elegant och subtil f\u00e4rgskala, en speciell st\u00e4mning och tvetydighet. Hon f\u00f6rs\u00f6kte aldrig att f\u00f6rsk\u00f6na den avportr\u00e4tterades yttre, utan satsade p\u00e5 att avbilda dennes inre, personlighet och k\u00e4nslotillst\u00e5nd.\\nHon blev erk\u00e4nd och framg\u00e5ngsrik, bel\u00f6nades med flera prestigefulla priser, st\u00e4llde ut b\u00e5de i Europa och USA. 1895 var hon en av Europas tolv b\u00e4sta kvinnliga m\u00e5lare enligt den berlinbaserade tidskriften Bazaar.\\nM\u00f6t Olga Bozna\u0144ska, som f\u00f6ddes f\u00f6r exakt 156 \u00e5r sedan, den 15 april 1865 i Krak\u00f3w. \\nMaria Sk\u0142odowska-Curie (1867-1934)\\nFysiker, kemist, forskare inom radioaktivitet, uppt\u00e4ckare av tv\u00e5 nya radioaktiva grund\u00e4mnen, radium och polonium.\\nDen f\u00f6rsta och den enda kvinnan som vann Nobelpriset tv\u00e5 g\u00e5nger och den enda personen som vann Nobelpriset i tv\u00e5 olika vetenskapliga omr\u00e5den; fysik och kemi. Ocks\u00e5 den f\u00f6rsta kvinnan som f\u00f6rel\u00e4ste p\u00e5 Sorbonne. Enligt tidskriften New Scientist \u00e4r hon en av tidernas st\u00f6rsta vetenskapspersoner.\\nEgentligen beh\u00f6ver hon ingen introduktion, men hon m\u00e5ste talas om \u00e4nd\u00e5 - Maria Sk\u0142odowska-Curie - hennes uppt\u00e4ckter om radioaktivitet blev banbrytande och la grunden f\u00f6r den str\u00e5lbehandling som anv\u00e4nds inom cancerv\u00e5rden idag.\\nOlga Tokarczuk (1962)\\nI hennes romaner flyter den objektiva och den uppdiktade verkligheten samman, b\u00e5da lika \u00e4kta och f\u00e4ngslande. Hon f\u00e5r sina l\u00e4sare att st\u00e4lla fr\u00e5gor och ifr\u00e5gas\u00e4tta det sj\u00e4lvklara. Hon \u00e4r f\u00e5ordig om sig sj\u00e4lv, hon vill helst att hennes b\u00f6cker ska f\u00f6ra talan.\\nHennes utbildning som psykolog och erfarenhet av att ha jobbat p\u00e5 en psykiatrisk avdelning hj\u00e4lper henne att skapa autentiska och trov\u00e4rdiga romangestalter. Som hon sj\u00e4lv s\u00e4ger har hon alltid varit fascinerad av \u201dallt som \u00e4r lite avsides, excentriskt, annorlunda, alla sorters rubbningar, sjukdomar och allt som utmanar den s\u00e5 kallade normen.\u201d\\nHennes romaner utg\u00f6r en f\u00f6rdjupad andlig reflektion \u00f6ver dagens samh\u00e4lle och m\u00e4nniska, med m\u00e5nga olika referenser till historia, religion, mytologi och natur.\\nHon \u00e4r vegetarian, milj\u00f6aktivist, feminist och \u00e4r engagerad i samh\u00e4llsfr\u00e5gor. Hon \u00e4r f\u00e5ordig om sig sj\u00e4lv, hon vill helst att hennes b\u00f6cker ska f\u00f6ra talan.\\nP\u00e5 V\u00e4rldsbokdagen l\u00e4r l\u00e4nna Olga Tokarczuk, Nobelpristagare i litteratur som \u00e4lskar djur, natur och\u2026 m\u00e4nniskor!\\nMaria Siemionow (1950)\\nSedan 1980-talet har hon hj\u00e4lpt s\u00e5v\u00e4l patienter som i olyckor f\u00f6rlorade fingrar, h\u00e4nder och f\u00f6tter, som barn med sv\u00e5ra br\u00e4nnskador.\\nHon \u00e4r en framst\u00e5ende specialist inom mikrokirurgi, plastikkirurgi och transplantologi.\\n2008 i Cleveland ledde hon ett l\u00e4karteam som genomf\u00f6rde en transplantation av 80 procent av ett skottoffers ansikte. Efter den 22 timmar l\u00e5nga operationen \u00e5terh\u00e4mtade sig patienten; hon kunde andas sj\u00e4lv igen, prata, \u00e4ta och \u00e5terfick sitt smak- och luktsinne. Det var den fj\u00e4rde operationen av denna typ i v\u00e4rlden.\\nM\u00f6t professor Maria Siemionow.\\nWanda Rutkiewicz (1943-1992)\\nHon k\u00e4mpade f\u00f6r att bryta mot den d\u00e5 r\u00e5dande stereotypen att bergskl\u00e4ttring inte var f\u00f6r kvinnor.\\n1986 blev hon den f\u00f6rsta kvinnan i v\u00e4rlden att bestiga K2, ett av v\u00e4rldens farligaste berg. 1978 var hon den f\u00f6rsta europeiska kvinnan p\u00e5 toppen av Mount Everest. Hon \u00e4lskade utmaningar.\\nHennes plan var att bestiga alla fjorton 8000-meterstoppar \u2013 hon d\u00f6pte projektet till \u201den karavan av dr\u00f6mmar\u201d \u2013 och hon lyckades med \u00e5tta av dem; f\u00f6rutom Mount Everest och K2 blev det Nanga Parbat, Shishapangma, Gasherbrum II, Gasherbrum I, Cho Oyu och Annapurna I.\\nHon kl\u00e4ttrade ofta ensam, utan extra syre och valde ofta de tuffaste kl\u00e4tterlederna. Hon var 49 \u00e5r gammal n\u00e4r hon sp\u00e5rl\u00f6st f\u00f6rsvann under bestigningen av Kangchenjunga, v\u00e4rldens tredje h\u00f6gsta berg. Detta h\u00e4nde f\u00f6r exakt 29 \u00e5r sedan.\\nDen legendariska bergskl\u00e4ttraren heter Wanda Rutkiewicz. \\nF\u00f6rsta kvinnliga parlamentsledam\u00f6ter\\nDen 28 november 1918, strax efter att Polen \u00e5terfick sin sj\u00e4lvst\u00e4ndighet, utf\u00e4rdades ett dekret om vallagen som inf\u00f6rde r\u00f6str\u00e4tt f\u00f6r kvinnor. Polen var allts\u00e5 ett av de f\u00f6rsta l\u00e4nderna i v\u00e4rlden som gav kvinnorna r\u00f6str\u00e4tt samt r\u00e4tten att bli utvald till parlamentet.\\nAktivisterna i r\u00f6relsen f\u00f6r den kvinnliga emancipationen i Polen hade olika bakgrunder, utbildningar och \u00e5sikter men det som de hade gemensamt var att de v\u00e4grade att forts\u00e4tta l\u00e5ta kvinnor vara \u00e5sidosatta inom den offentliga sektorn.\\nEfter Andra polska republikens f\u00f6rsta parlamentsval den 26 januari 1919 utgjorde kvinnorna bara 2 procent av alla ledam\u00f6ter men deras beslutsamhet och h\u00e5rda arbete bidrog avsev\u00e4rt till m\u00e5nga f\u00f6rb\u00e4ttringar och moderniseringar inom lag, utbildning och socialv\u00e5rd.\\nDe f\u00f6rsta parlamentsledam\u00f6terna var: Gabriela Balicka-Iwanowska, Irena Kosmowska, Jadwiga Dziubi\u0144ska, Anna Piasecka, Maria Moczyd\u0142owska, Zofia Moraczewska, Zofia Sokolnicka och Franciszka Wilczkowiakowa.\\nH\u00e4r kan du l\u00e4sa mer om tio framst\u00e5ende polska kvinnor p\u00e5 engelska och polska:\"},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"pl-PL\",\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2021\/05\/24\/framstaende-polska-kvinnor-outstandingplwomen\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/baner-na-www.jpg\",\"contentUrl\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/baner-na-www.jpg\",\"width\":2500,\"height\":1566},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2021\/05\/24\/framstaende-polska-kvinnor-outstandingplwomen\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Framst\u00e5ende polska kvinnor (#OutstandingPLWomen)\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#website\",\"url\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/\",\"name\":\"Instytut Polski w Sztokholmie\",\"description\":\"Instytuty Polskie\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"pl-PL\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#\/schema\/person\/062b5a5f61f32b17c98996975db8d556\",\"name\":\"strozniake\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"pl-PL\",\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#\/schema\/person\/image\/\",\"url\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/25e0be9897787f9035155a882fde97cc?s=96&d=mm&r=g\",\"contentUrl\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/25e0be9897787f9035155a882fde97cc?s=96&d=mm&r=g\",\"caption\":\"strozniake\"},\"sameAs\":[\"http:\/\/strozniake\"],\"url\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/author\/strozniake\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Framst\u00e5ende polska kvinnor (#OutstandingPLWomen) - Instytut Polski w Sztokholmie","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2021\/05\/24\/framstaende-polska-kvinnor-outstandingplwomen\/","og_locale":"pl_PL","og_type":"article","og_title":"Framst\u00e5ende polska kvinnor (#OutstandingPLWomen) - Instytut Polski w Sztokholmie","og_description":"Irena Sendler (1910-2008) Irena Sendler, f\u00f6dd Krzy\u017canowska &#8211; en social aktivist, erk\u00e4nd av Yad Vashem som en av de R\u00e4ttf\u00e4rdiga Bland Folken, som under andra v\u00e4rldskriget r\u00e4ddade judiska barn. Hon f\u00f6ddes 1910 i Warszawa. Som liten flicka l\u00e4rde hon sig jiddisch medan hon tillbringade tid tillsammans med judiska patienter p\u00e5 sin fars sanatorium f\u00f6r tuberkulossjuka. [&hellip;]","og_url":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2021\/05\/24\/framstaende-polska-kvinnor-outstandingplwomen\/","og_site_name":"Instytut Polski w Sztokholmie","article_published_time":"2021-05-24T13:08:00+00:00","article_modified_time":"2023-04-13T11:53:36+00:00","og_image":[{"width":2500,"height":1566,"url":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/baner-na-www.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"strozniake","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Napisane przez":"strozniake","Szacowany czas czytania":"12 minut"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"event","@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2021\/05\/24\/framstaende-polska-kvinnor-outstandingplwomen\/","url":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2021\/05\/24\/framstaende-polska-kvinnor-outstandingplwomen\/","name":"Framst\u00e5ende polska kvinnor (#OutstandingPLWomen)","isPartOf":{"@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2021\/05\/24\/framstaende-polska-kvinnor-outstandingplwomen\/#primaryimage"},"image":["https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/baner-na-www.jpg","https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/baner-na-www-300x188.jpg","https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/baner-na-www-1024x641.jpg","https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/baner-na-www.jpg"],"thumbnailUrl":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/baner-na-www.jpg","datePublished":"2021-05-24T13:08:00+02:00","dateModified":"2023-04-13T11:53:36+02:00","author":{"@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#\/schema\/person\/062b5a5f61f32b17c98996975db8d556"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2021\/05\/24\/framstaende-polska-kvinnor-outstandingplwomen\/#breadcrumb"},"inLanguage":"pl-PL","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2021\/05\/24\/framstaende-polska-kvinnor-outstandingplwomen\/"]}],"@context":"https:\/\/schema.org","startDate":"2021-05-24","endDate":"2021-05-24","eventStatus":"EventScheduled","eventAttendanceMode":"OnlineEventAttendanceMode","location":{"@type":"VirtualLocation","url":""},"description":"Irena Sendler (1910-2008)\nIrena Sendler, f\u00f6dd Krzy\u017canowska - en social aktivist, erk\u00e4nd av Yad Vashem som en av de R\u00e4ttf\u00e4rdiga Bland Folken, som under andra v\u00e4rldskriget r\u00e4ddade judiska barn.\nHon f\u00f6ddes 1910 i Warszawa. Som liten flicka l\u00e4rde hon sig jiddisch medan hon tillbringade tid tillsammans med judiska patienter p\u00e5 sin fars sanatorium f\u00f6r tuberkulossjuka. Det var hennes far som gav Irena tanken att \"om du ser n\u00e5gon som h\u00e5ller p\u00e5 att drunkna m\u00e5ste du alltid hoppa i och f\u00f6rs\u00f6ka r\u00e4dda personen \". Denna devis styrde henne under resten av sitt liv. Hon studerade polsk litteratur vid universitetet i Warszawa. F\u00f6re kriget b\u00f6rjade hon arbeta p\u00e5 Warszawas sociala avdelning, d\u00e4r hon l\u00e4rde k\u00e4nna problem som ensamst\u00e5ende m\u00f6drar, arbetsl\u00f6sa och heml\u00f6sa handskades med.\nHon gifte sig med Andrzej Sendler, som f\u00e5ngades av tyskarna under Septemberf\u00e4ltt\u00e5get 1939 och h\u00f6lls i ett krigsf\u00e5ngl\u00e4ger till slutet av kriget.\nUnder andra v\u00e4rldskriget, \u00e5r 1940, n\u00e4r det judiska gettot grundades i det tysk-ockuperade Warszawa, blev Irena engagerad i att hj\u00e4lpa judiska familjer att r\u00e4dda sina barn. Hon lyckades skaffa, f\u00f6r sig sj\u00e4lv och sin kollega, identitetskort som sanitetsarbetare som bek\u00e4mpar smittsamma sjukdomar, vilket gav dem tillg\u00e5ng till det st\u00e4ngda gettodistriktet. Hon f\u00f6rs\u00e5g judiska barn med nya polska identiteter och smugglade ut dem ur gettot och placerade dem i skyddat boende hos polska familjer och p\u00e5 barnhem. Att splittra famijer p\u00e5 det s\u00e4ttet var k\u00e4nslom\u00e4ssigt sm\u00e4rtsamt och hade ingen garanti f\u00f6r ett lyckligt slut. Barnen packades i l\u00e5dor och v\u00e4skor och drevs ut ur gettot i kommunala sanitetsf\u00f6retags ambulanser. Sp\u00e4dbarn fick s\u00f6mnmedel s\u00e5 att de skulle sova tillr\u00e4ckligt l\u00e4nge. Bland de m\u00e5nga s\u00e4tt som barnen smugglades ut p\u00e5 var: att g\u00f6mma dem och \u00e5ka ut med dem p\u00e5 sp\u00e5rvagnar eller i brandbilar som passerade genom gettot, eller anv\u00e4nda underjordiska tunnlar som slogs genom k\u00e4llarv\u00e4ggar i hus som stod bredvid byggnader p\u00e5 den \"ariska\" sidan.\nIrena Sendler och hennes kollegor hj\u00e4lpte ocks\u00e5 vuxna att fly fr\u00e5n gettot. 1943 blev hon en av de viktigaste aktivisterna f\u00f6r barnavdelningen i R\u00e5det f\u00f6r hj\u00e4lp till judar, \u017begota, - en polsk humanit\u00e4r underjordisk organisation som var ett officiellt organ f\u00f6r den polska exilregeringen. Samma \u00e5r arresterades hon av Gestapo, men \u017begota lyckades befria henne.\nHon skrev ner de r\u00e4ddade barnens nya samt riktiga personuppgifter p\u00e5 pappersremsor och g\u00f6mde dem i glasburkar som hon sedan gr\u00e4vde ner i en tr\u00e4dg\u00e5rd s\u00e5 att barnen kunde efter\u00e5t ta reda p\u00e5 sin riktiga identitet.\n1965 tilldelades Irena Sendler medaljen av de R\u00e4ttf\u00e4rdiga Bland Folken. Hon nominerades ocks\u00e5 tv\u00e5 g\u00e5nger till Nobels fredspris. Hon dog 2008.\nKrystyna Chojnowska-Liskiewicz (1936)\nM\u00f6t Krystyna Chojnowska-Liskiewicz, \"v\u00e4rldshavens f\u00f6rsta dam\"! \nSeglare, \u00e4ventyrare och skeppsarkitekt. Den f\u00f6rsta kvinnan som ensam seglat jorden runt. Hon seglade med den 31 fot l\u00e5nga slupen Mazurek som ritats av hennes make. Det blev kappsegling mellan henne och den nyzeel\u00e4ndska seglaren Naomi James som fullbordade sin jordenruntsegling drygt en m\u00e5nad efter den polska seglaren.\nKrystyna Chojnowska-Liskiewicz minns sin v\u00e4rldsomsegling som ett v\u00e4ldigt intressant livskapitel men ocks\u00e5 som l\u00e5nga dagar med ett oerh\u00f6rt slitsamt och fysiskt kr\u00e4vande arbete. Hon fick k\u00e4mpa mot stormar, 15 meter h\u00f6ga v\u00e5gor och isberg, men det v\u00e4rsta var f\u00f6r henne\u2026 s\u00f6mnbrist.\nHennes ensamsegling b\u00f6rjade den 28 mars 1976 och p\u00e5gick i 2 \u00e5r. Den gick genom Atlanten, Panamakanalen, Stilla havet, runt Australien och Afrika, sammanlagt 28,696 nautiska mil. Prestationen hamnade i Guinness rekordbok.\nWis\u0142awa Szymborska (1923-2012)\nHennes poesi utstr\u00e5lar visdom, briljans och humor. Hon tycke om att upph\u00f6ja det vardagliga till n\u00e5got extraordin\u00e4rt, men avskydde patos och undvek stora ord.\n\u201dAlltid n\u00e4r jag skriver f\u00e5r jag en k\u00e4nsla av att det st\u00e5r n\u00e5gon bakom min rygg och g\u00f6r f\u00e5niga miner. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r jag p\u00e5 min vakt och undviker stora ord s\u00e5 gott det g\u00e5r\u201d, sa hon.\nHumor var en del av b\u00e5de hennes diktning och vardag. Till exempel \u00e4lskade hon att klippa och klistra humoristiska kollage av foton och tidningsurklipp som hon till\u00e4gnade konkreta personer.\nHon var poet, men \u00e4ven litteraturkritiker, ess\u00e4ist och \u00f6vers\u00e4ttare av fransk barockpoesi.\nDet \u00e4r Wis\u0142awa Szymborska det handlar om, Polens f\u00f6rsta och v\u00e4rldens nionde kvinnliga Nobelpristagare i litteratur.\nAnna Walentynowicz (1929-2010)\nSom 21-\u00e5ring b\u00f6rjade hon arbeta p\u00e5 skeppsvarvet i Gda\u0144sk, f\u00f6rst som svetsare, senare som kranf\u00f6rare. Hon var verksam inom Kustomr\u00e5dets fria fackf\u00f6rening som hon var medgrundare till, den illegala organisationen som formades i opposition mot den kommunistiska regimen.\nAlltid stod hon upp mot or\u00e4ttvisa och kr\u00e4nkningar av arbetares r\u00e4ttigheter och p\u00e5 grund av det utsatte s\u00e4kerhetstj\u00e4nsten henne f\u00f6r m\u00e5nga trakasserier \u2013 frihetsber\u00f6vanden, genoms\u00f6kningar, hot, interneringar och f\u00e4ngelsestraff.\nDen disciplin\u00e4ra upps\u00e4gningen av henne, bara fem m\u00e5nader f\u00f6re hennes pension, blev gnistan som utl\u00f6ste varvarbetarnas strejk i Gda\u0144sk, augusti 1980. Hon bidrog till Solidaritetsr\u00f6relsens uppkomst och till de demokratiska f\u00f6r\u00e4ndringarna i Polen \u00e5r 1989 och s\u00e5 sm\u00e5ningom i hela regionen.\nHennes namn \u00e4r Anna Walentynowicz, en av 100 kvinnor som enligt TIME definierade 1900-talet. \nF\u00f6r exakt 11 \u00e5r sedan, den 10 april 2010 omkom hon i flygkraschen i Smole\u0144sk.\nOlga Bozna\u0144ska (1865-1940)\nHon kallades f\u00f6r tystnadens konstn\u00e4r. Hon hade f\u00f6rm\u00e5ga att avbilda m\u00e4nniskosj\u00e4lar i sina portr\u00e4tt. Det sades att hon m\u00e5lade blicken och leendet i st\u00e4llet f\u00f6r endast \u00f6gonen och l\u00e4pparna.\nHon var bosatt och verksam i Krak\u00f3w, M\u00fcnchen och Paris, d\u00e4r hon vann Grand Prix p\u00e5 V\u00e4rldsutst\u00e4llningen 1937.\nHon blev k\u00e4nd f\u00f6r b\u00e5de sitt stillebenm\u00e5leri, sina interi\u00f6rm\u00e5lningar och landskapsm\u00e5lningar men mest ber\u00f6md \u00e4r hennes f\u00f6rtr\u00e4ffliga portr\u00e4tt som k\u00e4nnetecknas av en elegant och subtil f\u00e4rgskala, en speciell st\u00e4mning och tvetydighet. Hon f\u00f6rs\u00f6kte aldrig att f\u00f6rsk\u00f6na den avportr\u00e4tterades yttre, utan satsade p\u00e5 att avbilda dennes inre, personlighet och k\u00e4nslotillst\u00e5nd.\nHon blev erk\u00e4nd och framg\u00e5ngsrik, bel\u00f6nades med flera prestigefulla priser, st\u00e4llde ut b\u00e5de i Europa och USA. 1895 var hon en av Europas tolv b\u00e4sta kvinnliga m\u00e5lare enligt den berlinbaserade tidskriften Bazaar.\nM\u00f6t Olga Bozna\u0144ska, som f\u00f6ddes f\u00f6r exakt 156 \u00e5r sedan, den 15 april 1865 i Krak\u00f3w. \nMaria Sk\u0142odowska-Curie (1867-1934)\nFysiker, kemist, forskare inom radioaktivitet, uppt\u00e4ckare av tv\u00e5 nya radioaktiva grund\u00e4mnen, radium och polonium.\nDen f\u00f6rsta och den enda kvinnan som vann Nobelpriset tv\u00e5 g\u00e5nger och den enda personen som vann Nobelpriset i tv\u00e5 olika vetenskapliga omr\u00e5den; fysik och kemi. Ocks\u00e5 den f\u00f6rsta kvinnan som f\u00f6rel\u00e4ste p\u00e5 Sorbonne. Enligt tidskriften New Scientist \u00e4r hon en av tidernas st\u00f6rsta vetenskapspersoner.\nEgentligen beh\u00f6ver hon ingen introduktion, men hon m\u00e5ste talas om \u00e4nd\u00e5 - Maria Sk\u0142odowska-Curie - hennes uppt\u00e4ckter om radioaktivitet blev banbrytande och la grunden f\u00f6r den str\u00e5lbehandling som anv\u00e4nds inom cancerv\u00e5rden idag.\nOlga Tokarczuk (1962)\nI hennes romaner flyter den objektiva och den uppdiktade verkligheten samman, b\u00e5da lika \u00e4kta och f\u00e4ngslande. Hon f\u00e5r sina l\u00e4sare att st\u00e4lla fr\u00e5gor och ifr\u00e5gas\u00e4tta det sj\u00e4lvklara. Hon \u00e4r f\u00e5ordig om sig sj\u00e4lv, hon vill helst att hennes b\u00f6cker ska f\u00f6ra talan.\nHennes utbildning som psykolog och erfarenhet av att ha jobbat p\u00e5 en psykiatrisk avdelning hj\u00e4lper henne att skapa autentiska och trov\u00e4rdiga romangestalter. Som hon sj\u00e4lv s\u00e4ger har hon alltid varit fascinerad av \u201dallt som \u00e4r lite avsides, excentriskt, annorlunda, alla sorters rubbningar, sjukdomar och allt som utmanar den s\u00e5 kallade normen.\u201d\nHennes romaner utg\u00f6r en f\u00f6rdjupad andlig reflektion \u00f6ver dagens samh\u00e4lle och m\u00e4nniska, med m\u00e5nga olika referenser till historia, religion, mytologi och natur.\nHon \u00e4r vegetarian, milj\u00f6aktivist, feminist och \u00e4r engagerad i samh\u00e4llsfr\u00e5gor. Hon \u00e4r f\u00e5ordig om sig sj\u00e4lv, hon vill helst att hennes b\u00f6cker ska f\u00f6ra talan.\nP\u00e5 V\u00e4rldsbokdagen l\u00e4r l\u00e4nna Olga Tokarczuk, Nobelpristagare i litteratur som \u00e4lskar djur, natur och\u2026 m\u00e4nniskor!\nMaria Siemionow (1950)\nSedan 1980-talet har hon hj\u00e4lpt s\u00e5v\u00e4l patienter som i olyckor f\u00f6rlorade fingrar, h\u00e4nder och f\u00f6tter, som barn med sv\u00e5ra br\u00e4nnskador.\nHon \u00e4r en framst\u00e5ende specialist inom mikrokirurgi, plastikkirurgi och transplantologi.\n2008 i Cleveland ledde hon ett l\u00e4karteam som genomf\u00f6rde en transplantation av 80 procent av ett skottoffers ansikte. Efter den 22 timmar l\u00e5nga operationen \u00e5terh\u00e4mtade sig patienten; hon kunde andas sj\u00e4lv igen, prata, \u00e4ta och \u00e5terfick sitt smak- och luktsinne. Det var den fj\u00e4rde operationen av denna typ i v\u00e4rlden.\nM\u00f6t professor Maria Siemionow.\nWanda Rutkiewicz (1943-1992)\nHon k\u00e4mpade f\u00f6r att bryta mot den d\u00e5 r\u00e5dande stereotypen att bergskl\u00e4ttring inte var f\u00f6r kvinnor.\n1986 blev hon den f\u00f6rsta kvinnan i v\u00e4rlden att bestiga K2, ett av v\u00e4rldens farligaste berg. 1978 var hon den f\u00f6rsta europeiska kvinnan p\u00e5 toppen av Mount Everest. Hon \u00e4lskade utmaningar.\nHennes plan var att bestiga alla fjorton 8000-meterstoppar \u2013 hon d\u00f6pte projektet till \u201den karavan av dr\u00f6mmar\u201d \u2013 och hon lyckades med \u00e5tta av dem; f\u00f6rutom Mount Everest och K2 blev det Nanga Parbat, Shishapangma, Gasherbrum II, Gasherbrum I, Cho Oyu och Annapurna I.\nHon kl\u00e4ttrade ofta ensam, utan extra syre och valde ofta de tuffaste kl\u00e4tterlederna. Hon var 49 \u00e5r gammal n\u00e4r hon sp\u00e5rl\u00f6st f\u00f6rsvann under bestigningen av Kangchenjunga, v\u00e4rldens tredje h\u00f6gsta berg. Detta h\u00e4nde f\u00f6r exakt 29 \u00e5r sedan.\nDen legendariska bergskl\u00e4ttraren heter Wanda Rutkiewicz. \nF\u00f6rsta kvinnliga parlamentsledam\u00f6ter\nDen 28 november 1918, strax efter att Polen \u00e5terfick sin sj\u00e4lvst\u00e4ndighet, utf\u00e4rdades ett dekret om vallagen som inf\u00f6rde r\u00f6str\u00e4tt f\u00f6r kvinnor. Polen var allts\u00e5 ett av de f\u00f6rsta l\u00e4nderna i v\u00e4rlden som gav kvinnorna r\u00f6str\u00e4tt samt r\u00e4tten att bli utvald till parlamentet.\nAktivisterna i r\u00f6relsen f\u00f6r den kvinnliga emancipationen i Polen hade olika bakgrunder, utbildningar och \u00e5sikter men det som de hade gemensamt var att de v\u00e4grade att forts\u00e4tta l\u00e5ta kvinnor vara \u00e5sidosatta inom den offentliga sektorn.\nEfter Andra polska republikens f\u00f6rsta parlamentsval den 26 januari 1919 utgjorde kvinnorna bara 2 procent av alla ledam\u00f6ter men deras beslutsamhet och h\u00e5rda arbete bidrog avsev\u00e4rt till m\u00e5nga f\u00f6rb\u00e4ttringar och moderniseringar inom lag, utbildning och socialv\u00e5rd.\nDe f\u00f6rsta parlamentsledam\u00f6terna var: Gabriela Balicka-Iwanowska, Irena Kosmowska, Jadwiga Dziubi\u0144ska, Anna Piasecka, Maria Moczyd\u0142owska, Zofia Moraczewska, Zofia Sokolnicka och Franciszka Wilczkowiakowa.\nH\u00e4r kan du l\u00e4sa mer om tio framst\u00e5ende polska kvinnor p\u00e5 engelska och polska:"},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"pl-PL","@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2021\/05\/24\/framstaende-polska-kvinnor-outstandingplwomen\/#primaryimage","url":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/baner-na-www.jpg","contentUrl":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2021\/05\/baner-na-www.jpg","width":2500,"height":1566},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2021\/05\/24\/framstaende-polska-kvinnor-outstandingplwomen\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Framst\u00e5ende polska kvinnor (#OutstandingPLWomen)"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#website","url":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/","name":"Instytut Polski w Sztokholmie","description":"Instytuty Polskie","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"pl-PL"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#\/schema\/person\/062b5a5f61f32b17c98996975db8d556","name":"strozniake","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"pl-PL","@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#\/schema\/person\/image\/","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/25e0be9897787f9035155a882fde97cc?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/25e0be9897787f9035155a882fde97cc?s=96&d=mm&r=g","caption":"strozniake"},"sameAs":["http:\/\/strozniake"],"url":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/author\/strozniake\/"}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5724","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/users\/29"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5724"}],"version-history":[{"count":34,"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5724\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":10777,"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5724\/revisions\/10777"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/media\/5774"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5724"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=5724"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=5724"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}