24.05.2021 Aktuellt, Polsk konst

Framstående polska kvinnor (#OutstandingPLWomen)

Vetenskap. Konst. Litteratur. Sport. Politik. Hjälp åt andra. Här är tio berättelser om framstående polska kvinnor som har haft en mycket stor betydelse för världen, liksom de som har haft kärlek och mod att förändra världen till det bättre!

Irena Sendler (1910-2008)

Irena Sendler, född Krzyżanowska – en social aktivist, erkänd av Yad Vashem som en av de Rättfärdiga Bland Folken, som under andra världskriget räddade judiska barn.

Hon föddes 1910 i Warszawa. Som liten flicka lärde hon sig jiddisch medan hon tillbringade tid tillsammans med judiska patienter på sin fars sanatorium för tuberkulossjuka. Det var hennes far som gav Irena tanken att ”om du ser någon som håller på att drunkna måste du alltid hoppa i och försöka rädda personen ”. Denna devis styrde henne under resten av sitt liv. Hon studerade polsk litteratur vid universitetet i Warszawa. Före kriget började hon arbeta på Warszawas sociala avdelning, där hon lärde känna problem som ensamstående mödrar, arbetslösa och hemlösa handskades med.

Hon gifte sig med Andrzej Sendler, som fångades av tyskarna under Septemberfälttåget 1939 och hölls i ett krigsfångläger till slutet av kriget.

Under andra världskriget, år 1940, när det judiska gettot grundades i det tysk-ockuperade Warszawa, blev Irena engagerad i att hjälpa judiska familjer att rädda sina barn. Hon lyckades skaffa, för sig själv och sin kollega, identitetskort som sanitetsarbetare som bekämpar smittsamma sjukdomar, vilket gav dem tillgång till det stängda gettodistriktet. Hon försåg judiska barn med nya polska identiteter och smugglade ut dem ur gettot och placerade dem i skyddat boende hos polska familjer och på barnhem. Att splittra famijer på det sättet var känslomässigt smärtsamt och hade ingen garanti för ett lyckligt slut. Barnen packades i lådor och väskor och drevs ut ur gettot i kommunala sanitetsföretags ambulanser. Spädbarn fick sömnmedel så att de skulle sova tillräckligt länge. Bland de många sätt som barnen smugglades ut på var: att gömma dem och åka ut med dem på spårvagnar eller i brandbilar som passerade genom gettot, eller använda underjordiska tunnlar som slogs genom källarväggar i hus som stod bredvid byggnader på den ”ariska” sidan.


Irena Sendler och hennes kollegor hjälpte också vuxna att fly från gettot. 1943 blev hon en av de viktigaste aktivisterna för barnavdelningen i Rådet för hjälp till judar, Żegota, – en polsk humanitär underjordisk organisation som var ett officiellt organ för den polska exilregeringen. Samma år arresterades hon av Gestapo, men Żegota lyckades befria henne.

Hon skrev ner de räddade barnens nya samt riktiga personuppgifter på pappersremsor och gömde dem i glasburkar som hon sedan grävde ner i en trädgård så att barnen kunde efteråt ta reda på sin riktiga identitet.

1965 tilldelades Irena Sendler medaljen av de Rättfärdiga Bland Folken. Hon nominerades också två gånger till Nobels fredspris. Hon dog 2008.



Krystyna Chojnowska-Liskiewicz (1936)

Möt Krystyna Chojnowska-Liskiewicz, ”världshavens första dam”! 

Seglare, äventyrare och skeppsarkitekt. Den första kvinnan som ensam seglat jorden runt. Hon seglade med den 31 fot långa slupen Mazurek som ritats av hennes make. Det blev kappsegling mellan henne och den nyzeeländska seglaren Naomi James som fullbordade sin jordenruntsegling drygt en månad efter den polska seglaren.

Krystyna Chojnowska-Liskiewicz minns sin världsomsegling som ett väldigt intressant livskapitel men också som långa dagar med ett oerhört slitsamt och fysiskt krävande arbete. Hon fick kämpa mot stormar, 15 meter höga vågor och isberg, men det värsta var för henne… sömnbrist.

Hennes ensamsegling började den 28 mars 1976 och pågick i 2 år. Den gick genom Atlanten, Panamakanalen, Stilla havet, runt Australien och Afrika, sammanlagt 28,696 nautiska mil. Prestationen hamnade i Guinness rekordbok.



Wisława Szymborska (1923-2012)

Hennes poesi utstrålar visdom, briljans och humor. Hon tycke om att upphöja det vardagliga till något extraordinärt, men avskydde patos och undvek stora ord.

”Alltid när jag skriver får jag en känsla av att det står någon bakom min rygg och gör fåniga miner. Därför är jag på min vakt och undviker stora ord så gott det går”, sa hon.

Humor var en del av både hennes diktning och vardag. Till exempel älskade hon att klippa och klistra humoristiska kollage av foton och tidningsurklipp som hon tillägnade konkreta personer.

Hon var poet, men även litteraturkritiker, essäist och översättare av fransk barockpoesi.

Det är Wisława Szymborska det handlar om, Polens första och världens nionde kvinnliga Nobelpristagare i litteratur.



Anna Walentynowicz (1929-2010)

Som 21-åring började hon arbeta på skeppsvarvet i Gdańsk, först som svetsare, senare som kranförare. Hon var verksam inom Kustområdets fria fackförening som hon var medgrundare till, den illegala organisationen som formades i opposition mot den kommunistiska regimen.

Alltid stod hon upp mot orättvisa och kränkningar av arbetares rättigheter och på grund av det utsatte säkerhetstjänsten henne för många trakasserier – frihetsberövanden, genomsökningar, hot, interneringar och fängelsestraff.

Den disciplinära uppsägningen av henne, bara fem månader före hennes pension, blev gnistan som utlöste varvarbetarnas strejk i Gdańsk, augusti 1980. Hon bidrog till Solidaritetsrörelsens uppkomst och till de demokratiska förändringarna i Polen år 1989 och så småningom i hela regionen.

Hennes namn är Anna Walentynowicz, en av 100 kvinnor som enligt TIME definierade 1900-talet. 

För exakt 11 år sedan, den 10 april 2010 omkom hon i flygkraschen i Smoleńsk.



Olga Boznańska (1865-1940)

Hon kallades för tystnadens konstnär. Hon hade förmåga att avbilda människosjälar i sina porträtt. Det sades att hon målade blicken och leendet i stället för endast ögonen och läpparna.

Hon var bosatt och verksam i Kraków, München och Paris, där hon vann Grand Prix på Världsutställningen 1937.

Hon blev känd för både sitt stillebenmåleri, sina interiörmålningar och landskapsmålningar men mest berömd är hennes förträffliga porträtt som kännetecknas av en elegant och subtil färgskala, en speciell stämning och tvetydighet. Hon försökte aldrig att försköna den avporträtterades yttre, utan satsade på att avbilda dennes inre, personlighet och känslotillstånd.

Hon blev erkänd och framgångsrik, belönades med flera prestigefulla priser, ställde ut både i Europa och USA. 1895 var hon en av Europas tolv bästa kvinnliga målare enligt den berlinbaserade tidskriften Bazaar.

Möt Olga Boznańska, som föddes för exakt 156 år sedan, den 15 april 1865 i Kraków. 



Maria Skłodowska-Curie (1867-1934)

Fysiker, kemist, forskare inom radioaktivitet, upptäckare av två nya radioaktiva grundämnen, radium och polonium.

Den första och den enda kvinnan som vann Nobelpriset två gånger och den enda personen som vann Nobelpriset i två olika vetenskapliga områden; fysik och kemi. Också den första kvinnan som föreläste på Sorbonne. Enligt tidskriften New Scientist är hon en av tidernas största vetenskapspersoner.

Egentligen behöver hon ingen introduktion, men hon måste talas om ändå – Maria Skłodowska-Curie – hennes upptäckter om radioaktivitet blev banbrytande och la grunden för den strålbehandling som används inom cancervården idag.



Olga Tokarczuk (1962)

I hennes romaner flyter den objektiva och den uppdiktade verkligheten samman, båda lika äkta och fängslande. Hon får sina läsare att ställa frågor och ifrågasätta det självklara. Hon är fåordig om sig själv, hon vill helst att hennes böcker ska föra talan.

Hennes utbildning som psykolog och erfarenhet av att ha jobbat på en psykiatrisk avdelning hjälper henne att skapa autentiska och trovärdiga romangestalter. Som hon själv säger har hon alltid varit fascinerad av ”allt som är lite avsides, excentriskt, annorlunda, alla sorters rubbningar, sjukdomar och allt som utmanar den så kallade normen.”

Hennes romaner utgör en fördjupad andlig reflektion över dagens samhälle och människa, med många olika referenser till historia, religion, mytologi och natur.

Hon är vegetarian, miljöaktivist, feminist och är engagerad i samhällsfrågor. Hon är fåordig om sig själv, hon vill helst att hennes böcker ska föra talan.

På Världsbokdagen lär länna Olga Tokarczuk, Nobelpristagare i litteratur som älskar djur, natur och… människor!



Maria Siemionow (1950)

Sedan 1980-talet har hon hjälpt såväl patienter som i olyckor förlorade fingrar, händer och fötter, som barn med svåra brännskador.

Hon är en framstående specialist inom mikrokirurgi, plastikkirurgi och transplantologi.

2008 i Cleveland ledde hon ett läkarteam som genomförde en transplantation av 80 procent av ett skottoffers ansikte. Efter den 22 timmar långa operationen återhämtade sig patienten; hon kunde andas själv igen, prata, äta och återfick sitt smak- och luktsinne. Det var den fjärde operationen av denna typ i världen.

Möt professor Maria Siemionow.



Wanda Rutkiewicz (1943-1992)

Hon kämpade för att bryta mot den då rådande stereotypen att bergsklättring inte var för kvinnor.

1986 blev hon den första kvinnan i världen att bestiga K2, ett av världens farligaste berg. 1978 var hon den första europeiska kvinnan på toppen av Mount Everest. Hon älskade utmaningar.

Hennes plan var att bestiga alla fjorton 8000-meterstoppar – hon döpte projektet till ”en karavan av drömmar” – och hon lyckades med åtta av dem; förutom Mount Everest och K2 blev det Nanga Parbat, Shishapangma, Gasherbrum II, Gasherbrum I, Cho Oyu och Annapurna I.

Hon klättrade ofta ensam, utan extra syre och valde ofta de tuffaste klätterlederna. Hon var 49 år gammal när hon spårlöst försvann under bestigningen av Kangchenjunga, världens tredje högsta berg. Detta hände för exakt 29 år sedan.

Den legendariska bergsklättraren heter Wanda Rutkiewicz. 



Första kvinnliga parlamentsledamöter

Den 28 november 1918, strax efter att Polen återfick sin självständighet, utfärdades ett dekret om vallagen som införde rösträtt för kvinnor. Polen var alltså ett av de första länderna i världen som gav kvinnorna rösträtt samt rätten att bli utvald till parlamentet.

Aktivisterna i rörelsen för den kvinnliga emancipationen i Polen hade olika bakgrunder, utbildningar och åsikter men det som de hade gemensamt var att de vägrade att fortsätta låta kvinnor vara åsidosatta inom den offentliga sektorn.

Efter Andra polska republikens första parlamentsval den 26 januari 1919 utgjorde kvinnorna bara 2 procent av alla ledamöter men deras beslutsamhet och hårda arbete bidrog avsevärt till många förbättringar och moderniseringar inom lag, utbildning och socialvård.

De första parlamentsledamöterna var: Gabriela Balicka-Iwanowska, Irena Kosmowska, Jadwiga Dziubińska, Anna Piasecka, Maria Moczydłowska, Zofia Moraczewska, Zofia Sokolnicka och Franciszka Wilczkowiakowa.



Här kan du läsa mer om tio framstående polska kvinnor på engelska och polska:

Scheduled Aktuellt Polsk konst

Bönderna – romankväll om ett prisat polskt

För 100 år sedan fick den polske författaren Władysław Reymont Nobelpriset i litteratur för sin omfångsrika romansvit Chłopi (Bönderna). Nu har boken åter blivit aktuell i och med filmatiseringen The Peasants som fick svensk biopremiär tidigare i år.
27 03.2024 Aktuellt, Evenemang, Historia, Litteratur

THE PEASANTS (CHŁOPI) – svensk galapremiär på

Den 28 februari kl. 18:00 arrangerar Njutafilms och Polska institutet den svenska galapremiären för Polens Oscarsbidrag The Peasants (Chłopi) av DK Welchman och Hugh Welchman, regissörerna bakom Loving Vincent. Efter visningen leder Wanda Bendjelloul ett samtal om filmen med våra gäster: animationsregissören och art director Piotr Dominiak samt skådespelarna Sonia Mietielica och Robert Gulaczyk.
28 02.2024 Aktuellt, Evenemang, Film, Litteratur

KWARTLUDIUM i Göteborg 🗓 🗺

Den 8 mars kl 19 uppträder den polska ensemblen Kwartludium på Atalante i Göteborg. Konserten genomförs av Levande Musik i samarbete med Atalante och med stöd från Polska Institutet.
08 03.2024 Aktuellt, Evenemang, Musik