Nästan 50 000 polska upprorsmän och -kvinnor, inklusive barnscouter inledde sin ensamma och ojämna kamp mot nazityskarna som några dagar senare fick ordern: ”Alla invånare skall dödas”, ”inga fångar tas”, ”vartenda hus sprängas och brännas ned”, ”ingen av den polska rasen får överleva”.
Varken de allierade eller Röda Armén kom till undsättning, ca 16 000 offer krävdes bland Warszawaupprorets deltagare och 150 000 bland civilbefolkningen. Staden jämnades i stort sett med marken.
Warszawaupproret, den polska motståndsrörelsens 63 dagar långa hjältemodiga försök att befria huvudstaden från de nazityska ockupanterna, bröt ut den 1 augusti 1944 klockan 17.00 (det kallas Timmen W – Godzina W). Vid den exakta tiden, år efter år, medan sirener tjuter stannar hela staden upp i en tyst minut för att hedra alla som slogs och stupade i upproret.
Som en del av högtidlighållandet av 76-årsdagen av Warszawaupprorets utbrott presenterar Polska institutet Stockholm, i samarbete med Warszawaupprorets museum (Muzeum Powstania Warszawskiego), serien ”Warszawaupproret i svensk press och i historiska bilder”.
#Artikeln1
”Förbittrad kamp om Warszawas förstad Praga” heter artikeln i Dagens Nyheter från den 4 augusti 1944, där det bl a står att:
De hårda striderna mellan den polska underjordiska armén och den tyska garnisonen i Warszawa fortsätter. (…) Överbefälhavaren för de underjordiska polska styrkorna i Warszawa general Bor har avsänt en brådskande begäran om hjälp.
Den första nyhetsartikeln om Warszawaupproret i den svenska pressen publicerades dock redan den 2 augusti, av den socialdemokratiska Morgon-Tidningen.
Därefter rapporterade svenska tidningar och radio nästan dagligen om händelseutvecklingen i det kämpande Warszawa.
(ur Artur Szulc blogg)
Datum: 20 augusti 1944
Fotot taget av: Eugeniusz Lokajski „Brok”
Källa: Muzeum Powstania Warszawskiego (Warszawaupprorets museum)
Datum: slutet av augusti 1944
Fotot taget av: Eugeniusz Lokajski „Brok”
Källa: Muzeum Powstania Warszawskiego (Warszawaupprorets museum)
#Artikeln2
Det andra artikeln om Warszawaupproret ”Den polska tragedien” från 21 augusti 1944 i Svenska Dagbladet – SvD, där det bl a står:
Polen har genom dessa händelser tillfogats ett nytt fruktansvärt slag. Många av de polska patrioter, som så väl behövdes för att efter kriget på det politiska och kulturella området leda återuppbyggnadsarbetet, ha fått offra sina liv i en hopplös kamp mot övermakten och utan tillräckligt stöd från de bundsförvanter, till vilka det polska folket ställt sina förhoppningar.
Datum: augusti – september 1944
Fotot taget av: Eugeniusz Lokajski „Brok”
Källa: Muzeum Powstania Warszawskiego (Warszawaupprorets museum)
#Artikeln3
”Warszawas hjältekamp för frihet – världshistoriens största tragedi. Stadens centrum – eldhav och ruiner” från 20 augusti 1944 i Morgon-Tidningen, där det bl a står:
Tremiljonerstaden Paris vid Seine i väster befinner sig i de militära ryktenas och spekulationernas optimistiska strålkastarljus. Milionstaden Warszawa vid Vistula i öster är efter aderton dagars tragisk befrielsekamp dold bakom sina jättebränders kompakta rökmoln och den politiska dragkampens förvirrade eterkakofoni. Paris´ befrielse är vad man väntar. Warszawa som en ruinhög och ett monument över en tyst jättegrav för en miljon stupade män, kvinnor och barn, är vad man fruktar.
Datum: februari 1945
Fotot taget österut, av: Ryszard Witkowski „Romuald Orliński”
Källa: Muzeum Powstania Warszawskiego (Warszawaupprorets museum)
Datum: Augusti 1944
Foto taget av: Jerzy Chojnacki „Chojna”
Källa: Muzeum Powstania Warszawskiego (Warszawaupprorets museum)
#Artikeln4
”Polsk armé på 200.000 man skall befria Warszawa” från 31 augusti 1944 i GHT:
Datum: 8 augusti 1944
Fotot taget av Eugeniusz Lokajski „Brok”
Källa: Muzeum Powstania Warszawskiego (Warszawaupprorets museum)
#Artikeln5
”Också en förhoppning” från 5 september 1944 i Svenska Morgonbladet, där det bl a står:
Det polska folket har kanske lidit mest av alla under detta krig. Det fick mottaga första stöten av det tyska anfallet och fick kämpa ensamt tills det efter kort tid av fruktansvärda fasor dukade under för övermakten. Och sedan har det under fem långa år burit ockupationens tunga bördor och barbariska massakrer – ty knappast i något annat land har den tyska sadismen gått så hänsynslöst fram som här. Inte blott judar utan även polacker har marterats och dödats massvis på ett sätt som trotsar all beskrivning. (…) Men polackerna har icke blott lidit under tyskarna, de har också haft och har besvär med sina ”allierade” ryssarna. Dessa följde som bekant tyskarnas exempel hösten 1939 och högg för sig en god del av det lamslagna Polen (…).
Fotografen okänd, fotot taget 1939-1940
Källa: Muzeum Powstania Warszawskiego (Warszawaupprorets museum)
#Artikeln6
”Anfall från underjorden. Polska partisaner strida i Warszawa” av John Waltersson i Nya Dagligt Allehanda, 11 augusti 1944, där det bl a står:
Den 6 augusti når följande telegram London: ”Den viktigaste genomfartsleden i nord-sydlig riktning, Marszalkowskagatan, är i vår hand. (…) Vi håller säkert Vilnastationen och en annan station, båda i en förstad på Weichsels östra strand.” (…) Den polska flaggan vajar från de erövrade byggnaderna. (…) Striden går vidare. Ännu är den stora uppgörelsen oavgjord och många offer väntar säkert general Bor och hans medkämpar. Den bittra kampen på Warszawas gator har dock mer än något annat visat att den polska motståndsrörelsen ej blott var någon propaganda utan en faktor att räkna med – nu och i framtiden.
Datum: 1-2 oktober 1944
Fotot taget av: Wiesław Chrzanowski „Wiesław”
Källa: Muzeum Powstania Warszawskiego (Warszawaupprorets museum)
#Artikeln7
”En polsk tragedi” i tidningen Arbetet, 23 augusti 1944:
Datum: 20 augusti 1944
Fotot taget norrut, av Eugeniusz Lokajski „Brok”
Källa: Muzeum Powstania Warszawskiego (Warszawaupprorets museum)
(Polens Telefonaktiebolags byggnad, ursprungligen den s k Cedergrenska bastion efter Henrik Tore Cedergrens Telefonkompani som uppfördes 1906–1908 och var fram till 1934 stadens högsta byggnad).
Datum: slutet av augusti 1944
Fotot taget av Eugeniusz Lokajski „Brok”
Källa: Muzeum Powstania Warszawskiego (Warszawaupprorets museum)
På svenska kan man läsa mer om Warszawaupproret bl a i: Norman Davies bok ”Slaget om Warszawa. Upproret 1944”, Miron Białoszewskis ”Dagbok från upproret i Warszawa” i samt Niclas Sennertegs ”Warszawas bödel” men även i Timothys Snyders ”Den blodiga jorden” och Herman Lindqvists ”Sverige – Polen. 1000 år av krig och kärlek”.
På engelska rekommenderar vi ett mycket informativt och av Spartacus Olsson (World War Two in Real Time – War Against Humanity) skickligt berättat miniföredrag om Warszawaupproret i ett avsnitt av Sabaton History Channel där även Indy Neidell (The Great War och Time Ghost) och Joakim Brodén från Sabaton medverkar:
Artisten Luna representerar Polen i årets Eurovision
Slaget vid Monte Cassino av Artur Szulc
