Seminariet sker på engelska. Läs mer här:

The symposium Art in Public Life takes as its starting point the 1970s, a decade characterised by major changes in the municipalities in the Södertörn area. Residential areas that were part of the public housing programme known as the Million Programme and large hospitals such as Huddinge sjukhus and Södertälje sjukhus were built. The urban transformation here and in Sweden at large was characterised by a powerful cultural policy in which art played a central role.

As telling examples, the already internationally well-known Polish artists Magdalena Abakanowicz (1930–2017) and Władysław Hasior (1928–1999) were commissioned to produce large-scale public artworks in the Södertörn area. The symposium offers presentations on these subjects. They will serve as a departure point for a discussion on questions such as: What can we learn from artists, art commissioners and cultural policymakers of the 1970s? What strategies are still in use? What happens in societies where right-wing populism undermines artistic freedom and autonomy?

With a special focus on relations between Sweden and Poland, the symposium also contributes new perspectives on transnational exchanges during the 1970s. Finally, the symposium aims to provide research on our contemporary history of art in public life in dialogue with actors in the field producing public art.

This symposium, generously funded by Södertörn University and the Polish Institute, is part of a collaboration project involving the Department of Art History, Södertörn University, Region Stockholm’s Culture Administration, Botkyrka kontshall, Södertälje konsthall and the Polish Institute.

I projektet Inblick Södertörn, Utblick Polen. 50 år av konst, offentlighet och kulturpolitik ingår även öppningsutställningen på Art Space, ett nytt konstrum som slår upp dörrarna på Södertörns högskola den 29 september. Art Space drivs av Södertörns högskola tillsammans med Stiftelsen Clara. Med Art Space vill Södertörns högskola vara med och skapa ett offentligt samtal om Flemingsberg. Utställningsrummet är en plats där studenter, forskare och allmänhet möter konst. Konsten kan ge tillfälle till eftertanke, till ett möte med nya erfarenheter eller till kritiska samtal om viktiga samhällsfrågor. Genom att möta kultur ges betraktaren tillfälle att förstå större skeenden och hur historien är länkad till nuet, berättar Annika Öhrner, docent i konstvetenskap och utställningsansvarig för Art Space.

Utställningen kretsar kring två polska konstnärer som spelat en central roll för gestaltningen av 1970-talets Huddinge och Södertälje, i en tid då välfärdspolitiken spelade en central roll: Magdalena Abakanowicz och Władysław Hasior. Både Magdalena Abakanowicz och Władysław Hasior visades i Huddinge och Södertälje i början av 1970-talet och det finns spår av deras konstnärskap i samlingar, det offentliga rummet och det kollektiva minnet. Magdalena Abakanowicz presenterade en stor textil skulpturinstallation i foajén till Huddinge sjukhus, ett arbete som idag gått förlorat. Hasiors fem Solhästar står än idag i Södertälje hamn.

Mer om utställningen:

Utställning I: Abakan och Nattlig ryttare. Magdalena Abakanowicz och Władysław Hasior Södertörn 1970 / 2022 pågår sedan vardagar klockan 11-17 mellan 30 september – 28 oktober.

Södertörns högskola, Flemingsberg, Moas båge MA532, invid huvudentrén.

Curator: Camilla Larsson

Utställningsansvarig Art Space: Annika Öhrner

Art Space vill med utställningen inbjuda till samtal kring frågor om demokrati, yttrandefrihet, kulturpolitik och konstnärlig frihet. I utställningen visas två större skulpturala verk tillsammans med teckningar och dokumentation.

”Medan verket Abakan 32 (1968) breder ut sig över väggen och ut mot betraktaren, med sina veck och flätade testar, tronar Nattlig ryttare (1967) på ett podium på golvet, riktad snett uppåt. Abakan 32 är gjord av sisal, som för tankarna till halm, gräs och jordens växlighet, medan Nattlig ryttare står på jorden och har en riktning som pekar mot luftens element. Władysław Hasior och Magdalena Abakanowicz spenderade tid i Södertörnområdet under 1970- och 1980-talen. De medverkade i utställningar och skapade verk för specifika platser. Abakan 32 och Nattlig ryttare kan ses som förelöpare till de offentliga verk Hasior och Abakanowicz utförde här som direkta svar på platser och miljöer, och i samarbete med konstinsitutioner i Södertörnkommunerna.

I utställningen sätts Abakan 32 och Nattlig ryttare i dialog med två senare verk, där konstnärerna har utvecklat sina motiv och material. Abakan 32 har sin fortsättning i Abakanowiczs stora textila installation Black-Brown, som utfördes i Huddinge sjukhus foajé vid tidigt 1970-tal. Fram till 1977 kunde patienter, personal och besökare i sjukhuset förlora sig i den rumslighet som skapades av flera större hängande former av vävd sisal. Det starka fibermaterialet som påminner om rep, möjliggjorde storskaliga skulpturer och att Abakanowicz experimenterande med uttryck och skala på för tiden nya sätt.

Nattlig ryttare fortsätter i Solspann (1972-73), som Hasior föreslog för Södertälje stad. Idén föddes 1972 när Hasior var i Södertälje för sin utställning på Södertälje konsthall. Solspann består av en grupp uppåtsträvande hästar och av cirklar utgrävda i marken. Jorden och stenarna som grävdes upp på platsen användes som material för gjutningar. I en ceremoni som har återkommit nästan varje höst sedan 1970-talet omvandlas också hästarna till behållare för eldar. Första gången tände Hasior själv elden och lät alla på plats bli en del i ett större historiskt, ekologiskt och kosmologiskt sammanhang tillsammans med skulpturerna. Hasior fortsatte sedan att utmana idén om det offentliga monumentet med storskalig skulptur placerad direkt ute i landskapet, i ett stort antal verk i Polen och på spridda platser som Montevideo och Köpenhamn.

De båda offentliga verken kom till när Stockholm och Södertörnkommunerna genomgick stora omvälvningar. Bostadsområden inom miljonprogrammet och stora sjukhus som Huddinge och Södertälje anlades. Stadsomvandlingen präglades av en kraftfull kulturpolitik, där konst spelade en central roll. Det var också en tid som var kantad av ansträngda relationer mellan nationer under kalla kriget. En rådande uppfattning är att Europa var delat av en sluten järnridå, men i konstlivet skedde trots det vitala utbyten mellan polska och svenska konstnärer, institutioner, curatorer och kritiker. Utrikespolitiken var på många sätt låst och ansträngd, medan konstlivet kunde skapa kontakter. Dessa östligt riktade utbyten har inte blivit tillräckligt genomlysta i tidigare konsthistorisk forskning.

Genom utställandet av Abakan 32 och Nattlig ryttare med dokumentation av de större verken Black-Brown och Solspann på Södertörns högskola, aktiveras flera relationer och frågeställningar som spänner över de senaste 50 åren. Utställningen återskapar linjer mellan verk, mellan platser i Södertörnområdet och mellan Sverige och Polen.” Camilla Larsson, Fil dr i konstvetenskap, disputerade vid Södertörns högskola 2021 med avhandlingen Framträdanden: Performativitetsteoretiska tolkningar av Tadeusz Kantors konstnärskap.

Om konstnärerna:

Magdalena Abakanowicz (1930-2017)

föddes i Masovien, Polen och studerade måleri vid konstakademin i Warszawa 1950-1955. Hon vann internationellt erkännande som banbrytande inom textilkonst och var en pionjär i att låta textila verk förflyttas från väggen och istället ta plats i rummet som tredimensionella skulpturverk. Abakanowicz arbetade ofta med för dåtidens skulpturkonst okonventionella material såsom sisal och hampa, vilka gav hennes verk ett organiskt uttryck närliggande textilen. Senare i sitt konstnärskap skapade hon även storskaliga skulpturer i stål eller brons som bestående verk i det offentliga rummet. Abakanowicz är kanske mest känd för sina ”Abakans”, Abakaner, vilka finns i otaliga varianter och skiftande material men hör samman liksom unika variationer av en egen art. Abakanerna utgörs ofta av enorma hängande strukturer vilka är lika mycket objektet självt som den rumslighet de skapar för besökaren att kliva in i. Genom att gestalta många varianter av en prototyp tematiserar Abakanowicz det oräkneliga och den exakta repetitionens omöjlighet. Hennes konst ger på så vis uttryck för spänningar mellan individualitet och mångfald.

Abakanowicz finns representerad bland annat vid Nationalmuseum i Stockholm och Södertälje konsthall. Hennes stora textila installation Black-Brown (1970) utfördes som ett beställningsverk för Huddinge sjukhus entréhall, tänkt att låta besökarna röra sig omkring i verkets omslutande rumslighet. Black-Brown togs senare ned på grund av platsbrist, men också hälsofara i sjukhusmiljö angavs som skäl och verket är idag destruerat.

Władysław Hasior (1928-1999)

var en polsk skulptör, målare och scenograf. Hasior föddes i Kraków, utbildade sig på Statliga konstskolan i Zakopane 1947-52 och i skulptur på Konstakademin i Warszawa 1952–1958. Han var en framträdande konstnär från 60 – och 70-talen i Polen och blev också internationellt erkänd. Hasior var en föregångare i att tillämpa blandteknik, oväntade materialval och ready-made-element för att skapa metaforiska assemblage, där gängse kulturella symboler får ny innebörd. Hasior arbetade också med performativa inslag knutna till sina monumentala skulpturverk. Dessa var ofta knutna till naturens element; vind, vatten, jord och eld, som i Solspann, den offentliga skulptur han gjorde för Södertälje stad (1972-1976). Solspann kallas i folkmun för ”Hasiors hästar” och består av sex hästliknande skepnader vilka tändes i en ritual inför medborgarna, först av Hasior själv och efterföljande i en årligt återkommande ceremoni.