As telling examples, the already internationally well-known Polish artists Magdalena Abakanowicz (1930\u20132017) and W\u0142adys\u0142aw Hasior (1928\u20131999) were commissioned to produce large-scale public artworks in the S\u00f6dert\u00f6rn area. The symposium offers presentations on these subjects. They will serve as a departure point for a discussion on questions such as: What can we learn from artists, art commissioners and cultural policymakers of the 1970s? What strategies are still in use? What happens in societies where right-wing populism undermines artistic freedom and autonomy?<\/em><\/p>\n\n\n\n With a special focus on relations between Sweden and Poland, the symposium also contributes new perspectives on transnational exchanges during the 1970s. Finally, the symposium aims to provide research on our contemporary history of art in public life in dialogue with actors in the field producing public art.<\/em><\/p>\n\n\n\n This symposium, generously funded by S\u00f6dert\u00f6rn University and the Polish Institute, is part of a collaboration project involving the Department of Art History, S\u00f6dert\u00f6rn University, Region Stockholm\u2019s Culture Administration, Botkyrka kontshall, S\u00f6dert\u00e4lje konsthall and the Polish Institute.<\/em><\/p>\n\n\n\n I projektet Inblick S\u00f6dert\u00f6rn, Utblick Polen. 50 \u00e5r av konst, offentlighet och kulturpolitik<\/em> ing\u00e5r \u00e4ven \u00f6ppningsutst\u00e4llningen p\u00e5 Art Space, ett nytt konstrum som sl\u00e5r upp d\u00f6rrarna p\u00e5 S\u00f6dert\u00f6rns h\u00f6gskola den 29 september. Art Space drivs av S\u00f6dert\u00f6rns h\u00f6gskola tillsammans med Stiftelsen Clara. Med Art Space vill S\u00f6dert\u00f6rns h\u00f6gskola vara med och skapa ett offentligt samtal om Flemingsberg. Utst\u00e4llningsrummet \u00e4r en plats d\u00e4r studenter, forskare och allm\u00e4nhet m\u00f6ter konst. Konsten kan ge tillf\u00e4lle till eftertanke, till ett m\u00f6te med nya erfarenheter eller till kritiska samtal om viktiga samh\u00e4llsfr\u00e5gor. Genom att m\u00f6ta kultur ges betraktaren tillf\u00e4lle att f\u00f6rst\u00e5 st\u00f6rre skeenden och hur historien \u00e4r l\u00e4nkad till nuet, ber\u00e4ttar Annika \u00d6hrner, docent i konstvetenskap och utst\u00e4llningsansvarig f\u00f6r Art Space.<\/p>\n\n\n\n Utst\u00e4llningen kretsar kring tv\u00e5 polska konstn\u00e4rer som spelat en central roll f\u00f6r gestaltningen av 1970-talets Huddinge och S\u00f6dert\u00e4lje, i en tid d\u00e5 v\u00e4lf\u00e4rdspolitiken spelade en central roll: Magdalena Abakanowicz och W\u0142adys\u0142aw Hasior. B\u00e5de Magdalena Abakanowicz och W\u0142adys\u0142aw Hasior visades i Huddinge och S\u00f6dert\u00e4lje i b\u00f6rjan av 1970-talet och det finns sp\u00e5r av deras konstn\u00e4rskap i samlingar, det offentliga rummet och det kollektiva minnet. Magdalena Abakanowicz presenterade en stor textil skulpturinstallation i foaj\u00e9n till Huddinge sjukhus, ett arbete som idag g\u00e5tt f\u00f6rlorat. Hasiors fem Solh\u00e4star st\u00e5r \u00e4n idag i S\u00f6dert\u00e4lje hamn.<\/p>\n\n\n\n Mer om utst\u00e4llningen:<\/p>\n\n\n\n Utst\u00e4llning I: Abakan och Nattlig ryttare. Magdalena Abakanowicz och W\u0142adys\u0142aw Hasior S\u00f6dert\u00f6rn 1970 \/ 2022<\/em> p\u00e5g\u00e5r sedan vardagar klockan 11-17 mellan 30 september \u2013 28 oktober.<\/p>\n\n\n\n S\u00f6dert\u00f6rns h\u00f6gskola, Flemingsberg, Moas b\u00e5ge MA532, invid huvudentr\u00e9n.<\/p>\n\n\n\n Curator: Camilla Larsson<\/p>\n\n\n\n Utst\u00e4llningsansvarig Art Space: Annika \u00d6hrner<\/p>\n\n\n\n Art Space vill med utst\u00e4llningen inbjuda till samtal kring fr\u00e5gor om demokrati, yttrandefrihet, kulturpolitik och konstn\u00e4rlig frihet. I utst\u00e4llningen visas tv\u00e5 st\u00f6rre skulpturala verk tillsammans med teckningar och dokumentation.<\/p>\n\n\n\n \u201dMedan verket Abakan 32<\/em> (1968) breder ut sig \u00f6ver v\u00e4ggen och ut mot betraktaren, med sina veck och fl\u00e4tade testar, tronar Nattlig ryttare<\/em> (1967) p\u00e5 ett podium p\u00e5 golvet, riktad snett upp\u00e5t. Abakan 32<\/em> \u00e4r gjord av sisal, som f\u00f6r tankarna till halm, gr\u00e4s och jordens v\u00e4xlighet, medan Nattlig ryttare<\/em> st\u00e5r p\u00e5 jorden och har en riktning som pekar mot luftens element. W\u0142adys\u0142aw Hasior och Magdalena Abakanowicz spenderade tid i S\u00f6dert\u00f6rnomr\u00e5det under 1970- och 1980-talen. De medverkade i utst\u00e4llningar och skapade verk f\u00f6r specifika platser. Abakan 32<\/em> och Nattlig ryttare<\/em> kan ses som f\u00f6rel\u00f6pare till de offentliga verk Hasior och Abakanowicz utf\u00f6rde h\u00e4r som direkta svar p\u00e5 platser och milj\u00f6er, och i samarbete med konstinsitutioner i S\u00f6dert\u00f6rnkommunerna.<\/p>\n\n\n\n I utst\u00e4llningen s\u00e4tts Abakan 32<\/em> och Nattlig ryttare<\/em> i dialog med tv\u00e5 senare verk, d\u00e4r konstn\u00e4rerna har utvecklat sina motiv och material. Abakan 32<\/em> har sin forts\u00e4ttning i Abakanowiczs stora textila installation Black-Brown<\/em>, som utf\u00f6rdes i Huddinge sjukhus foaj\u00e9 vid tidigt 1970-tal. Fram till 1977 kunde patienter, personal och bes\u00f6kare i sjukhuset f\u00f6rlora sig i den rumslighet som skapades av flera st\u00f6rre h\u00e4ngande former av v\u00e4vd sisal. Det starka fibermaterialet som p\u00e5minner om rep, m\u00f6jliggjorde storskaliga skulpturer och att Abakanowicz experimenterande med uttryck och skala p\u00e5 f\u00f6r tiden nya s\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n Nattlig ryttare<\/em> forts\u00e4tter i Solspann <\/em>(1972-73), som Hasior f\u00f6reslog f\u00f6r S\u00f6dert\u00e4lje stad. Id\u00e9n f\u00f6ddes 1972 n\u00e4r Hasior var i S\u00f6dert\u00e4lje f\u00f6r sin utst\u00e4llning p\u00e5 S\u00f6dert\u00e4lje konsthall. Solspann <\/em>best\u00e5r av en grupp upp\u00e5tstr\u00e4vande h\u00e4star och av cirklar utgr\u00e4vda i marken. Jorden och stenarna som gr\u00e4vdes upp p\u00e5 platsen anv\u00e4ndes som material f\u00f6r gjutningar. I en ceremoni som har \u00e5terkommit n\u00e4stan varje h\u00f6st sedan 1970-talet omvandlas ocks\u00e5 h\u00e4starna till beh\u00e5llare f\u00f6r eldar. F\u00f6rsta g\u00e5ngen t\u00e4nde Hasior sj\u00e4lv elden och l\u00e4t alla p\u00e5 plats bli en del i ett st\u00f6rre historiskt, ekologiskt och kosmologiskt sammanhang tillsammans med skulpturerna. Hasior fortsatte sedan att utmana id\u00e9n om det offentliga monumentet med storskalig skulptur placerad direkt ute i landskapet, i ett stort antal verk i Polen och p\u00e5 spridda platser som Montevideo och K\u00f6penhamn.<\/p>\n\n\n\n De b\u00e5da offentliga verken kom till n\u00e4r Stockholm och S\u00f6dert\u00f6rnkommunerna genomgick stora omv\u00e4lvningar. Bostadsomr\u00e5den inom miljonprogrammet och stora sjukhus som Huddinge och S\u00f6dert\u00e4lje anlades. Stadsomvandlingen pr\u00e4glades av en kraftfull kulturpolitik, d\u00e4r konst spelade en central roll. Det var ocks\u00e5 en tid som var kantad av anstr\u00e4ngda relationer mellan nationer under kalla kriget. En r\u00e5dande uppfattning \u00e4r att Europa var delat av en sluten j\u00e4rnrid\u00e5, men i konstlivet skedde trots det vitala utbyten mellan polska och svenska konstn\u00e4rer, institutioner, curatorer och kritiker. Utrikespolitiken var p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt l\u00e5st och anstr\u00e4ngd, medan konstlivet kunde skapa kontakter. Dessa \u00f6stligt riktade utbyten har inte blivit tillr\u00e4ckligt genomlysta i tidigare konsthistorisk forskning.<\/p>\n\n\n\n Genom utst\u00e4llandet av Abakan 32<\/em> och Nattlig ryttare<\/em> med dokumentation av de st\u00f6rre verken Black-Brown<\/em> och Solspann <\/em>p\u00e5 S\u00f6dert\u00f6rns h\u00f6gskola, aktiveras flera relationer och fr\u00e5gest\u00e4llningar som sp\u00e4nner \u00f6ver de senaste 50 \u00e5ren. Utst\u00e4llningen \u00e5terskapar linjer mellan verk, mellan platser i S\u00f6dert\u00f6rnomr\u00e5det och mellan Sverige och Polen.\u201d Camilla Larsson, Fil dr i konstvetenskap, disputerade vid S\u00f6dert\u00f6rns h\u00f6gskola 2021 med avhandlingen Framtr\u00e4danden: Performativitetsteoretiska tolkningar av Tadeusz Kantors konstn\u00e4rskap.<\/p>\n\n\n\n Om konstn\u00e4rerna:<\/p>\n\n\n\n Magdalena Abakanowicz (1930-2017)<\/strong><\/p>\n\n\n\n f\u00f6ddes i Masovien, Polen och studerade m\u00e5leri vid konstakademin i Warszawa 1950-1955. Hon vann internationellt erk\u00e4nnande som banbrytande inom textilkonst och var en pionj\u00e4r i att l\u00e5ta textila verk f\u00f6rflyttas fr\u00e5n v\u00e4ggen och ist\u00e4llet ta plats i rummet som tredimensionella skulpturverk. Abakanowicz arbetade ofta med f\u00f6r d\u00e5tidens skulpturkonst okonventionella material s\u00e5som sisal och hampa, vilka gav hennes verk ett organiskt uttryck n\u00e4rliggande textilen. Senare i sitt konstn\u00e4rskap skapade hon \u00e4ven storskaliga skulpturer i st\u00e5l eller brons som best\u00e5ende verk i det offentliga rummet. Abakanowicz \u00e4r kanske mest k\u00e4nd f\u00f6r sina \u201dAbakans\u201d, Abakaner, vilka finns i otaliga varianter och skiftande material men h\u00f6r samman liksom unika variationer av en egen art. Abakanerna utg\u00f6rs ofta av enorma h\u00e4ngande strukturer vilka \u00e4r lika mycket objektet sj\u00e4lvt som den rumslighet de skapar f\u00f6r bes\u00f6karen att kliva in i. Genom att gestalta m\u00e5nga varianter av en prototyp tematiserar Abakanowicz det or\u00e4kneliga och den exakta repetitionens om\u00f6jlighet. Hennes konst ger p\u00e5 s\u00e5 vis uttryck f\u00f6r sp\u00e4nningar mellan individualitet och m\u00e5ngfald.<\/p>\n\n\n\n Abakanowicz finns representerad bland annat vid Nationalmuseum i Stockholm och S\u00f6dert\u00e4lje konsthall. Hennes stora textila installation Black-Brown (1970) utf\u00f6rdes som ett best\u00e4llningsverk f\u00f6r Huddinge sjukhus entr\u00e9hall, t\u00e4nkt att l\u00e5ta bes\u00f6karna r\u00f6ra sig omkring i verkets omslutande rumslighet. Black-Brown togs senare ned p\u00e5 grund av platsbrist, men ocks\u00e5 h\u00e4lsofara i sjukhusmilj\u00f6 angavs som sk\u00e4l och verket \u00e4r idag destruerat.<\/p>\n\n\n\n W\u0142adys\u0142aw Hasior (1928-1999)<\/strong><\/p>\n\n\n\n var en polsk skulpt\u00f6r, m\u00e5lare och scenograf. Hasior f\u00f6ddes i Krak\u00f3w, utbildade sig p\u00e5 Statliga konstskolan i Zakopane 1947-52 och i skulptur p\u00e5 Konstakademin i Warszawa 1952\u20131958. Han var en framtr\u00e4dande konstn\u00e4r fr\u00e5n 60 – och 70-talen i Polen och blev ocks\u00e5 internationellt erk\u00e4nd. Hasior var en f\u00f6reg\u00e5ngare i att till\u00e4mpa blandteknik, ov\u00e4ntade materialval och ready-made-element f\u00f6r att skapa metaforiska assemblage, d\u00e4r g\u00e4ngse kulturella symboler f\u00e5r ny inneb\u00f6rd. Hasior arbetade ocks\u00e5 med performativa inslag knutna till sina monumentala skulpturverk. Dessa var ofta knutna till naturens element; vind, vatten, jord och eld, som i Solspann, den offentliga skulptur han gjorde f\u00f6r S\u00f6dert\u00e4lje stad (1972-1976). Solspann kallas i folkmun f\u00f6r \u201dHasiors h\u00e4star\u201d och best\u00e5r av sex h\u00e4stliknande skepnader vilka t\u00e4ndes i en ritual inf\u00f6r medborgarna, f\u00f6rst av Hasior sj\u00e4lv och efterf\u00f6ljande i en \u00e5rligt \u00e5terkommande ceremoni.<\/p>\n\n\n\n Seminariet sker p\u00e5 engelska. L\u00e4s mer h\u00e4r: The symposium Art in Public Life takes as its starting point the 1970s, a decade characterised by major changes in the municipalities in the S\u00f6dert\u00f6rn area. Residential areas that were part of the public housing programme known as the Million Programme and large hospitals such as Huddinge sjukhus […]<\/p>\n","protected":false},"author":173,"featured_media":9244,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"inline_featured_image":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[222,12,102],"tags":[],"class_list":["post-9243","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-aktualnosc-se","category-evenemang","category-konst"],"yoast_head":"\n![\"\"](\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2022\/09\/0001-scaled.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2022\/09\/0002-723x1024.jpg\")
<\/figure>\n<\/figure>\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/instytutpolski.pl\/stockholm\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2022\/09\/0003-723x1024.jpg\")
<\/figure><\/div>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"