Den konstitution som antogs 3 maj 1791 var inspirerad av det europeiska upplysningstänkandet och av den amerikanska konstitutionen från 1787. Grundlagsfäderna menade att de styrande måste verka för hela nationens bästa, inte bara för ett fåtals intressen. Lagtexten bestod av 11 artiklar. Den första beskriver den romerska katolicismen som dominerande religion och erkänner samtidigt andra religionsutövares rätt till sin tro och religiösa traditioner. Artikel 5 skiljer mellan den lagstiftande, verkställande och dömande makten. Ett parlament (sejm) med två kamrar skulle stifta lagarna, den verkställande makten skulle ligga hos kungen och Lagens väktare (riksrådet), den dömande makten skulle innehas av oavhängiga domstolar.

1919 fastställdes konstitutionsdagen som nationaldag, vilket upphävdes fr o m 1940. Under andra världskrigets tyska ockupation och i det kommunistiska Polen var det förbjudet att fira 3 maj. En lag från 6 februari 1990 återinförde 3 maj som nationaldag.

Polska utrikesministeriets pressavdelning