Har du missat årets språkcafé är det ingen fara! Det går att se årets upplaga i efterhand på följande webbplats. Presentationen av det polska språket börjar 1:19:30. 

Mer om tre vinnare av språkdagens webbtävling hittar ni här.

Här hittar du den hela presentationen som presenterades av Polska institutet:

1. Om Europeiska språkdagen

Europeiska språkdagen som firades för första gången i samband med Språkåret 2001 på initiativ av EU och Europarådet, infaller den 26 september varje år. Syftet är att visa att det är viktigt och roligt med språk.

Nätverket Språkdagen består av ett antal språkinstitut och organisationer och tillsammans ordnar vi ett språkcafé i Stockholm samt en språktävling för hela landet.

2. Cześć!

Ordet Cześć använder man både som hej och som hejdå! Så varje gång när ni möter en person som kommer från Polen så kan ni börja och avluta med att säga Cześć ! 

3. Polska alfabetet

Polskan använder sig av det latinska alfabetet och innehåller 32 bokstäver. För att anpassa det latinska alfabetet till det polska ljudsystemet använder man sig dels av så kallade diakritiska tecken, dels av kombinationer av bokstäver, som till exempel cz, ś, ć, dź, rz, ł. Båda typerna förekommer i ordet cześć som betyder hej.

4. Ännu svårare kombinationer av bokstäver.

Om ni kan säga:

• Filmuj rzeź żądań, pość, gnęb chłystków! [Stanisław Barańczak ”Pegaz zdębiał”(Prószyński i S-ka, 2008, str. 13-14)]

eller

• O, mógłże sęp chlań wyjść furtką bździn. (St. Barańczak: Pegaz zdębiał; Londyn 1995)

– då är ni verkligen hjältar!

Det här är två polska meningar som skapades av Stanisław Barańczak, en av de mest folkkära polska poeterna. De är båda exempel på pangram – ett ord som kommer från grekiskans pan gramma. Det betyder ungefär ”varje bokstav” och beskriver en text som innehåller – eller åtminstone bör innehålla – varje bokstav i alfabetet. De här meningarna innehåller med andra ord alla bokstäver som finns i det polska språket. 

5. Roliga polska ordspråk.

När vi, polacker, pratar polska är det inte alltid så lätt att förstå varför vi säger som vi säger. Precis som i alla andra språk har vi i polskan sådana fasta uttryck som man använder i ett vardagligt sammanhang. Det är som svenskans Över min döda kropp, Vakna på fel sida eller Ha fjärilar i magen. Men även som vuxen frågar man sig ofta: varför? Vad betyder egentligen de uttrycken? Här kommer exempel på några av de märkligaste uttrycken i polskan.

6. Dziadek do orzechów – på svenska en nötknäckare; översätter man det ord för ordbetyder det nötternas farfar.

7. Verbet przesadzać betyder på svenska överdriva, på polska betyder det ordagrant ’att omplantera’, förklaringen är att det ursprungligen kommer från ordet sadzać vilket betyder ’att plantera’ och som förr i tiden betydde ’att sätta något på rätt plats’, om man omplanterar något då överdriver man helt enkelt.

8. Puścić bąka betyder på svenska att prutta, man kan översätta det bokstavligen med ’att släppa en humla’, man kan ju fråga sig vad man ska säga om man pruttar bara lite, blir det då att släppa iväg ett bi?

9. Nie mieć zielonego pojęcia betyder att man har ingen aning men i det polska uttrycket säger man egentligen att man inte har någon grön aning, här kan man fråga sig varför man använder grönt och inte blått eller gult?

10. No – Det här ordet är jättekort så det borde inte vara så svårt att gissa vad det betyder eller hur? No använder man oftast som ett slangord och även om det liknar den spanska negationen no använder man det i Polen för att bekräfta något, alltså för att säga ja. Vi har alltså ordet nie vilket betyder nej och ordet no vilket är ett slangord för att säga ja.

Till slut vill vi visa att även om polska och svenska kommer från annorlunda språkgrupper finns det några ord som är likadana. Vi har delat in de valda exemplen i två grupper.

• Den första gruppen innehåller ord som man uttalar på samma sätt men som betyder helt olika saker

SV/PL
tack/tak + ‘Tak’ betyder i polskan ‘ja’ (Slide 10.)
gurka/górka + ‘Górka’ betyder ‘en backe’ (Slide 11.)
sova/sowa + ‘Sowa’ betyder ‘en uggla’ (Slide 12.)
Åsa/osa + ‘Osa’ betyder ‘en geting’ (Slide 13.)
sol/sól + ‘Sól’ betyder ‘salt’ (Slide 14.)

• Den andra gruppen innehåller ord som både låter likadant och betyder samma sak. (slide 15.)

SV/PL
lampa/lampa
karton/kartong
pläd/pled

Det var allt för idag vad gäller polskan. Hoppas att ni lärde er något nytt!

Cześć!