{"id":7684,"date":"2022-01-20T10:32:00","date_gmt":"2022-01-20T09:32:00","guid":{"rendered":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/?p=7684"},"modified":"2022-03-10T14:04:48","modified_gmt":"2022-03-10T13:04:48","slug":"arets-hedersjubilarer-2022","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2022\/01\/20\/arets-hedersjubilarer-2022\/","title":{"rendered":"\u00c5rets hedersjubilarer 2022"},"content":{"rendered":"\n
\"\"<\/figure>
\n
MARIA GRZEGORZEWSKA<\/strong> (1887-1967)<\/strong> <\/h5>\n\n\n\n

I \u00e5r \u00e4r det 100 \u00e5r sedan Specialpedagogiska institutet (Pa\u0144stwowy Instytut Pedagogiki Specjalnej) grundades i Warszawa. Nuf\u00f6rtiden heter l\u00e4ros\u00e4tet Akademia Pedagogiki Specjalnej im. Marii Grzegorzewskiej, dvs. Maria Grzegorzewskas akademi f\u00f6r specialpedagogik. Grundaren Maria Grzegorzewska<\/strong> var forskare, socialarbetare, specialpedagog, pedagog och psykolog f\u00f6r barn med synneds\u00e4ttning. Hennes motto, som fortfarande g\u00e4ller f\u00f6r n\u00e4sta generationer av specialpedagoger, var: \u201dDet handlar inte om m\u00e4nniskor med funktionsneds\u00e4ttning, utan om m\u00e4nniskor\u201d. <\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>
\n
MARIA KONOPNICKA<\/strong> (1842-1910)<\/strong><\/h5>\n\n\n\n

Den 23 maj 2022 \u00e4r det 180 \u00e5r sedan den polska romanf\u00f6rfattaren, poeten, \u00f6vers\u00e4ttaren och skribenten Maria Konopnicka<\/strong> f\u00f6ddes (f\u00f6dd Wasi\u0142owska). F\u00f6rutom att vara en av Polens fr\u00e4msta f\u00f6rfattare, var hon engagerad i att motarbeta sociala or\u00e4ttvisor, repressalier som de polska barnen utsattes f\u00f6r och den antipolska politiken som f\u00f6rdes av de tre stormakterna som genomf\u00f6rt Polens delningar. Hon f\u00f6rde \u00e4ven kampen f\u00f6r kvinnors r\u00e4ttigheter och hj\u00e4lpte politiska f\u00e5ngar som f\u00e4ngslats av de ryska myndigheterna. <\/p>\n\n\n\n

En av hennes mest k\u00e4nda dikter \u00e4r \u201dRota\u201d (Eden) fr\u00e5n 1908 som skrevs i protest mot Preussens h\u00e4nsynsl\u00f6sa germanisering av den polska befolkningen. Dikten tonsattes och n\u00e4r Polen \u00e5terfick sj\u00e4lvst\u00e4ndigheten var den n\u00e4ra att bli utvald till landets nationals\u00e5ng. <\/p>\n\n\n\n

Maria Konopnicka \u00e4r ocks\u00e5 stor inom polsk barnlitteratur. En av de mest \u00e4lskade polska barnb\u00f6ckerna \u00e4r \u201dNa jagody\u201d (Bl\u00e5b\u00e4rsplockningen) fr\u00e5n 1903 – Konopnickas egen version av Elsa Beskows Puttes \u00e4ventyr i bl\u00e5b\u00e4rsskogen<\/em> (1901) som i Polen publicerades med Beskows originalillustrationer. <\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>
\n
IGNACY \u0141UKASIEWICZ (1822-1882) <\/strong><\/h5>\n\n\n\n

Den 8 mars i \u00e5r \u00e4r det 200 \u00e5r sedan oljeindustrins fader Ignacy \u0141ukasiewicz<\/strong> f\u00f6ddes. Den polske farmaceuten och kemisten som var pionj\u00e4ren n\u00e4r det g\u00e4ller destillation av bergolja och dess anv\u00e4ndningar uppfann \u00e4ven fotogenlampan. F\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen belyste lampan ett skyltf\u00f6nster p\u00e5 ett apotek i Lw\u00f3w (Lviv) d\u00e4r \u0141ukasiewicz jobbade. Senare donerade han sin fotogenlampa till det lokala sjukhuset i Lviv s\u00e5 att akuta operationer kunde genomf\u00f6ras \u00e4ven nattetid. Datumet av den f\u00f6rsta operationen som skedde med belysningen av hans fotogenlampa, kv\u00e4llen den 31 juli 1853, betraktas som den symboliska starten f\u00f6r inte bara den polska utan \u00e4ven den internationella olje- och gasindustrin. Fotogenlampan, som gav ljuset som motsvarade fr\u00e5n 8 till 10 stearinljus, revolutionerade s\u00e5 sm\u00e5ningom teknologin f\u00f6r artificiellt ljus och inom drygt tio \u00e5r b\u00f6rjade lampan anv\u00e4ndas runtom i v\u00e4rlden.<\/p>\n\n\n\n

V\u00e4rldens f\u00f6rsta bergoljegruva och oljeraffinaderiet startades 1854 i byn B\u00f3brka n\u00e4ra staden Krosno p\u00e5 initiativ av Ignacy \u0141ukasiewicz, Gruvan i B\u00f3brka \u00e4r fortfarande verksam. I den stora byggnaden p\u00e5 gruvomr\u00e5det, d\u00e4rifr\u00e5n \u0141ukasiewicz en g\u00e5ng i tiden styrde sitt oljeimperium, befinner sig numera ett olje- och gasindustrimuseum (Muzeum Przemys\u0142u Naftowego i Gazowniczego im. I. \u0141ukasiewicza w B\u00f3brce). <\/p>\n\n\n\n

Ur den polska sejmens motivering: \u201eIgnacy \u0141ukasiewicz ska hyllas i synnerhet f\u00f6r sina enormt stora och utomordentliga bidrag till Polens industri och n\u00e4ringsliv, men \u00e4ven f\u00f6r sitt engagemang i kampen f\u00f6r hemlandets sj\u00e4lvst\u00e4ndighet och f\u00f6r omtanken om sina anst\u00e4llda\u201d. <\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>
\n
J\u00d3ZEF MACKIEWICZ (1902-1985) <\/strong><\/h5>\n\n\n\n

Den 1 april \u00e4r det 120 \u00e5r sedan den framst\u00e5ende polska f\u00f6rfattaren och skribenten J\u00f3zef Mackiewicz<\/strong> f\u00f6ddes. I sina verk skildrade han m\u00e4nnisko\u00f6den i gr\u00e4nsomr\u00e5det mellan Polen, Litauen och Belarus mot bakgrunden av epokg\u00f6rande historiska h\u00e4ndelser och h\u00e4nvisade till  F\u00f6rsta republiken Polens (1572\u20131795) tradition av multinationalitet. Hans texter genomsyrades av id\u00e9er som fr\u00e4mjade Polens sj\u00e4lvst\u00e4ndighet, frihet, fredlig samlevnad mellan Central- och \u00d6steuropas nationer och ett orubbligt motst\u00e5nd mot kommunismen. <\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>
\n
WANDA RUTKIEWICZ (1943-1992) <\/strong><\/h5>\n\n\n\n

Den 13 maj 1992, f\u00f6r 30 \u00e5r sedan, f\u00f6rsvann den legendariska polska bergskl\u00e4ttraren Wanda Rutkiewicz<\/strong> sp\u00e5rl\u00f6st under bestigningen av Kangchenjunga, v\u00e4rldens tredje h\u00f6gsta berg. Hennes plan var att bestiga alla fjorton 8000-meterstoppar och hon lyckades med \u00e5tta av dem, Kangchenjunga skulle varit den nionde. \u00c5r 1986 blev Wanda Rutkiewicz den f\u00f6rsta kvinnan i v\u00e4rlden att bestiga K2, ett av v\u00e4rldens farligaste berg. 1978 var hon den f\u00f6rsta europeiska kvinnan p\u00e5 toppen av Mount Everest och tredje i v\u00e4rlden. F\u00f6rutom Mount Everest och K2 blev det Nanga Parbat, Shishapangma, Gasherbrum II, Gasherbrum I, Cho Oyu och Annapurna I. Hon kl\u00e4ttrade ofta ensam, utan extra syre och valde ofta de tuffaste kl\u00e4tterlederna. <\/p>\n\n\n\n

Wanda Rutkiewicz k\u00e4mpade f\u00f6r att bryta mot den d\u00e5 r\u00e5dande stereotypen att bergskl\u00e4ttring inte var f\u00f6r kvinnor. Hon br\u00f6t normer och banade v\u00e4gen f\u00f6r kvinnliga bergsbestigarteam. Hon imponerade med sin styrka, sin fysiska prestanda och otroliga intelligens. <\/p>\n\n\n\n

Foto: Seweryn Bidzi\u0144ski<\/em> <\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>
\n
J\u00d3ZEF WYBICKI (1747-1822)<\/strong> <\/h5>\n\n\n\n

Den 29 september i \u00e5r \u00e4r det 275 \u00e5r sedan J\u00f3zef Wybicki<\/strong> f\u00f6ddes och den 10 mars \u00e4r det 200 \u00e5r sedan han dog. J\u00f3zef Wybicki var f\u00f6rfattare, poet och dramatiker, jurist, politiker, ledamot av den polska sejmen, en av initiativtagarna till konfederationen i Bar 1768, deltagare i arbetet med att inf\u00f6ra 3 maj-konstitutionen, en av ledande anh\u00e4ngarna till Tadeusz Ko\u015bciuszko-upproret 1794. Han var med och organiserade de polska legion\u00e4rerna i Italien och deltog i Napoleonkrigen. I Hertigd\u00f6met Warszawa blev han senator vojvod \u00e5r 1807. \u00c5r 1815 blev han senator vojvod i Kongresspolen och chefsdomare i H\u00f6gsta domstolen \u00e5ren 1817-1820.<\/p>\n\n\n\n

J\u00f3zef Wybicki \u00e4r mest k\u00e4nd som textf\u00f6rfattaren till Polens nationals\u00e5ng som han skrev f\u00f6r 225 \u00e5r sedan. Polens nationals\u00e5ng heter numera \u201dMazurek D\u0105browskiego\u201d (D\u0105browskis mazurka) men n\u00e4r Wybicki skrev texten \u00e5r 1797 till en melodi kallades den „Pie\u015b\u0144 Legion\u00f3w Polskich we W\u0142oszech” (S\u00e5ngen av de polska legionerna i Italien) eftersom de polska legion\u00e4rerna i Napoleon I:s arm\u00e9 i Italien under ledning av general Henryk D\u0105browski brukade sjunga s\u00e5ngen inf\u00f6r ett slag. S\u00e5ngen blev Polens nationals\u00e5ng p\u00e5 1920-talet. <\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>
\n
DEN POLSKA ROMANTIKEN<\/strong><\/h5>\n\n\n\n

\u00c5r 1822 publicerade Adam Mickiewicz sina „Ballader och romanser” som betraktas som den polska romantiska poesins manifest. Det var d\u00e5 romantiken, den nya str\u00f6mningen, uppstod. F\u00f6rutom Adam Mickiewicz var epokens fr\u00e4msta polska representanter inom litteratur Juliusz S\u0142owacki, Zygmunt Krasi\u0144ski och Cyprian Kamil Norwid, inom musik Fr\u00e9d\u00e9ric (Fryderyk) Chopin och Stanis\u0142aw Moniuszko och inom bildkonst Piotr Micha\u0142owski och Jan Matejko. Under romantiken var Polen underkuvat av stormaktsgrannarna, men dessa genialiska konstn\u00e4rerna, men \u00e4ven t\u00e4nkare och politiska aktivister, lyckades att kreera en andlig frihet \u00e5t hela nationen och s\u00e4tta sitt land \u00e5terigen p\u00e5 Europas kulturella karta. I \u00e5r \u00e4r det 200 \u00e5r sedan den symboliska b\u00f6rjan p\u00e5 den polska romantiken<\/strong>.<\/p>\n<\/div><\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

MARIA GRZEGORZEWSKA (1887-1967) I \u00e5r \u00e4r det 100 \u00e5r sedan Specialpedagogiska institutet (Pa\u0144stwowy Instytut Pedagogiki Specjalnej) grundades i Warszawa. Nuf\u00f6rtiden heter l\u00e4ros\u00e4tet Akademia Pedagogiki Specjalnej im. Marii Grzegorzewskiej, dvs. Maria Grzegorzewskas akademi f\u00f6r specialpedagogik. Grundaren Maria Grzegorzewska var forskare, socialarbetare, specialpedagog, pedagog och psykolog f\u00f6r barn med synneds\u00e4ttning. Hennes motto, som fortfarande g\u00e4ller f\u00f6r n\u00e4sta generationer […]<\/p>\n","protected":false},"author":29,"featured_media":7694,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":true,"template":"","format":"standard","meta":{"inline_featured_image":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[222,188],"tags":[],"class_list":["post-7684","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-aktualnosc-se","category-sztuka-polska-se"],"yoast_head":"\n\u00c5rets hedersjubilarer 2022 - Instytut Polski w Sztokholmie<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"\u00c5ret 2022 har enligt den polska sejmens beslut utropats till Maria Grzegorzewskas, Maria Konopnickas, Ignacy \u0141ukasiewiczs, J\u00f3zef Mackiewiczs, Wanda Rutkiewiczs, J\u00f3zef Wybickis samt den polska romatikens \u00e5r.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2022\/01\/20\/arets-hedersjubilarer-2022\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"pl_PL\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"\u00c5rets hedersjubilarer 2022 - Instytut Polski w Sztokholmie\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"\u00c5ret 2022 har enligt den polska sejmens beslut utropats till Maria Grzegorzewskas, Maria Konopnickas, Ignacy \u0141ukasiewiczs, J\u00f3zef Mackiewiczs, Wanda Rutkiewiczs, J\u00f3zef Wybickis samt den polska romatikens \u00e5r.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2022\/01\/20\/arets-hedersjubilarer-2022\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Instytut Polski w Sztokholmie\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2022-01-20T09:32:00+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2022-03-10T13:04:48+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2022\/01\/Arets-hedersjubilarer-2022.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"2000\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"1600\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"strozniake\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Napisane przez\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"strozniake\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Szacowany czas czytania\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"8 minut\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"event\",\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2022\/01\/20\/arets-hedersjubilarer-2022\/\",\"url\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2022\/01\/20\/arets-hedersjubilarer-2022\/\",\"name\":\"\u00c5rets hedersjubilarer 2022\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2022\/01\/20\/arets-hedersjubilarer-2022\/#primaryimage\"},\"image\":[\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2022\/01\/Arets-hedersjubilarer-2022.jpg\",\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2022\/01\/Arets-hedersjubilarer-2022-300x240.jpg\",\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2022\/01\/Arets-hedersjubilarer-2022-1024x819.jpg\",\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2022\/01\/Arets-hedersjubilarer-2022.jpg\"],\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2022\/01\/Arets-hedersjubilarer-2022.jpg\",\"datePublished\":\"2022-01-20T09:32:00+02:00\",\"dateModified\":\"2022-03-10T13:04:48+02:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#\/schema\/person\/062b5a5f61f32b17c98996975db8d556\"},\"description\":\"MARIA GRZEGORZEWSKA (1887-1967) \\nI \u00e5r \u00e4r det 100 \u00e5r sedan Specialpedagogiska institutet (Pa\u0144stwowy Instytut Pedagogiki Specjalnej) grundades i Warszawa. Nuf\u00f6rtiden heter l\u00e4ros\u00e4tet Akademia Pedagogiki Specjalnej im. Marii Grzegorzewskiej, dvs. Maria Grzegorzewskas akademi f\u00f6r specialpedagogik. Grundaren Maria Grzegorzewska var forskare, socialarbetare, specialpedagog, pedagog och psykolog f\u00f6r barn med synneds\u00e4ttning. Hennes motto, som fortfarande g\u00e4ller f\u00f6r n\u00e4sta generationer av specialpedagoger, var: \u201dDet handlar inte om m\u00e4nniskor med funktionsneds\u00e4ttning, utan om m\u00e4nniskor\u201d. \\nMARIA KONOPNICKA (1842-1910)\\nDen 23 maj 2022 \u00e4r det 180 \u00e5r sedan den polska romanf\u00f6rfattaren, poeten, \u00f6vers\u00e4ttaren och skribenten Maria Konopnicka f\u00f6ddes (f\u00f6dd Wasi\u0142owska). F\u00f6rutom att vara en av Polens fr\u00e4msta f\u00f6rfattare, var hon engagerad i att motarbeta sociala or\u00e4ttvisor, repressalier som de polska barnen utsattes f\u00f6r och den antipolska politiken som f\u00f6rdes av de tre stormakterna som genomf\u00f6rt Polens delningar. Hon f\u00f6rde \u00e4ven kampen f\u00f6r kvinnors r\u00e4ttigheter och hj\u00e4lpte politiska f\u00e5ngar som f\u00e4ngslats av de ryska myndigheterna. \\nEn av hennes mest k\u00e4nda dikter \u00e4r \u201dRota\u201d (Eden) fr\u00e5n 1908 som skrevs i protest mot Preussens h\u00e4nsynsl\u00f6sa germanisering av den polska befolkningen. Dikten tonsattes och n\u00e4r Polen \u00e5terfick sj\u00e4lvst\u00e4ndigheten var den n\u00e4ra att bli utvald till landets nationals\u00e5ng. \\nMaria Konopnicka \u00e4r ocks\u00e5 stor inom polsk barnlitteratur. En av de mest \u00e4lskade polska barnb\u00f6ckerna \u00e4r \u201dNa jagody\u201d (Bl\u00e5b\u00e4rsplockningen) fr\u00e5n 1903 - Konopnickas egen version av Elsa Beskows Puttes \u00e4ventyr i bl\u00e5b\u00e4rsskogen (1901) som i Polen publicerades med Beskows originalillustrationer. \\nIGNACY \u0141UKASIEWICZ (1822-1882) \\nDen 8 mars i \u00e5r \u00e4r det 200 \u00e5r sedan oljeindustrins fader Ignacy \u0141ukasiewicz f\u00f6ddes. Den polske farmaceuten och kemisten som var pionj\u00e4ren n\u00e4r det g\u00e4ller destillation av bergolja och dess anv\u00e4ndningar uppfann \u00e4ven fotogenlampan. F\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen belyste lampan ett skyltf\u00f6nster p\u00e5 ett apotek i Lw\u00f3w (Lviv) d\u00e4r \u0141ukasiewicz jobbade. Senare donerade han sin fotogenlampa till det lokala sjukhuset i Lviv s\u00e5 att akuta operationer kunde genomf\u00f6ras \u00e4ven nattetid. Datumet av den f\u00f6rsta operationen som skedde med belysningen av hans fotogenlampa, kv\u00e4llen den 31 juli 1853, betraktas som den symboliska starten f\u00f6r inte bara den polska utan \u00e4ven den internationella olje- och gasindustrin. Fotogenlampan, som gav ljuset som motsvarade fr\u00e5n 8 till 10 stearinljus, revolutionerade s\u00e5 sm\u00e5ningom teknologin f\u00f6r artificiellt ljus och inom drygt tio \u00e5r b\u00f6rjade lampan anv\u00e4ndas runtom i v\u00e4rlden.\\nV\u00e4rldens f\u00f6rsta bergoljegruva och oljeraffinaderiet startades 1854 i byn B\u00f3brka n\u00e4ra staden Krosno p\u00e5 initiativ av Ignacy \u0141ukasiewicz, Gruvan i B\u00f3brka \u00e4r fortfarande verksam. I den stora byggnaden p\u00e5 gruvomr\u00e5det, d\u00e4rifr\u00e5n \u0141ukasiewicz en g\u00e5ng i tiden styrde sitt oljeimperium, befinner sig numera ett olje- och gasindustrimuseum (Muzeum Przemys\u0142u Naftowego i Gazowniczego im. I. \u0141ukasiewicza w B\u00f3brce). \\nUr den polska sejmens motivering: \u201eIgnacy \u0141ukasiewicz ska hyllas i synnerhet f\u00f6r sina enormt stora och utomordentliga bidrag till Polens industri och n\u00e4ringsliv, men \u00e4ven f\u00f6r sitt engagemang i kampen f\u00f6r hemlandets sj\u00e4lvst\u00e4ndighet och f\u00f6r omtanken om sina anst\u00e4llda\u201d. \\nJ\u00d3ZEF MACKIEWICZ (1902-1985) \\nDen 1 april \u00e4r det 120 \u00e5r sedan den framst\u00e5ende polska f\u00f6rfattaren och skribenten J\u00f3zef Mackiewicz f\u00f6ddes. I sina verk skildrade han m\u00e4nnisko\u00f6den i gr\u00e4nsomr\u00e5det mellan Polen, Litauen och Belarus mot bakgrunden av epokg\u00f6rande historiska h\u00e4ndelser och h\u00e4nvisade till F\u00f6rsta republiken Polens (1572\u20131795) tradition av multinationalitet. Hans texter genomsyrades av id\u00e9er som fr\u00e4mjade Polens sj\u00e4lvst\u00e4ndighet, frihet, fredlig samlevnad mellan Central- och \u00d6steuropas nationer och ett orubbligt motst\u00e5nd mot kommunismen. \\nWANDA RUTKIEWICZ (1943-1992) \\nDen 13 maj 1992, f\u00f6r 30 \u00e5r sedan, f\u00f6rsvann den legendariska polska bergskl\u00e4ttraren Wanda Rutkiewicz sp\u00e5rl\u00f6st under bestigningen av Kangchenjunga, v\u00e4rldens tredje h\u00f6gsta berg. Hennes plan var att bestiga alla fjorton 8000-meterstoppar och hon lyckades med \u00e5tta av dem, Kangchenjunga skulle varit den nionde. \u00c5r 1986 blev Wanda Rutkiewicz den f\u00f6rsta kvinnan i v\u00e4rlden att bestiga K2, ett av v\u00e4rldens farligaste berg. 1978 var hon den f\u00f6rsta europeiska kvinnan p\u00e5 toppen av Mount Everest och tredje i v\u00e4rlden. F\u00f6rutom Mount Everest och K2 blev det Nanga Parbat, Shishapangma, Gasherbrum II, Gasherbrum I, Cho Oyu och Annapurna I. Hon kl\u00e4ttrade ofta ensam, utan extra syre och valde ofta de tuffaste kl\u00e4tterlederna. \\nWanda Rutkiewicz k\u00e4mpade f\u00f6r att bryta mot den d\u00e5 r\u00e5dande stereotypen att bergskl\u00e4ttring inte var f\u00f6r kvinnor. Hon br\u00f6t normer och banade v\u00e4gen f\u00f6r kvinnliga bergsbestigarteam. Hon imponerade med sin styrka, sin fysiska prestanda och otroliga intelligens. \\n Foto: Seweryn Bidzi\u0144ski \\nJ\u00d3ZEF WYBICKI (1747-1822) \\nDen 29 september i \u00e5r \u00e4r det 275 \u00e5r sedan J\u00f3zef Wybicki f\u00f6ddes och den 10 mars \u00e4r det 200 \u00e5r sedan han dog. J\u00f3zef Wybicki var f\u00f6rfattare, poet och dramatiker, jurist, politiker, ledamot av den polska sejmen, en av initiativtagarna till konfederationen i Bar 1768, deltagare i arbetet med att inf\u00f6ra 3 maj-konstitutionen, en av ledande anh\u00e4ngarna till Tadeusz Ko\u015bciuszko-upproret 1794. Han var med och organiserade de polska legion\u00e4rerna i Italien och deltog i Napoleonkrigen. I Hertigd\u00f6met Warszawa blev han senator vojvod \u00e5r 1807. \u00c5r 1815 blev han senator vojvod i Kongresspolen och chefsdomare i H\u00f6gsta domstolen \u00e5ren 1817-1820.\\nJ\u00f3zef Wybicki \u00e4r mest k\u00e4nd som textf\u00f6rfattaren till Polens nationals\u00e5ng som han skrev f\u00f6r 225 \u00e5r sedan. Polens nationals\u00e5ng heter numera \u201dMazurek D\u0105browskiego\u201d (D\u0105browskis mazurka) men n\u00e4r Wybicki skrev texten \u00e5r 1797 till en melodi kallades den \\\"Pie\u015b\u0144 Legion\u00f3w Polskich we W\u0142oszech\\\" (S\u00e5ngen av de polska legionerna i Italien) eftersom de polska legion\u00e4rerna i Napoleon I:s arm\u00e9 i Italien under ledning av general Henryk D\u0105browski brukade sjunga s\u00e5ngen inf\u00f6r ett slag. S\u00e5ngen blev Polens nationals\u00e5ng p\u00e5 1920-talet. \\nDEN POLSKA ROMANTIKEN\\n\u00c5r 1822 publicerade Adam Mickiewicz sina \\\"Ballader och romanser\\\" som betraktas som den polska romantiska poesins manifest. Det var d\u00e5 romantiken, den nya str\u00f6mningen, uppstod. F\u00f6rutom Adam Mickiewicz var epokens fr\u00e4msta polska representanter inom litteratur Juliusz S\u0142owacki, Zygmunt Krasi\u0144ski och Cyprian Kamil Norwid, inom musik Fr\u00e9d\u00e9ric (Fryderyk) Chopin och Stanis\u0142aw Moniuszko och inom bildkonst Piotr Micha\u0142owski och Jan Matejko. Under romantiken var Polen underkuvat av stormaktsgrannarna, men dessa genialiska konstn\u00e4rerna, men \u00e4ven t\u00e4nkare och politiska aktivister, lyckades att kreera en andlig frihet \u00e5t hela nationen och s\u00e4tta sitt land \u00e5terigen p\u00e5 Europas kulturella karta. I \u00e5r \u00e4r det 200 \u00e5r sedan den symboliska b\u00f6rjan p\u00e5 den polska romantiken.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2022\/01\/20\/arets-hedersjubilarer-2022\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"pl-PL\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2022\/01\/20\/arets-hedersjubilarer-2022\/\"]}],\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"startDate\":\"2022-01-20\",\"endDate\":\"2022-01-20\",\"eventStatus\":\"EventScheduled\",\"eventAttendanceMode\":\"OfflineEventAttendanceMode\",\"location\":{\"@type\":\"place\",\"name\":\"\",\"address\":\"\",\"geo\":{\"@type\":\"GeoCoordinates\",\"latitude\":\"\",\"longitude\":\"\"}}},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"pl-PL\",\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2022\/01\/20\/arets-hedersjubilarer-2022\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2022\/01\/Arets-hedersjubilarer-2022.jpg\",\"contentUrl\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2022\/01\/Arets-hedersjubilarer-2022.jpg\",\"width\":2000,\"height\":1600},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2022\/01\/20\/arets-hedersjubilarer-2022\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"\u00c5rets hedersjubilarer 2022\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#website\",\"url\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/\",\"name\":\"Instytut Polski w Sztokholmie\",\"description\":\"Instytuty Polskie\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"pl-PL\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#\/schema\/person\/062b5a5f61f32b17c98996975db8d556\",\"name\":\"strozniake\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"pl-PL\",\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#\/schema\/person\/image\/\",\"url\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/25e0be9897787f9035155a882fde97cc?s=96&d=mm&r=g\",\"contentUrl\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/25e0be9897787f9035155a882fde97cc?s=96&d=mm&r=g\",\"caption\":\"strozniake\"},\"sameAs\":[\"http:\/\/strozniake\"],\"url\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/author\/strozniake\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"\u00c5rets hedersjubilarer 2022 - Instytut Polski w Sztokholmie","description":"\u00c5ret 2022 har enligt den polska sejmens beslut utropats till Maria Grzegorzewskas, Maria Konopnickas, Ignacy \u0141ukasiewiczs, J\u00f3zef Mackiewiczs, Wanda Rutkiewiczs, J\u00f3zef Wybickis samt den polska romatikens \u00e5r.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2022\/01\/20\/arets-hedersjubilarer-2022\/","og_locale":"pl_PL","og_type":"article","og_title":"\u00c5rets hedersjubilarer 2022 - Instytut Polski w Sztokholmie","og_description":"\u00c5ret 2022 har enligt den polska sejmens beslut utropats till Maria Grzegorzewskas, Maria Konopnickas, Ignacy \u0141ukasiewiczs, J\u00f3zef Mackiewiczs, Wanda Rutkiewiczs, J\u00f3zef Wybickis samt den polska romatikens \u00e5r.","og_url":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2022\/01\/20\/arets-hedersjubilarer-2022\/","og_site_name":"Instytut Polski w Sztokholmie","article_published_time":"2022-01-20T09:32:00+00:00","article_modified_time":"2022-03-10T13:04:48+00:00","og_image":[{"width":2000,"height":1600,"url":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2022\/01\/Arets-hedersjubilarer-2022.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"strozniake","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Napisane przez":"strozniake","Szacowany czas czytania":"8 minut"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"event","@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2022\/01\/20\/arets-hedersjubilarer-2022\/","url":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2022\/01\/20\/arets-hedersjubilarer-2022\/","name":"\u00c5rets hedersjubilarer 2022","isPartOf":{"@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2022\/01\/20\/arets-hedersjubilarer-2022\/#primaryimage"},"image":["https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2022\/01\/Arets-hedersjubilarer-2022.jpg","https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2022\/01\/Arets-hedersjubilarer-2022-300x240.jpg","https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2022\/01\/Arets-hedersjubilarer-2022-1024x819.jpg","https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2022\/01\/Arets-hedersjubilarer-2022.jpg"],"thumbnailUrl":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2022\/01\/Arets-hedersjubilarer-2022.jpg","datePublished":"2022-01-20T09:32:00+02:00","dateModified":"2022-03-10T13:04:48+02:00","author":{"@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#\/schema\/person\/062b5a5f61f32b17c98996975db8d556"},"description":"MARIA GRZEGORZEWSKA (1887-1967) \nI \u00e5r \u00e4r det 100 \u00e5r sedan Specialpedagogiska institutet (Pa\u0144stwowy Instytut Pedagogiki Specjalnej) grundades i Warszawa. Nuf\u00f6rtiden heter l\u00e4ros\u00e4tet Akademia Pedagogiki Specjalnej im. Marii Grzegorzewskiej, dvs. Maria Grzegorzewskas akademi f\u00f6r specialpedagogik. Grundaren Maria Grzegorzewska var forskare, socialarbetare, specialpedagog, pedagog och psykolog f\u00f6r barn med synneds\u00e4ttning. Hennes motto, som fortfarande g\u00e4ller f\u00f6r n\u00e4sta generationer av specialpedagoger, var: \u201dDet handlar inte om m\u00e4nniskor med funktionsneds\u00e4ttning, utan om m\u00e4nniskor\u201d. \nMARIA KONOPNICKA (1842-1910)\nDen 23 maj 2022 \u00e4r det 180 \u00e5r sedan den polska romanf\u00f6rfattaren, poeten, \u00f6vers\u00e4ttaren och skribenten Maria Konopnicka f\u00f6ddes (f\u00f6dd Wasi\u0142owska). F\u00f6rutom att vara en av Polens fr\u00e4msta f\u00f6rfattare, var hon engagerad i att motarbeta sociala or\u00e4ttvisor, repressalier som de polska barnen utsattes f\u00f6r och den antipolska politiken som f\u00f6rdes av de tre stormakterna som genomf\u00f6rt Polens delningar. Hon f\u00f6rde \u00e4ven kampen f\u00f6r kvinnors r\u00e4ttigheter och hj\u00e4lpte politiska f\u00e5ngar som f\u00e4ngslats av de ryska myndigheterna. \nEn av hennes mest k\u00e4nda dikter \u00e4r \u201dRota\u201d (Eden) fr\u00e5n 1908 som skrevs i protest mot Preussens h\u00e4nsynsl\u00f6sa germanisering av den polska befolkningen. Dikten tonsattes och n\u00e4r Polen \u00e5terfick sj\u00e4lvst\u00e4ndigheten var den n\u00e4ra att bli utvald till landets nationals\u00e5ng. \nMaria Konopnicka \u00e4r ocks\u00e5 stor inom polsk barnlitteratur. En av de mest \u00e4lskade polska barnb\u00f6ckerna \u00e4r \u201dNa jagody\u201d (Bl\u00e5b\u00e4rsplockningen) fr\u00e5n 1903 - Konopnickas egen version av Elsa Beskows Puttes \u00e4ventyr i bl\u00e5b\u00e4rsskogen (1901) som i Polen publicerades med Beskows originalillustrationer. \nIGNACY \u0141UKASIEWICZ (1822-1882) \nDen 8 mars i \u00e5r \u00e4r det 200 \u00e5r sedan oljeindustrins fader Ignacy \u0141ukasiewicz f\u00f6ddes. Den polske farmaceuten och kemisten som var pionj\u00e4ren n\u00e4r det g\u00e4ller destillation av bergolja och dess anv\u00e4ndningar uppfann \u00e4ven fotogenlampan. F\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen belyste lampan ett skyltf\u00f6nster p\u00e5 ett apotek i Lw\u00f3w (Lviv) d\u00e4r \u0141ukasiewicz jobbade. Senare donerade han sin fotogenlampa till det lokala sjukhuset i Lviv s\u00e5 att akuta operationer kunde genomf\u00f6ras \u00e4ven nattetid. Datumet av den f\u00f6rsta operationen som skedde med belysningen av hans fotogenlampa, kv\u00e4llen den 31 juli 1853, betraktas som den symboliska starten f\u00f6r inte bara den polska utan \u00e4ven den internationella olje- och gasindustrin. Fotogenlampan, som gav ljuset som motsvarade fr\u00e5n 8 till 10 stearinljus, revolutionerade s\u00e5 sm\u00e5ningom teknologin f\u00f6r artificiellt ljus och inom drygt tio \u00e5r b\u00f6rjade lampan anv\u00e4ndas runtom i v\u00e4rlden.\nV\u00e4rldens f\u00f6rsta bergoljegruva och oljeraffinaderiet startades 1854 i byn B\u00f3brka n\u00e4ra staden Krosno p\u00e5 initiativ av Ignacy \u0141ukasiewicz, Gruvan i B\u00f3brka \u00e4r fortfarande verksam. I den stora byggnaden p\u00e5 gruvomr\u00e5det, d\u00e4rifr\u00e5n \u0141ukasiewicz en g\u00e5ng i tiden styrde sitt oljeimperium, befinner sig numera ett olje- och gasindustrimuseum (Muzeum Przemys\u0142u Naftowego i Gazowniczego im. I. \u0141ukasiewicza w B\u00f3brce). \nUr den polska sejmens motivering: \u201eIgnacy \u0141ukasiewicz ska hyllas i synnerhet f\u00f6r sina enormt stora och utomordentliga bidrag till Polens industri och n\u00e4ringsliv, men \u00e4ven f\u00f6r sitt engagemang i kampen f\u00f6r hemlandets sj\u00e4lvst\u00e4ndighet och f\u00f6r omtanken om sina anst\u00e4llda\u201d. \nJ\u00d3ZEF MACKIEWICZ (1902-1985) \nDen 1 april \u00e4r det 120 \u00e5r sedan den framst\u00e5ende polska f\u00f6rfattaren och skribenten J\u00f3zef Mackiewicz f\u00f6ddes. I sina verk skildrade han m\u00e4nnisko\u00f6den i gr\u00e4nsomr\u00e5det mellan Polen, Litauen och Belarus mot bakgrunden av epokg\u00f6rande historiska h\u00e4ndelser och h\u00e4nvisade till F\u00f6rsta republiken Polens (1572\u20131795) tradition av multinationalitet. Hans texter genomsyrades av id\u00e9er som fr\u00e4mjade Polens sj\u00e4lvst\u00e4ndighet, frihet, fredlig samlevnad mellan Central- och \u00d6steuropas nationer och ett orubbligt motst\u00e5nd mot kommunismen. \nWANDA RUTKIEWICZ (1943-1992) \nDen 13 maj 1992, f\u00f6r 30 \u00e5r sedan, f\u00f6rsvann den legendariska polska bergskl\u00e4ttraren Wanda Rutkiewicz sp\u00e5rl\u00f6st under bestigningen av Kangchenjunga, v\u00e4rldens tredje h\u00f6gsta berg. Hennes plan var att bestiga alla fjorton 8000-meterstoppar och hon lyckades med \u00e5tta av dem, Kangchenjunga skulle varit den nionde. \u00c5r 1986 blev Wanda Rutkiewicz den f\u00f6rsta kvinnan i v\u00e4rlden att bestiga K2, ett av v\u00e4rldens farligaste berg. 1978 var hon den f\u00f6rsta europeiska kvinnan p\u00e5 toppen av Mount Everest och tredje i v\u00e4rlden. F\u00f6rutom Mount Everest och K2 blev det Nanga Parbat, Shishapangma, Gasherbrum II, Gasherbrum I, Cho Oyu och Annapurna I. Hon kl\u00e4ttrade ofta ensam, utan extra syre och valde ofta de tuffaste kl\u00e4tterlederna. \nWanda Rutkiewicz k\u00e4mpade f\u00f6r att bryta mot den d\u00e5 r\u00e5dande stereotypen att bergskl\u00e4ttring inte var f\u00f6r kvinnor. Hon br\u00f6t normer och banade v\u00e4gen f\u00f6r kvinnliga bergsbestigarteam. Hon imponerade med sin styrka, sin fysiska prestanda och otroliga intelligens. \n Foto: Seweryn Bidzi\u0144ski \nJ\u00d3ZEF WYBICKI (1747-1822) \nDen 29 september i \u00e5r \u00e4r det 275 \u00e5r sedan J\u00f3zef Wybicki f\u00f6ddes och den 10 mars \u00e4r det 200 \u00e5r sedan han dog. J\u00f3zef Wybicki var f\u00f6rfattare, poet och dramatiker, jurist, politiker, ledamot av den polska sejmen, en av initiativtagarna till konfederationen i Bar 1768, deltagare i arbetet med att inf\u00f6ra 3 maj-konstitutionen, en av ledande anh\u00e4ngarna till Tadeusz Ko\u015bciuszko-upproret 1794. Han var med och organiserade de polska legion\u00e4rerna i Italien och deltog i Napoleonkrigen. I Hertigd\u00f6met Warszawa blev han senator vojvod \u00e5r 1807. \u00c5r 1815 blev han senator vojvod i Kongresspolen och chefsdomare i H\u00f6gsta domstolen \u00e5ren 1817-1820.\nJ\u00f3zef Wybicki \u00e4r mest k\u00e4nd som textf\u00f6rfattaren till Polens nationals\u00e5ng som han skrev f\u00f6r 225 \u00e5r sedan. Polens nationals\u00e5ng heter numera \u201dMazurek D\u0105browskiego\u201d (D\u0105browskis mazurka) men n\u00e4r Wybicki skrev texten \u00e5r 1797 till en melodi kallades den \"Pie\u015b\u0144 Legion\u00f3w Polskich we W\u0142oszech\" (S\u00e5ngen av de polska legionerna i Italien) eftersom de polska legion\u00e4rerna i Napoleon I:s arm\u00e9 i Italien under ledning av general Henryk D\u0105browski brukade sjunga s\u00e5ngen inf\u00f6r ett slag. S\u00e5ngen blev Polens nationals\u00e5ng p\u00e5 1920-talet. \nDEN POLSKA ROMANTIKEN\n\u00c5r 1822 publicerade Adam Mickiewicz sina \"Ballader och romanser\" som betraktas som den polska romantiska poesins manifest. Det var d\u00e5 romantiken, den nya str\u00f6mningen, uppstod. F\u00f6rutom Adam Mickiewicz var epokens fr\u00e4msta polska representanter inom litteratur Juliusz S\u0142owacki, Zygmunt Krasi\u0144ski och Cyprian Kamil Norwid, inom musik Fr\u00e9d\u00e9ric (Fryderyk) Chopin och Stanis\u0142aw Moniuszko och inom bildkonst Piotr Micha\u0142owski och Jan Matejko. Under romantiken var Polen underkuvat av stormaktsgrannarna, men dessa genialiska konstn\u00e4rerna, men \u00e4ven t\u00e4nkare och politiska aktivister, lyckades att kreera en andlig frihet \u00e5t hela nationen och s\u00e4tta sitt land \u00e5terigen p\u00e5 Europas kulturella karta. I \u00e5r \u00e4r det 200 \u00e5r sedan den symboliska b\u00f6rjan p\u00e5 den polska romantiken.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2022\/01\/20\/arets-hedersjubilarer-2022\/#breadcrumb"},"inLanguage":"pl-PL","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2022\/01\/20\/arets-hedersjubilarer-2022\/"]}],"@context":"https:\/\/schema.org","startDate":"2022-01-20","endDate":"2022-01-20","eventStatus":"EventScheduled","eventAttendanceMode":"OfflineEventAttendanceMode","location":{"@type":"place","name":"","address":"","geo":{"@type":"GeoCoordinates","latitude":"","longitude":""}}},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"pl-PL","@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2022\/01\/20\/arets-hedersjubilarer-2022\/#primaryimage","url":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2022\/01\/Arets-hedersjubilarer-2022.jpg","contentUrl":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2022\/01\/Arets-hedersjubilarer-2022.jpg","width":2000,"height":1600},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2022\/01\/20\/arets-hedersjubilarer-2022\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"\u00c5rets hedersjubilarer 2022"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#website","url":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/","name":"Instytut Polski w Sztokholmie","description":"Instytuty Polskie","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"pl-PL"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#\/schema\/person\/062b5a5f61f32b17c98996975db8d556","name":"strozniake","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"pl-PL","@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#\/schema\/person\/image\/","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/25e0be9897787f9035155a882fde97cc?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/25e0be9897787f9035155a882fde97cc?s=96&d=mm&r=g","caption":"strozniake"},"sameAs":["http:\/\/strozniake"],"url":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/author\/strozniake\/"}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7684","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/users\/29"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=7684"}],"version-history":[{"count":15,"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7684\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":8004,"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7684\/revisions\/8004"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/media\/7694"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=7684"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=7684"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=7684"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}