{"id":917,"date":"2019-09-01T15:35:03","date_gmt":"2019-09-01T13:35:03","guid":{"rendered":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/?p=917"},"modified":"2020-10-01T14:53:53","modified_gmt":"2020-10-01T12:53:53","slug":"80-arsdagen-av-andra-varldskrigets-utbrott","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2019\/09\/01\/80-arsdagen-av-andra-varldskrigets-utbrott\/","title":{"rendered":"80-\u00e5rsdagen av andra v\u00e4rldskrigets utbrott"},"content":{"rendered":"\n<p>Den 3 september f\u00f6rklarade Franrike och Storbritannien krig mot Tyskland men gick inte till milit\u00e4r aktion. Polens tragiska \u00f6de beseglades 17 september 1939 n\u00e4r Sovjetunionen invaderade landet fr\u00e5n \u00f6ster. Tysklands och Sovjetunionens invasion var f\u00f6ljden av Molotov-Ribbentrop-pakten mellan de tv\u00e5 totalit\u00e4ra staterna. Paktens hemliga till\u00e4ggsprotokoll delade upp Centraleuropa i olika s k intressesf\u00e4rer.<\/p>\n<p>1 september 1939 kl 4.45 b\u00f6rjade de tyska trupperna genomf\u00f6ra krigsplanen Fall Weiss, som innebar en invasion av Polen l\u00e4ngs en 1600 km l\u00e5ng front. Symbol f\u00f6r motst\u00e5ndet den f\u00f6rsta dagen blev milit\u00e4rf\u00f6rr\u00e5det p\u00e5 halv\u00f6n Westerplatte, vars polska garnison h\u00f6ll st\u00e5nd i en vecka. Tyska rikets bef\u00e4lhavare till\u00e4mpade under invasionen den tidigare ok\u00e4nda blixtkrigstaktiken (Blitzkrieg). P\u00e5 grund av de tyska styrkornas numer\u00e4ra och teknologiska \u00f6vermakt tvingades de polska trupperna redan under de f\u00f6rsta dagarna att dra sig tillbaka l\u00e4ngre in i landet. Tack vare det polska motst\u00e5ndet f\u00f6rsenades dock genomf\u00f6randet av tidsplanen f\u00f6r Fall Weiss.<\/p>\n<p>De polska f\u00f6rbanden gjorde h\u00e5rt motst\u00e5nd. Det st\u00f6rsta slaget under den tyska invasionen var slaget vid Bzura, som p\u00e5gick fram till 22 september. Det slutade med nederlag, men tyskarna tvingades \u00e4ndra sina krigsplaner och Warszawa kapitulerade senare \u00e4n de hade f\u00f6rutsett, den 28 september. De sista polska trupperna lade ner vapnen 6 oktober 1939, men vissa f\u00f6rband fortsatte motst\u00e5ndet mot invasionsmakten. Ett exempel \u00e4r de f\u00f6rband under bef\u00e4l av major Henryk Dobrza\u0144ski, pseudonym \u201dHubal\u201d som fortsatte kampen fram till mitten av 1940.<\/p>\n<p>Den 17 september gick Polens andra granne, Sovjetunionen, till attack. Vid tiden f\u00f6r den sovjetiska attacken fanns den polska politiska ledningen kvar i landet och dess milit\u00e4r k\u00e4mpade fortfarande mot den tyska krigsmakten. Behovet av v\u00e4pnad aktion \u00e4ven vid \u00f6stra gr\u00e4nsen f\u00f6rsvagade Polen \u00e4nnu mer och beseglade det milit\u00e4ra nederlaget 1939.<\/p>\n<p>Tyska riket och Sovjetunionen str\u00e4vade inte bara efter att ockupera polskt territorium, de genomf\u00f6rde ocks\u00e5 massmord p\u00e5 intellektuella och h\u00f6gutbildade och ville stegvis f\u00f6rinta hela den polska nationen.<\/p>\n<p>P\u00e5 grund av tyskt bombardemang omkom m\u00e5nga civila redan under krigets f\u00f6rsta timmar. Tyskarna genomf\u00f6rde ocks\u00e5 konsekvent utrotningsaktioner mot polska intellektuella och h\u00f6gutbildade enligt de s k \u201dIntelligenzaktion\u201d och aktion AB, \u201dAusserordentliche Befriedungsaktion\u201d (Extraordin\u00e4r pacificeringsaktion). P\u00e5 de polska omr\u00e5dena utf\u00f6rde ockupationsmakten \u00e4nda fram till andra v\u00e4rldskrigets slut 1945 massmord p\u00e5 landets inv\u00e5nare. Tyskland genomf\u00f6rde ocks\u00e5 f\u00f6rintelse av Polens judiska medborgare. Till skillnad fr\u00e5n i ockuperade v\u00e4steuropeiska l\u00e4nder bestraffades hj\u00e4lp till judar med d\u00f6den i det ockuperade Polen<\/p>\n<p>P\u00e5 de sovjetiskockuperade omr\u00e5dena sattes m\u00e5nga polacker i f\u00e4ngelse eller blev deporterade. I de sovjetiska f\u00e5ngl\u00e4gren tvingades de till slavarbete med minimala matransoner, under fruktansv\u00e4rda livsvillkor och usel hygien, och under st\u00e4ndig risk f\u00f6r attacker fr\u00e5n kriminella sovjetiska medf\u00e5ngar.<\/p>\n<p>Nederlaget 1939 var inte slutet p\u00e5 det polska motst\u00e5ndet. Inom landet skapades den st\u00f6rsta underjordiska statsorganisationen i hela det ockuperade Europa, med egen milit\u00e4r, parlament och r\u00e4ttsv\u00e4sen och med hemligt utbildningsv\u00e4sen. I Frankrike och Storbritannien \u00e5teruppstod den polska arm\u00e9n, med deltagande av hundratusentals soldater i exil som deltog i kampen p\u00e5 alla europeiska och afrikanska frontavsnitt. Efter Tysklands anfall mot Sovjetunionen 22 juni 1941 underskrevs det s k Sikorski-Majskij-avtalet som m\u00f6jliggjorde skapandet av en polsk arm\u00e9 p\u00e5 sovjetiskt territorium. Polackerna gav ett viktigt bidrag till de allierades seger och andra v\u00e4rldskrigets slut. Tyv\u00e4rr blev Polen inte fritt 1945 eftersom Europa delades enligt Jaltakonferensens beslut. Churchills uttryck \u201dj\u00e4rnrid\u00e5n\u201d beskriver uppdelningen av Europa under efterkrigstiden och den ofrihet som r\u00e5dde i Polen och andra l\u00e4nder som hamnade i den sovjetiska intressesf\u00e4ren. Polen \u00e5terfick inte sin fulla suver\u00e4nitet f\u00f6rr\u00e4n efter 1989.<\/p>\n<p>https:\/\/youtu.be\/R2EL3bik99s<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Den 3 september f\u00f6rklarade Franrike och Storbritannien krig mot Tyskland men gick inte till milit\u00e4r aktion. Polens tragiska \u00f6de beseglades 17 september 1939 n\u00e4r Sovjetunionen invaderade landet fr\u00e5n \u00f6ster. Tysklands och Sovjetunionens invasion var f\u00f6ljden av Molotov-Ribbentrop-pakten mellan de tv\u00e5 totalit\u00e4ra staterna. Paktens hemliga till\u00e4ggsprotokoll delade upp Centraleuropa i olika s k intressesf\u00e4rer. 1 september [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":26,"featured_media":913,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"inline_featured_image":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[222],"tags":[],"class_list":["post-917","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-aktualnosc-se"],"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO plugin v24.6 - https:\/\/yoast.com\/wordpress\/plugins\/seo\/ -->\n<title>80-\u00e5rsdagen av andra v\u00e4rldskrigets utbrott - Instytut Polski w Sztokholmie<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2019\/09\/01\/80-arsdagen-av-andra-varldskrigets-utbrott\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"pl_PL\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"80-\u00e5rsdagen av andra v\u00e4rldskrigets utbrott - Instytut Polski w Sztokholmie\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Den 3 september f\u00f6rklarade Franrike och Storbritannien krig mot Tyskland men gick inte till milit\u00e4r aktion. Polens tragiska \u00f6de beseglades 17 september 1939 n\u00e4r Sovjetunionen invaderade landet fr\u00e5n \u00f6ster. Tysklands och Sovjetunionens invasion var f\u00f6ljden av Molotov-Ribbentrop-pakten mellan de tv\u00e5 totalit\u00e4ra staterna. Paktens hemliga till\u00e4ggsprotokoll delade upp Centraleuropa i olika s k intressesf\u00e4rer. 1 september [&hellip;]\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2019\/09\/01\/80-arsdagen-av-andra-varldskrigets-utbrott\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Instytut Polski w Sztokholmie\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2019-09-01T13:35:03+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2020-10-01T12:53:53+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2019\/10\/komunikat_WW2_2019.png\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"480\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"360\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/png\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"majewskam\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Napisane przez\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"majewskam\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Szacowany czas czytania\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"3 minuty\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"event\",\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2019\/09\/01\/80-arsdagen-av-andra-varldskrigets-utbrott\/\",\"url\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2019\/09\/01\/80-arsdagen-av-andra-varldskrigets-utbrott\/\",\"name\":\"80-\u00e5rsdagen av andra v\u00e4rldskrigets utbrott\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2019\/09\/01\/80-arsdagen-av-andra-varldskrigets-utbrott\/#primaryimage\"},\"image\":[\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2019\/10\/komunikat_WW2_2019.png\",\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2019\/10\/komunikat_WW2_2019-300x225.png\",\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2019\/10\/komunikat_WW2_2019.png\",\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2019\/10\/komunikat_WW2_2019.png\"],\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2019\/10\/komunikat_WW2_2019.png\",\"datePublished\":\"2019-09-01T13:35:03+02:00\",\"dateModified\":\"2020-10-01T12:53:53+02:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#\/schema\/person\/f32c0f922e21a64693151fc74531653b\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2019\/09\/01\/80-arsdagen-av-andra-varldskrigets-utbrott\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"pl-PL\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2019\/09\/01\/80-arsdagen-av-andra-varldskrigets-utbrott\/\"]}],\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"startDate\":\"2019-09-01\",\"endDate\":\"2019-09-01\",\"eventStatus\":\"EventScheduled\",\"eventAttendanceMode\":\"OfflineEventAttendanceMode\",\"location\":{\"@type\":\"place\",\"name\":\"\",\"address\":\"\",\"geo\":{\"@type\":\"GeoCoordinates\",\"latitude\":\"\",\"longitude\":\"\"}},\"description\":\"Den 3 september f\u00f6rklarade Franrike och Storbritannien krig mot Tyskland men gick inte till milit\u00e4r aktion. Polens tragiska \u00f6de beseglades 17 september 1939 n\u00e4r Sovjetunionen invaderade landet fr\u00e5n \u00f6ster. Tysklands och Sovjetunionens invasion var f\u00f6ljden av Molotov-Ribbentrop-pakten mellan de tv\u00e5 totalit\u00e4ra staterna. Paktens hemliga till\u00e4ggsprotokoll delade upp Centraleuropa i olika s k intressesf\u00e4rer.\\n1 september 1939 kl 4.45 b\u00f6rjade de tyska trupperna genomf\u00f6ra krigsplanen Fall Weiss, som innebar en invasion av Polen l\u00e4ngs en 1600 km l\u00e5ng front. Symbol f\u00f6r motst\u00e5ndet den f\u00f6rsta dagen blev milit\u00e4rf\u00f6rr\u00e5det p\u00e5 halv\u00f6n Westerplatte, vars polska garnison h\u00f6ll st\u00e5nd i en vecka. Tyska rikets bef\u00e4lhavare till\u00e4mpade under invasionen den tidigare ok\u00e4nda blixtkrigstaktiken (Blitzkrieg). P\u00e5 grund av de tyska styrkornas numer\u00e4ra och teknologiska \u00f6vermakt tvingades de polska trupperna redan under de f\u00f6rsta dagarna att dra sig tillbaka l\u00e4ngre in i landet. Tack vare det polska motst\u00e5ndet f\u00f6rsenades dock genomf\u00f6randet av tidsplanen f\u00f6r Fall Weiss.\\nDe polska f\u00f6rbanden gjorde h\u00e5rt motst\u00e5nd. Det st\u00f6rsta slaget under den tyska invasionen var slaget vid Bzura, som p\u00e5gick fram till 22 september. Det slutade med nederlag, men tyskarna tvingades \u00e4ndra sina krigsplaner och Warszawa kapitulerade senare \u00e4n de hade f\u00f6rutsett, den 28 september. De sista polska trupperna lade ner vapnen 6 oktober 1939, men vissa f\u00f6rband fortsatte motst\u00e5ndet mot invasionsmakten. Ett exempel \u00e4r de f\u00f6rband under bef\u00e4l av major Henryk Dobrza\u0144ski, pseudonym \u201dHubal\u201d som fortsatte kampen fram till mitten av 1940.\\nDen 17 september gick Polens andra granne, Sovjetunionen, till attack. Vid tiden f\u00f6r den sovjetiska attacken fanns den polska politiska ledningen kvar i landet och dess milit\u00e4r k\u00e4mpade fortfarande mot den tyska krigsmakten. Behovet av v\u00e4pnad aktion \u00e4ven vid \u00f6stra gr\u00e4nsen f\u00f6rsvagade Polen \u00e4nnu mer och beseglade det milit\u00e4ra nederlaget 1939.\\nTyska riket och Sovjetunionen str\u00e4vade inte bara efter att ockupera polskt territorium, de genomf\u00f6rde ocks\u00e5 massmord p\u00e5 intellektuella och h\u00f6gutbildade och ville stegvis f\u00f6rinta hela den polska nationen.\\nP\u00e5 grund av tyskt bombardemang omkom m\u00e5nga civila redan under krigets f\u00f6rsta timmar. Tyskarna genomf\u00f6rde ocks\u00e5 konsekvent utrotningsaktioner mot polska intellektuella och h\u00f6gutbildade enligt de s k \u201dIntelligenzaktion\u201d och aktion AB, \u201dAusserordentliche Befriedungsaktion\u201d (Extraordin\u00e4r pacificeringsaktion). P\u00e5 de polska omr\u00e5dena utf\u00f6rde ockupationsmakten \u00e4nda fram till andra v\u00e4rldskrigets slut 1945 massmord p\u00e5 landets inv\u00e5nare. Tyskland genomf\u00f6rde ocks\u00e5 f\u00f6rintelse av Polens judiska medborgare. Till skillnad fr\u00e5n i ockuperade v\u00e4steuropeiska l\u00e4nder bestraffades hj\u00e4lp till judar med d\u00f6den i det ockuperade Polen\\nP\u00e5 de sovjetiskockuperade omr\u00e5dena sattes m\u00e5nga polacker i f\u00e4ngelse eller blev deporterade. I de sovjetiska f\u00e5ngl\u00e4gren tvingades de till slavarbete med minimala matransoner, under fruktansv\u00e4rda livsvillkor och usel hygien, och under st\u00e4ndig risk f\u00f6r attacker fr\u00e5n kriminella sovjetiska medf\u00e5ngar.\\nNederlaget 1939 var inte slutet p\u00e5 det polska motst\u00e5ndet. Inom landet skapades den st\u00f6rsta underjordiska statsorganisationen i hela det ockuperade Europa, med egen milit\u00e4r, parlament och r\u00e4ttsv\u00e4sen och med hemligt utbildningsv\u00e4sen. I Frankrike och Storbritannien \u00e5teruppstod den polska arm\u00e9n, med deltagande av hundratusentals soldater i exil som deltog i kampen p\u00e5 alla europeiska och afrikanska frontavsnitt. Efter Tysklands anfall mot Sovjetunionen 22 juni 1941 underskrevs det s k Sikorski-Majskij-avtalet som m\u00f6jliggjorde skapandet av en polsk arm\u00e9 p\u00e5 sovjetiskt territorium. Polackerna gav ett viktigt bidrag till de allierades seger och andra v\u00e4rldskrigets slut. Tyv\u00e4rr blev Polen inte fritt 1945 eftersom Europa delades enligt Jaltakonferensens beslut. Churchills uttryck \u201dj\u00e4rnrid\u00e5n\u201d beskriver uppdelningen av Europa under efterkrigstiden och den ofrihet som r\u00e5dde i Polen och andra l\u00e4nder som hamnade i den sovjetiska intressesf\u00e4ren. Polen \u00e5terfick inte sin fulla suver\u00e4nitet f\u00f6rr\u00e4n efter 1989.\\nhttps:\/\/youtu.be\/R2EL3bik99s\"},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"pl-PL\",\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2019\/09\/01\/80-arsdagen-av-andra-varldskrigets-utbrott\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2019\/10\/komunikat_WW2_2019.png\",\"contentUrl\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2019\/10\/komunikat_WW2_2019.png\",\"width\":480,\"height\":360},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2019\/09\/01\/80-arsdagen-av-andra-varldskrigets-utbrott\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"80-\u00e5rsdagen av andra v\u00e4rldskrigets utbrott\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#website\",\"url\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/\",\"name\":\"Instytut Polski w Sztokholmie\",\"description\":\"Instytuty Polskie\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"pl-PL\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#\/schema\/person\/f32c0f922e21a64693151fc74531653b\",\"name\":\"majewskam\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"pl-PL\",\"@id\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#\/schema\/person\/image\/\",\"url\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ab8de2cfdd482580e5bcc63f3412de1b?s=96&d=mm&r=g\",\"contentUrl\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ab8de2cfdd482580e5bcc63f3412de1b?s=96&d=mm&r=g\",\"caption\":\"majewskam\"},\"url\":\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/author\/majewskam\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"80-\u00e5rsdagen av andra v\u00e4rldskrigets utbrott - Instytut Polski w Sztokholmie","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2019\/09\/01\/80-arsdagen-av-andra-varldskrigets-utbrott\/","og_locale":"pl_PL","og_type":"article","og_title":"80-\u00e5rsdagen av andra v\u00e4rldskrigets utbrott - Instytut Polski w Sztokholmie","og_description":"Den 3 september f\u00f6rklarade Franrike och Storbritannien krig mot Tyskland men gick inte till milit\u00e4r aktion. Polens tragiska \u00f6de beseglades 17 september 1939 n\u00e4r Sovjetunionen invaderade landet fr\u00e5n \u00f6ster. Tysklands och Sovjetunionens invasion var f\u00f6ljden av Molotov-Ribbentrop-pakten mellan de tv\u00e5 totalit\u00e4ra staterna. Paktens hemliga till\u00e4ggsprotokoll delade upp Centraleuropa i olika s k intressesf\u00e4rer. 1 september [&hellip;]","og_url":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2019\/09\/01\/80-arsdagen-av-andra-varldskrigets-utbrott\/","og_site_name":"Instytut Polski w Sztokholmie","article_published_time":"2019-09-01T13:35:03+00:00","article_modified_time":"2020-10-01T12:53:53+00:00","og_image":[{"width":480,"height":360,"url":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2019\/10\/komunikat_WW2_2019.png","type":"image\/png"}],"author":"majewskam","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Napisane przez":"majewskam","Szacowany czas czytania":"3 minuty"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"event","@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2019\/09\/01\/80-arsdagen-av-andra-varldskrigets-utbrott\/","url":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2019\/09\/01\/80-arsdagen-av-andra-varldskrigets-utbrott\/","name":"80-\u00e5rsdagen av andra v\u00e4rldskrigets utbrott","isPartOf":{"@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2019\/09\/01\/80-arsdagen-av-andra-varldskrigets-utbrott\/#primaryimage"},"image":["https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2019\/10\/komunikat_WW2_2019.png","https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2019\/10\/komunikat_WW2_2019-300x225.png","https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2019\/10\/komunikat_WW2_2019.png","https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2019\/10\/komunikat_WW2_2019.png"],"thumbnailUrl":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2019\/10\/komunikat_WW2_2019.png","datePublished":"2019-09-01T13:35:03+02:00","dateModified":"2020-10-01T12:53:53+02:00","author":{"@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#\/schema\/person\/f32c0f922e21a64693151fc74531653b"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2019\/09\/01\/80-arsdagen-av-andra-varldskrigets-utbrott\/#breadcrumb"},"inLanguage":"pl-PL","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2019\/09\/01\/80-arsdagen-av-andra-varldskrigets-utbrott\/"]}],"@context":"https:\/\/schema.org","startDate":"2019-09-01","endDate":"2019-09-01","eventStatus":"EventScheduled","eventAttendanceMode":"OfflineEventAttendanceMode","location":{"@type":"place","name":"","address":"","geo":{"@type":"GeoCoordinates","latitude":"","longitude":""}},"description":"Den 3 september f\u00f6rklarade Franrike och Storbritannien krig mot Tyskland men gick inte till milit\u00e4r aktion. Polens tragiska \u00f6de beseglades 17 september 1939 n\u00e4r Sovjetunionen invaderade landet fr\u00e5n \u00f6ster. Tysklands och Sovjetunionens invasion var f\u00f6ljden av Molotov-Ribbentrop-pakten mellan de tv\u00e5 totalit\u00e4ra staterna. Paktens hemliga till\u00e4ggsprotokoll delade upp Centraleuropa i olika s k intressesf\u00e4rer.\n1 september 1939 kl 4.45 b\u00f6rjade de tyska trupperna genomf\u00f6ra krigsplanen Fall Weiss, som innebar en invasion av Polen l\u00e4ngs en 1600 km l\u00e5ng front. Symbol f\u00f6r motst\u00e5ndet den f\u00f6rsta dagen blev milit\u00e4rf\u00f6rr\u00e5det p\u00e5 halv\u00f6n Westerplatte, vars polska garnison h\u00f6ll st\u00e5nd i en vecka. Tyska rikets bef\u00e4lhavare till\u00e4mpade under invasionen den tidigare ok\u00e4nda blixtkrigstaktiken (Blitzkrieg). P\u00e5 grund av de tyska styrkornas numer\u00e4ra och teknologiska \u00f6vermakt tvingades de polska trupperna redan under de f\u00f6rsta dagarna att dra sig tillbaka l\u00e4ngre in i landet. Tack vare det polska motst\u00e5ndet f\u00f6rsenades dock genomf\u00f6randet av tidsplanen f\u00f6r Fall Weiss.\nDe polska f\u00f6rbanden gjorde h\u00e5rt motst\u00e5nd. Det st\u00f6rsta slaget under den tyska invasionen var slaget vid Bzura, som p\u00e5gick fram till 22 september. Det slutade med nederlag, men tyskarna tvingades \u00e4ndra sina krigsplaner och Warszawa kapitulerade senare \u00e4n de hade f\u00f6rutsett, den 28 september. De sista polska trupperna lade ner vapnen 6 oktober 1939, men vissa f\u00f6rband fortsatte motst\u00e5ndet mot invasionsmakten. Ett exempel \u00e4r de f\u00f6rband under bef\u00e4l av major Henryk Dobrza\u0144ski, pseudonym \u201dHubal\u201d som fortsatte kampen fram till mitten av 1940.\nDen 17 september gick Polens andra granne, Sovjetunionen, till attack. Vid tiden f\u00f6r den sovjetiska attacken fanns den polska politiska ledningen kvar i landet och dess milit\u00e4r k\u00e4mpade fortfarande mot den tyska krigsmakten. Behovet av v\u00e4pnad aktion \u00e4ven vid \u00f6stra gr\u00e4nsen f\u00f6rsvagade Polen \u00e4nnu mer och beseglade det milit\u00e4ra nederlaget 1939.\nTyska riket och Sovjetunionen str\u00e4vade inte bara efter att ockupera polskt territorium, de genomf\u00f6rde ocks\u00e5 massmord p\u00e5 intellektuella och h\u00f6gutbildade och ville stegvis f\u00f6rinta hela den polska nationen.\nP\u00e5 grund av tyskt bombardemang omkom m\u00e5nga civila redan under krigets f\u00f6rsta timmar. Tyskarna genomf\u00f6rde ocks\u00e5 konsekvent utrotningsaktioner mot polska intellektuella och h\u00f6gutbildade enligt de s k \u201dIntelligenzaktion\u201d och aktion AB, \u201dAusserordentliche Befriedungsaktion\u201d (Extraordin\u00e4r pacificeringsaktion). P\u00e5 de polska omr\u00e5dena utf\u00f6rde ockupationsmakten \u00e4nda fram till andra v\u00e4rldskrigets slut 1945 massmord p\u00e5 landets inv\u00e5nare. Tyskland genomf\u00f6rde ocks\u00e5 f\u00f6rintelse av Polens judiska medborgare. Till skillnad fr\u00e5n i ockuperade v\u00e4steuropeiska l\u00e4nder bestraffades hj\u00e4lp till judar med d\u00f6den i det ockuperade Polen\nP\u00e5 de sovjetiskockuperade omr\u00e5dena sattes m\u00e5nga polacker i f\u00e4ngelse eller blev deporterade. I de sovjetiska f\u00e5ngl\u00e4gren tvingades de till slavarbete med minimala matransoner, under fruktansv\u00e4rda livsvillkor och usel hygien, och under st\u00e4ndig risk f\u00f6r attacker fr\u00e5n kriminella sovjetiska medf\u00e5ngar.\nNederlaget 1939 var inte slutet p\u00e5 det polska motst\u00e5ndet. Inom landet skapades den st\u00f6rsta underjordiska statsorganisationen i hela det ockuperade Europa, med egen milit\u00e4r, parlament och r\u00e4ttsv\u00e4sen och med hemligt utbildningsv\u00e4sen. I Frankrike och Storbritannien \u00e5teruppstod den polska arm\u00e9n, med deltagande av hundratusentals soldater i exil som deltog i kampen p\u00e5 alla europeiska och afrikanska frontavsnitt. Efter Tysklands anfall mot Sovjetunionen 22 juni 1941 underskrevs det s k Sikorski-Majskij-avtalet som m\u00f6jliggjorde skapandet av en polsk arm\u00e9 p\u00e5 sovjetiskt territorium. Polackerna gav ett viktigt bidrag till de allierades seger och andra v\u00e4rldskrigets slut. Tyv\u00e4rr blev Polen inte fritt 1945 eftersom Europa delades enligt Jaltakonferensens beslut. Churchills uttryck \u201dj\u00e4rnrid\u00e5n\u201d beskriver uppdelningen av Europa under efterkrigstiden och den ofrihet som r\u00e5dde i Polen och andra l\u00e4nder som hamnade i den sovjetiska intressesf\u00e4ren. Polen \u00e5terfick inte sin fulla suver\u00e4nitet f\u00f6rr\u00e4n efter 1989.\nhttps:\/\/youtu.be\/R2EL3bik99s"},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"pl-PL","@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2019\/09\/01\/80-arsdagen-av-andra-varldskrigets-utbrott\/#primaryimage","url":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2019\/10\/komunikat_WW2_2019.png","contentUrl":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2019\/10\/komunikat_WW2_2019.png","width":480,"height":360},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/2019\/09\/01\/80-arsdagen-av-andra-varldskrigets-utbrott\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"80-\u00e5rsdagen av andra v\u00e4rldskrigets utbrott"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#website","url":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/","name":"Instytut Polski w Sztokholmie","description":"Instytuty Polskie","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"pl-PL"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#\/schema\/person\/f32c0f922e21a64693151fc74531653b","name":"majewskam","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"pl-PL","@id":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/#\/schema\/person\/image\/","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ab8de2cfdd482580e5bcc63f3412de1b?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ab8de2cfdd482580e5bcc63f3412de1b?s=96&d=mm&r=g","caption":"majewskam"},"url":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/author\/majewskam\/"}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/917","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/users\/26"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=917"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/917\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1350,"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/917\/revisions\/1350"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/media\/913"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=917"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=917"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=917"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}